Släktband

Ellis Island- hoppet och förvivlans ö Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Drömmen om Alaska Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Privata brev är kanske en av de källor som för oss närmast människor i gångna tider. Vi kommer i bästa fall åt deras tankar, känslor och vardagsliv. Men breven ger oss också en bild av den tidsanda som rådde då breven skrevs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För en tid sedan fick Släktband ett brev som Sune Persson i Ramsele fann på ett märkligt sätt. Han och hans vän var en decembernatt på väg hem på snöskotrar genom den norrländska skogen. Mitt i ödemarken stod en grå förfallen timmerstuga. Nyfikenheten gjorde att de gick in i den öppna stugan, och uppe på vinden bland bråte och sågspån stack en flik av brevet upp. I ficklampans sken läste Sune brevet och kunde inte låta bli att ta med sig det hem. Med bön om en slant, jag får säga, hur djävligt det kännes för mig Hur svårt det kännes att bära det barn som jag fått utav dig Du minns väl de trofasta orden, att gummit det är nog exakt Men ack! Hur svekfulla voro de orden, ty nu sitter vi båda allt fast Trots allt jag dig älskar och önskar, att

Genom seriernas gång har Släktband gjort en och annan djupdykning i arkiv för att se vad som gömmer sig i hyllorna. Nu har turen kommit till Stockholms Stadsarkiv som ligger på Kungsklippan mitt i Stockholm bredvid Centralen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är ett arkiv som rymmer över 6 mil handlingar från 1400- talet fram till modern tid- allt från ordinära kyrkböcker till skolbetyg, skilsmässohandlingar, testamenten och adoptionshandlingar. Dagmar Thullberg som är 1:e arkivarie på Stockholms Stadsarkiv tar oss med ned till våning sju under jorden. Där finns en unik kartsamling. I Kart- och ritningsenheten finns uppsakttningsvis 2,5 miljoner kartor, byggandsritningar och planer över Stockholm från 1713 till 1978.  En av anledningarna till att det finns så många kartor bevarade är att det fanns en stadsarkitekt vid namn Karlberg,  verksam på 1700- talet, som beordrade arkitekterna att lämna in sina kartritningar till stadens arkiv. Om man är intr

Ett dråp förändrar livet för det unga sameparet som håller på att bilda familj i mitten av 1800- talet. Stor- Nila råkar i ett slagsmål ha ihjäl Sven Sjulsson som lämnar efter sig två föräldralösa barn. Sonen som var tio år blev vittne till händelsen och dottern Kristina Maria var bara sju år gammal när hon blev föräldralös. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter dråpet sitter Stor- Nila på Långholmen många år. Under tiden hinner renarna skingras och det unga paret kommer framöver att leva i utanförskap och fattigdom. Stor-Nila och Lill-Docka var kändisar i sin tid. När de hittades döda på fjället,76 år gamla, skrev tidningarna om händelsen och om deras dramatiska liv. Man hade funnit dem liggande intill varandra, Lill-Docka insvept i Stor-Nilas rock. Birger Ekerlid har forskat i sameparets historia. Han härstammar både från förövaren och offret. Förutom alla böcker och dokument som kommer från arkiv har han också bandinspelningar där människor födda på 1800 talet berättar om Stor- N

I Lund pågår arbetet med att systematiskt gå igenom sydsvenska kyrkböcker och skriva in dem i moderna dataregister under rubriken Demografisk databas södra sverige. Det är ett drygt arbete som kommer att kräva ytterligare ett antal år innan alla socknar i Skåne och Blekinge är inskrivna i databasen. I de här databaserna finns samma uppgifter med som i kyrkböckerna, men när man lagt dem i en databas blir möjligheterna att söka snabbt och enkelt otroligt mycket större. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Solveig Fagerlund på Demografiska databasen i södra Sverige har gjort en sammanställning av sjukdomsnamn, samlade från dödböckerna i sydsvenska socknar. Med hjälp av den kan man bland annat förstå vad gamla sjukdomsnamn skulle översättas till idag. Och det register hon skapat går att använda för att bli lite klokare när det gäller att förstå hur människor levde och dog förr. -Om man studerar hur människor dog förr så kan man få veta ganska mycket om det samhälle de levde i. Man kan ta det lilla barne

Släktband 19 november 2007 Att grannar emellanåt har svårt att hålla sams det vet vi. I tingsrätterna idag står tvistemål mellan grannar i vägföreningar och andra samfälligheter för en stor andel av målen. Och förmodligen har det alltid varit likadant. Nu ska det handla om en grannfejd i trakten av Gränna, som tog en ände med förskräckelse 1834, och som fortfarande, snart 200 år senare väcker många frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ett av de ställen där branterna runt Vättern är som djupast, ringlar sig en liten smal väg ner till några gamla torp- och fiskarställen nere vid stranden. Här bor Roland och Inga Saarinen, Ingas släkt har ägt de här markerna i många släktled. Det var här hennes man Roland första gången fick höra talas om Lars Nilsson, en tidig släkting till hans fru. På ytan ser historien enkel ut: den unge mannen Lars Nilsson från en släkt blir dömd för mord på bonden Anders Larsson från grannfamiljen. Men Rolands forskning i källorna ger en bild med många sidor, och inte mi

Gravstenar -rättuppstående arkiv De allra flesta svenskar har ett eller flera släktband i Nordamerika. Vid förra sekelskiftet emigrerade över en miljon människor vilket motsvarade en femtedel av befolkningen i landet. Därför är det många som forskar idag i både amerikanska och svenska källor. Annelie Andersson är släktforskare i Mellerud i Dalsland. I flera omgångar har hon varit i USA, dels för att forska själv, men också för att hjälpa svenskättlingar med deras forskning i sina svenska rötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Häromåret var Annelie tillsammans med tre kollegor runt i USA, Och högt uppe i skogiga berg i Pennsylvania fann de små undanskymda kyrkogårdar med massor av svenskklingande namn som Annelie kände igen. Det fanns ett speciellt skäl till att just Anneli Andersson kände igen så många namn på de amerikanska gravstenarna i det här området. I mitten av 90-talet satte hon nämligen igång att kartlägga emigrationen från några dalslands-socknar, Hon slår igång en dator och visar n

När Anna Dunér för 20 år sedan besökte sin farmor, fann hon i en bokhylla en inbunden blå bok med handskrivna brev. Breven var från Annas farmors mor Dorotea Sellman, eller Doris som hon kallades. Hon hade skrivit dem hem till sina föräldrar när hon under två år vistades i den katolska klosterskolan Zangberg i södra Tyskland. Doris familj var katolsk, en av inte särskilt många sådana i det sena 1800-talets Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Familjen hade därtill tillräckligt gott om pengar för att kosta på sina barn en god utbildning. Att det blev just en klosterskola berodde bland annat på familjens långa katolska tradition berättar Anna Dunér. Släkten hade varit katoliker på båda sidor sedan många generationer, vilket var– och är- unikt. Att skickas iväg Doris till en klosterskola i två år var givetvis ett sätt att verkligen väcka tron hos Doris, säger Anna Dunér. Doris var född i Sverige. Hennes pappa hade invandrat från Tyskland, och han gifte sig med en katolsk

De svenska arkiven ligger och ruvar på otaliga berättelser om livsöden från förr. Karin Edvall som arbetar på Landsarkivet i Göteborg har ägnat mycket tid åt att forska i olika kvinnors öden. Hon har skrivit tre skönlitterära böcker som alla baseras på fynd i olika arkiv. Den första boken hon skrev handlade om tio kvinnor i olika delar av landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Med den ondes hjälp” heter hennes nästa bok och den handlar om Anna Britta Persson som på 1860-talet begick så hemska handlingar att det till och med diktades visor om dem. Men det tog lång tid innan hon åkte fast, för ingen trodde en kvinna om att kunna utföra så blodiga handlingar. Karin Edvall har gjort sig en bild av Anna Britta Persson utifrån handlingarna i arkiven. -På ytan var hon en ganska vanlig 1800-talsmänniska, berättar Karin. Hon var född i en fattig arbetarfamilj, hon hade arbetat som piga i Göteborg och när hon var 30 gifte hon sig med en man som arbetade på gasverket. De bodde i ett spisrum

Torpare och andra yrken som var knutna till jord- och skogsbruk har dominerat vårt arv ända fram till modern tid. Därför är det nästan oundvikligt som släktforskare att stöta på de yrkeskategorierna i sin forskning. Men det är inte alltid helt klart vad de olika benämningarna innebär. Torp har till exempel haft olika innebörd genom tiderna och det har också funnits skillnader geografiskt i landet. Karl- Ingvar Ångström som är både släktforskare och lantmätare berättar att man lite förenklat kan säga att det tidigare fanns torp och hemman i en by. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.   Hemmanen, som var böndernas gårdar, hade inte fasta ägor. Gränserna ändrades lite då och då före storskiftet som skedde i mitten av 1700- talet. -Det var egentligen bara gårdstomterna som var fasta, resten av jorden brukades nästan som ett kollektivjordbruk. Ett torp var ett mer bestämt markområde med gränser omkring. Och rätt tidigt, berättar Karl- Ingvar Ångström, bestämdes att bönderna inte skulle upplåta alltfö

Tomas Hedberg fann förra vintern den dagbok som hans farfar missionären Enok Hedberg skrev mellan åren 1905- 1909 i Indien. Eftersom Tomas är mycket intresserad av släkthistoria bestämde han sig för att renskriva dagboken tillsammans med sin son Andreas Hedberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. -Även om inte dagboken är skriven varje dag så ser man att den ligger nära händelserna, säger Tomas.  Den är nästan skriven i stenografistil, snabbt och flyktigt. Och den ger en detaljerad bild om livet som missionär vid förra sekelskiftet. Enok föddes i Småland i en fattig backstugefamilj. Av de sju barn som föddes i familjen kom fyra av barnen att bli missionärer. Vid sin första missionsresa till Harai träffade Enok sin första hustru Emma Malmros. Han skriver i dagboken den 15 november 1905; ”Den 15 ds var den för mig oändligt viktiga dagen i mitt lif. Jag blef då i äktenskap förenad med min Emma. Sedan dess ha vi haft en skön tid tillsammans. Till hvilken välsignelse en kvinna kan

Änglamakeri Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På måndag, den 8 oktober, är det dags för en ny säsong med Släktband. Det blir den femte säsongen i ordningen.Släktband är programmet som öppnar arkiven och finner gömda berättelser om vanliga människor, och ovanliga.I det allra första programmet handlar det om en mycket obehaglig händelse som skakade samtiden. Det handlar om en kvinna som tog emot fosterbarn varefter hon dödade dem, en så kallad änglamakerska. Hilda Nilsson dömdes för mord och dråp på åtta barn.I programmet hör vi amatörforskaren som hittat berättelsen i gamla tidningar och forskaren som studerat domböckerna i detalj. Dessutom berättar Kungliga Bibliotekets expert på tidningar hur man finner uppgifter i dem.

Senaste nytt i Skillingtrycken. Släktband 2 april 2007. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stulna efternamn och skärgårdsöden. Släktband 26 mars 2007. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Övervuxna stugor och råttätna kartor. Släktband 19 mars 2007. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hospital, sinnesjukhus och mentalsjukhus. Släktband 12 mars 2007. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sjukdomar förr. Släktband 5 mars 2007. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Judisk släktforskning. Släktband 26 februari 2007. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Barn på skuggsidan. Släktband 19 februari 2007. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.