Släktband

Återfunnen dagbok och äldre förr. Släktband 12 februari 2007. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Potatis, semester och predikan- i ett enda arkiv. Släktband 5 februari 2007. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Arsenikförgiftning, dom och obduktion. Släktband 29 januari 2007. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Okänd moder För att förhindra mord på oönskade spädbarn gavs från slutet av 1700-talet till början av 1900-talet en möjlighet för föräldrar, ensamma eller i par, att vara anonyma. Därför står det ibland i födelseböckerna föräldrar okända eller moder okänd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta innebär ofta en återvändsgränd för släktforskare, men om man har riktigt stor tur kan man komma vidare. Den som ville, och visste att möjligheten fanns, kunde nämligen lämna in ett förseglat kuvert till pastorsämbetet i vilket man angav moderns och i vissa fall också faderns namn till ”oäkta barn”. Detta var vanligast i de större städerna. Dessa små brev finns idag kvar på i arkiven, som bilagor till födelseböckerna. På Landsarkivet i Göteborg finns det en liten bunt med 20-talet sådana brev, de allra flesta är fortfarande oöppnade och försedda med sigill. Även om de är så gamla att de passerat den gräns på 70 år som normalt är sekretessgränsen, får de inte öppnas hur som helst. Det står

Bilder berättar. 15 januari 2007 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Krig och fred. Släktband 27 mars 2006. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Släkt som flytt från Estland. Släktband 20 mars 2006. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nattmän, Rackare och släkthemligheter. Släktband 13 mars 2006. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gårdsöden och samisk forskning. Släktband 6 mars 2006. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Morianer, slavar och sjungande släktberättelser. Släktband 27 februari 2006. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Italienska rötter. Släktband 20 februari 2006. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skogsfinnar. Släktband 13 februari 2006. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Valloner och resande. Släktband 6 februari 2006. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Asiatisk släktforskning. Släktband 30 januari 2006. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skottar kommer till Sverige. Släktband 23 januari 2006. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En dag fick Ana Porss veta av sina släktforskande föräldrar att de hade en barnamörderska i släkten. Anas intresse väcktes på allvar när hon fick se domstolshandlingarna från 1845. Nu har hon skrivit en bok om kvinnan som var hennes mors farmors farmor, Maja-Lisa Jonasdotter Elgh och som dömdes till döden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maja-Lisa skickades ut som piga redan vid 8 års ålder. Hon hamnade i tjänst på ortens prästgård och senare på herrgården Gimmene. Två oäkta barn föddes och Ana Porss är övertygad om att det var höga herrar som utnyttjade henne. På prästgården fanns en flitig gäst, baron Kruse, som Maja-Lisa själv senare uppger som far till sina barn. Det andra barnet, August, har troligtvis en annan pappa, en major som bodde på  herrgården.  Trots att hon föder två oäkta barn får hon komma tillbaka till sin tjänst, men när hon är gravid för tredje gången är hon inte längre välkommen. Hon hamnar snart, tillsammans med sin son, i en liten stuga

Koleran Koleran drabbade Sverige från 1834 till 1873 vid inte mindre än nio tillfällen. Värst blev tillståndet i städerna där trångboddheten och de hygieniska förhållandena gjorde att smittan spreds med svindlande hastighet. Dödligheten var otroligt hög och ungefär 50% av dem som smittades dog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Koleran som är en bakteriell tarmsjukdom orsakar kraftiga och vattniga diarréer. De flesta som drabbades dog helt enkelt av uttorkning. Sjukdomsförloppet var ohyggligt snabbt; fick man smittan på morgonen kunde man vara död samma kväll. Människor försökte skydda sig med de medel man hade till hands, men något effektivt botemedel fanns inte. På många av de orter som drabbades anlade man särskilda massgravar i socknarnas utkanter där man snabbt och utan stora åthävor begravde de döda. Litet ö- samhälle drabbades Edmond Bäck, hembygdsforskare på Bohus-Malmön i Bohuslän, berättar att koleran kom dit 1834 med en så kallad ”skedkäring”, dvs en kv

Konservering av minnen Russell Marriott Jr började intressera sig för familjens historia som ung. Han fotograferade, samlade in släktberättelser och letade rätt på all sorts handlingar som berättade något om familjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 35 år sedan bildade han ett företag i Salt Lake City, Utah, USA, som gör precis det han gjorde som ung. Genom att kliva in i andras hem och rota fram allt av familjehistoriskt intresse; brev, fotografier, tdningsartiklar, utmärkelser och pris, skapar de en samlad släkthistoria. Tusentals dokument scannas in och sammanställs till en samlad historia om familjen. Brev blev bok Berit Juhl från Lysvik i Värmland hade under alla år sett en speciell portfölj bland föräldrarnas saker. Det var först när föräldrarna var borta som hon vågade titta i den. Och hon fann brev som hennes unga föräldrar skickat till varandra när hon själv var nyfödd.  Det var 1940, och den 9 april ockuperade tyska trupper Norge. Berits pa

Att barn utackorderades och inte växte upp hos de biologiska föräldrarna var en vanlig företeelse i hela nordvästeuropa under 1800- talet och början av 1900- talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fattigdom, sociala problem och dödsfall kunde vara orsaker till att barn blev utauktionerade. Och det var den som bjöd lägst och var villig att ta emot minst ersättning från socknen som fick ta hand om barnet, en sk nedåtgående auktion.   Elisabeth Engberg som är historiker på Centrum för befolkningsstudier vid Umeå Universitet säger att det finns lite forskning gjord inom det här området och att det finns lite dokumet kvar i arkiven.  Att vi idag förfasar oss över hur man hanterade barnen är inte konstigt, säger Elisabeth Engberg. Det gjorde man även på 1800- talet. I tidningar från den tiden kan man se att det var en livlig debatt där man ifrågasatte förfarandet och påpekade att det fanns familjer som enbart tog barnen för den ekonomiska ersättn

När Nellie Johansson var 96 år plockade hennes systers barnbarn fram en bandspelare och samtalade med henne om både familjära och privata händelser, men också om världshändelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nellie drev ett kafé alldeles i närheten av Hötorget i Stockholm, och hade under första världskriget arbetat som brodös. Som ung kvinna tog hon anställning som tjänsteflicka i ett fint hem i Stockholm. Där berättar hon hur förskräckt hon blev när hon råkade välta en kinesisk vas. Husmor var amerikanska och det visade sig att vasen tidigare varit lappad eftersom den vairt med om jordbävningen i San Fransisco. Nellie berättar också om den matbrist som var under världskrigen och om hur radion började brinna när hon lyssnade till rapporteringen från andra världskriget. Nellie levde tio år efter intervjun och blev nästan 106 år gammal. Bykistor I mitten och slutet av 1700 talet började man runt om i de svenska byarna att ordna upp de handlingar som tillh