Släktband

Ellis Island i New York är den ö som mellan 1892 och 1954 fungerade som kontrollstation för de invandrare som kom till USA via New York. Den ligger på en liten ö precis intill frihetsgudinnan i inloppet till New York. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag är det ett välbesökt museum. De överfulla färjorna transporterar turister från hela världen. När Ellis Island fungerade som sluss för immigranter hördes också språk från alla världens hörn. Barry Moreno som är historiker arbetar på Ellis Island har precis skrivit ett uppslagsverk om ön. Han säger att det under storhetstiden fanns tolkar för 53 språk och att de som passerade ön skulle klara av att svara på 29 frågor under tre minuter, inklusive tolkning. Alldeles bredvid museet står det som tidigare var sjukhus för immigranterna. Bland de sjukdomar som florerade nämner Barry Moreno syfilis, difteri, tuberkulos, smittkoppor och ögonsjukdomen trakom. Mässlingen var den enskilt största dödsorsaken bland barn på Ellis Island. Två pro

I mormonernas släktforskarcenter finns över 3 miljarder namn och kopior från över 120 länders arkivhandlingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.   Elaine Helgesson Haselton är en av de ansvariga på biblioteket. Hon berättar att det varje dag kommer över 2000  personer för att forska och att det finns ett stort spann när det gäller deras förväntningar och kunskaper. Vissa kommer in en halvtimme mellan ett flygbyte i Salt Lake City medan andra forskar yrkesmässigt. Elaine berättar att om man har skandinaviska rötter är man lyckligt lottad. Hon säger att i de länder som har haft en statskyrka som såg till att kyrkböckerna sköttes är det mest gynnsamt att hitta i arkvien. I Amerika däremot såg det annorlunda ut. Det finns ingen tydlig gräns när man började registrera medborgarna, vilket berodde på vilken kommun, stat eller kyrka man tillhörde Muntliga traditionsbärare Dorothy Bailing tillhör en av de som har ett specialuppdrag inom Släkthistoriska biblioteket.

Family History Library i Salt Lake City I Salt Lake City finns mormonernas stora släktforskarcentrum som lockar tusentals besökar varje dag. Här finns släktforskarmaterial från hela världen och forskarplatser på fem våningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.   Under några dagar i  september besökte en svensk  släktforskardelegation Salt Lake City för att hålla workshops och föredrag för svenskättlingar i Amerika.  Genom att visa på olika hjälpmedel som till exempel databaser och cd skivor kunde många av svenskättlingarna hitta uppgifter om både sina anor i Sverige men även nu levande släktingar i Sverige. En av de som Släktband träffar är Donald Barnes som i år flyttade till Salt Lake City tack vare släktforskningen. Sedan 30 år reste han till staden och bodde på hotell. Till slut blev det mer bekvämt att köpa en lägenhet och ägna alla dagar åt släktforskning. Kungliga anor ”Min förskräckliga mormor”, säger Kerstin Adrian efter att ha forskat

Elisabeth Reuterswärd från Landsarkivet i Lund berättar om de rika källor som finns i våra arkiv när det gäller att hitta släktingar som kom till Sverige från andra länder. I rigorösa undersökningsprotokoll kan man läsa detaljerat om personernas liv innan de kom till Sverige. Där finns också möjligheter att hitta fotografier, många gånger de första som togs av personerna innan de blev medborgare i landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.  Här kan du läsa mer om hur du hittar släktingar med utländsk bakgrund.    Gamla inspelningar Nu har turen kommit till Dalarna. Där finns Dagmar Ekstrand som spelade in sina föräldrar bara några år innan de gick bort. Ernst och Anna Forsell, som föräldrarna hette, föddes i början av förra seklet. De berättar bland annat om hur de drygade ut hushållskassan genom att plocka kottar och om hur man tog hand om de som dog i familjen.   Döden förr Döden var ständigt närvarande i 1800-talslivet. Och när den inträffade hjälptes man

Utförliga protokollAnnica Björk visste inte mycket om släkten på pappans sida. När hon sedan började släktforska hittade hon en tragisk historia. Den förste Björk, Annicas farfars farfars far, drabbades av flera olyckor och tog sitt liv vid 55 års ålder. i olika dokument, som till exempel Häradsrättens protokoll hittade Annica utförliga beskrivningar om vad det vad som hände, allt från hur långt brunnen låg från gården och vad Johannes sa vid dödsögonblicket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sitt hem har Annica monterat släktbilder på en vacker gren som hänger i taket. Där finns bland annat Johannes Björks barnbarn när han står utanför ålderdomshemmet med sin hustru. Forskning om självspilllingar Den som tog sitt liv var att betrakta som mördare ända fram till förra sekelskiftet. Straffet för detta mord måste drabba den döda kroppen, och straffet var att man begravdes utanför kyrkogården, eller i värsta fall brändes och lades på galgbacken. Men Yvonne Maria Werner som är docent i historia vid

Tänk er ett sex våningar högt hus som går rak ner i berget, och där det finns skatter i mängder. Ja, så kan man beskriva Riksarkivet som har plats för 17 hyllmil historiska handlingar ända ner till 40 meter ner i granitberget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är en guldgruva för den som vill leta historiska dokument, säger Anna Karin Hermodsson som arbetar på Riksarkivet. Hon berättar i Släktband om de många möjligheter som finns för släktforskare och andra historiskt intressade att botanisera i dokumenten. Med vita tygvantar på händerna bläddrar Anna Karin Hermodsson bland så skilda dokument som handtextade notblad på pergament från 1300 talet, domstolshandlingar vid ett barnamord som Anna Nilsson från Skåne begick på 1800 talet samt arga brev som svenskar skrev till statsrådet Ulla Lindström när hon inte neg vid det brittiska statsbesöket 1956. Det blir också smakprov på en sockerkaka från 1800 talet som kräver 24 ägg och ett medicinskt recept mot gulsot som innehåller fårgödsel. Och s

När Stig Svensson i Kode utanför Kungälv var 18 år i början av 1960-talet, gjorde han sin första bandinspelning av en gammal människa. Han har fortsatt alltsedan dess och har idag omkring 400 röster på band, ett helt unikt material. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. -Alltsammans började här hemma. Jag tyckte mycket om att lyssna på de gamla i min närhet och tänkte att det skulle vara bra att bevara deras berättelser, säger Stig Svensson till Släktband. Då, när han var ung tyckte hans jämnåriga att det var ett egendomligt fritidsintresse, men idag kommer samma kamrater ofta för att fråga efter band på deras egna släktingar, de som nu är borta. I det allra första Släktband för hösten bjuder Stig på några exempel ur sitt arkiv; vi får bland annat höra historien om ”det rysliga havsvidundret” som kom simmande mot land och som de rädda men ändå tappra kustborna såg sig tvungna att slå ihjäl någon gång i slutet av 1800-talet. Att det bara var en älg hade de ingen aning om, ett sådant djur

Lars Jonsson, präst i Skellefteå, har i sin ägo en udda husförhörsbok. Den skrevs av barnen till prästen Simon Brandell i slutet av 1800- talet och gäller dockor. Ond bråd död och konstiga livsöden finns att begrunda i boken som gjorts på ett autentiskt vis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Peter Karlsson på nättidningen Rötter berättar om populära Porträttfynd som varje dag kompletteras med i snitt 50 porträtt. Där kan man hitta porträtt av släktingar som andra har i sina ägor. Fader okänd står det ofta i de gamla födelse- och dopböckerna. Det ställer till med problem för dagens släktforskare. Kathrine Flyborg tipsar om hur man ska gå till väga för att luska ut vem fadern egentligen var. Rolf Ekelund som är vice ordförande i föreningen Göteborgsregionens släktforskare svarar bland annat på frågor om hur man söker rätt på vilka hamnar som emigranter avreste från, hur man letar i domböcker, och hur man ska förhålla sig till de muntliga källorna i form av äldre släktingar. Riddarhuset svarar på frå

Om fattigvård och föräldralösa barn Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. UtfattigElisabeth Engberg på Demografiska Databasen vid Umeå Universitet forskar om fattigvård. ”I fattiga omständigheter” heter avhandlingen som läggs fram i vår. Hon har tittat på fattigvården i slutet av 1800- talets Skellefteå och berättar bland annat om hur personer periodvis återkom fattigvårdshandlingarna, att det fanns en fattigdomscykel. I Släktband får vi höra om den 70 årige mannen som skriver till fattigvårdsnämnden för att allra ödmjukast be om hjälp. Han är själv gammal, har en 90 årig sängliggande svärmor hemma, ett utvecklingsstört barn samt en dotter som fått två utomäktenskpliga barn. Det fanns stora regionala skillnader i hur fattigvården såg ut. Fattigstugor och fattighus var mycket vanligare i södra Sverige medan man i Norrland ofta löste de fattigas situation med naturabidrag från socknen eller kringgång. Kringgång betydde att den fattige fick gå runt i socknen för att försörjas några dagar på v

I veckans program tittar vi närmare på kartor och sjömän. Släkt- och hembygdsforskaren Karl- Ingvar Ångström har arbetat som lantmätare hela livet och berättar om vilken skatt kartorna är. Genom att studera gamla kartor och jämföra med nutida kan man hitta platser där anfäder bott. Vi kommer också att ägna uppmärksamhet åt sjömännen som lämnat spår efter sig i speciella arkiv- om de inte försvunnit spårlöst. Vi träffar Kjell Norberg vars farfar var sjökapten. Han skrev under alla sina år till sjöss brev hem till sin älskade hustru. De berättar om längtan, stormar och en och annan fest. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lantbruk nej, lantmannanej men vad står det? Lantjunkare ska det ju vara! När man sitter med gamla dokument framför sig kan det ofta vara svårt att tyda vad det står. I veckans program träffar vi Elisabeth Thorsell som är medförfattare till en lärobok om just gamla tiders handstilar. Under fliken praktiska tips kan du ta del av en del av de handfasta råd som Elisabeth Thorsell ger i veckans Släktband. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Thord Bylund och Kathrine Flyborg berättar under rubriken ”Hitta din släkt” om bouppteckningar. Fram till 1950- talet är boupteckningarna fylliga och innehåller många gånger intressant information om avlidna släktingar. Förutom den dödes ättlingar som anges med bostadsorter och födelsedatum kan man hitta grundliga listor över allt från guldringar till handdukar och kreatur.

För många släktforskare har en inspelning av en släkting blivit den absoluta bonusen när man sammanställer fakta kring en släkting. Kanske har man hittat gamla band på vinden som vittnar om en annan tid. Annars kan man, om man har tur, hitta en inspelning av en släkting på något av de Språk och folkminnesinstitut som finns i Sverige. Ända sedan 30- talet har man där rest runt och spelat in berättelser ute i landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Eva Thelin som arbetar på Språk och folkminnesinstitutet i Uppsala har precis sammanställt en bok med medföljande cd skiva som visar på 29 exempel från alla våra landskap. Lyssna på svenska dialekter heter boken. Har man riktigt tur kan ens släkting finnas med på den cd:n. Mattias Lindblad är en av dom som snubblat över en anhörigs röst i arkiven. Hur det gick till hör du i veckans Släktband.  SläktpärmMånga från den äldre generationen inser idag att det finns mycket att berätta för kommande generationer. Både det som berör stora händelser men ocks

Datoranvändningen och Internet blir allt viktigare för släktforskare. När kyrkböckerna enbart fanns tillgängliga på Landsarkiven var det svårt för många att kunna släktforska. Av den anledningen la många släktforskare sin semester på orter där anfäderna bott för att kunna komma åt de lämpliga böckerna. När sedan SVAR, Svensk Arkivinformation, i Ramsele mikrofilmade kyrkböckerna underlättades arbetet. De senaste årens intåg av Internet och nya datorprogram har inneburit en revolution. Inte minst har Internet gjort att släktforskare idag hittar varandra och kan byta erfarenheter och data som aldrig förr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIS, som står för Föreningen för Datorhjälp i släktforskningen är en viktig aktör när det gäller att introducera och utveckla datorteknik inom släktforskningen. Föreningen, som är ideell, har sitt centrum i Linköping startade 1980 och började tidigt att utveckla ett speciellt program för släktforskare, kallat Disgen. Idag finns det några stora datorprogram i genren,

I veckans Släktband besöker vi Anna-Lena Hultman i hennes hus i Hössna, strax utanför Ulricehamn. Anna-Lena har sysslat med emigrantforskning i över tjugo år och har hjälpt många svensk-amerikaner att finna sina svenska rötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - De skriver ju sällan i förväg och berättar att de tänker komma, säger Anna-Lena, som ett antal gånger haft plötsliga besökare på trappan som hon fått hjälpa att finna rätt både i kyrkböcker och ute på sedan länge försvunna torp- och backstugeställen. En bit in på nästa år kommer Sveriges Släktforskarförbund tillsammans med Emigrantinstitutet att ge ut en CD som ska innehålla alla personer som emigrerade från Sverige mellan 1840-1930. Anna-Lena Hultman håller som bäst på med att sammanställa CD:n, som kommer att komma ut i fler upplagor. Den allra första upplagan kommer att sakna uppgifter från några områden. Det gäller delar av Stockholms stad, Uppsala län och några socknar i Norrland. Ändå innehåller CD:n över 1,5 miljoner namn. Dessutom

Mormonkyrkan startade i USA, och byggde sitt center, sin stad, i Salt Lake City i slutet av 1800-talet. Kyrkans bildare och andlige ledare lärde sina efterföljare att släkter har speciella band mellan sig som man kan få att hålla också i livet efter detta. Men eftersom kyrkan bildades ganska sent fanns det gott om släktingar till kyrkans medlemmar som aldrig fått chansen att döpas in i gemenskapen. Därför har man tagit reda på avlidna släktingar och döpt dem i symboliska ceremonier. För att kunna göra detta arbete rätt har man systematiskt gjort kopior av folkbokföringen över världen. Kyrkan har lagt enorm möda på att samla historiska data från hela världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige finns mormonkyrkans center i Västerhaninge och deras släktforskningscenter är öppet för alla. Släktband har varit där. I programmet berättar också Eva Brylla om hur våra efternamn har vuxit fram. Vi får också lite fler tips om hur man släktforskar från Thord Bylund och Kathrine Flyborg.

I veckans Släktband kommer det att handla om släktforskning i de gamla svenska besittningarna på andra sidan Östersjön, i det som idag är Tyskland, Polen, Baltikum, och Finland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inom Sveriges Släktförskarförbund finns en grupp forskare som kallar sig G-Gruppen, där G står för Germania. De har byggt upp en omfattande kunskap om forskning i dessa länder, och erbjuder sin hjälp åt andra släktforskare. I programmet interjuas en av G-gruppens bildare Gustav von Gertten, men också en forskare som haft stor nytta av G-gruppens arbete. När Andreas Önnerfors jobbade med sin doktorsavhandling om just kulturella kontakter över Östersjön under 1700-talet, kom han via G-gruppens e-postlista över en dagbok skriven av en svensk emigrant som flyttade till Greifswald, och senare till ön Rügen. Dagboken, som nästan är att betrakta som en självbiografi, hade legat på en fuktig kyrkovind i över 200 år, och den har varit en unik källa till kunskap om livet som emigrant i dåvarand

De allra flesta släktforskare stöter i sitt forskningsarbete förr eller senare på släkthemligheter. Vissa har medvetet gömts undan, som oäkta barn och självmord. Andra hemligheter har varit dolda för alla, som till exempel det faktum att någon suttit i fängelse. I Släktband träffar vi Kjell Weber, släktforskare från Torslanda som snubblat över två släkthemligheter. En av hans anfäder har suttit på fästning i 10 år för dråp. Kring en annan anfader har det byggts upp en omhuldad släktmyt om hur han efter ett skeppsbrott spolades i land på en drivvedsplanka. Det visade sig vara just- en saga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Namn åt de döda är ett projekt som Sveriges Släktforskarförbund driver. Runt omkring i landet arbetar frivilliga med att ta fram uppgifter om de som dött i Sverige mellan åren 1950- 2003. De här uppgifterna är användbara för släktforskare som söker avlidna släktningar under den här perioden. Gunvor Hjärtström är en av elsjälarna i projektet. Margareta Svahn, chef vid Dialekt-

Vid andra hälften av 1800-talet fram till början på 1900-talet reglementerade man prostitutionen i storstäderna för att få bukt med spridningen av syfilis. Man öppnade besiktningsbyråer dit de kvinor som kallades måste gå för att undersökas. Man kollade i första hand om de hade sår som tydde på syfilis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Listorna över kvinnorna finns i Poliskammarens i Göteborg, Stockholm och Malmö, arkiv. Poliskammare har funnits i de större städerna i landet, förutom de tre nämnda också i tex Norrköping och Helsingborg. Deras arkiv innhåller en mängd saker som inte bara rör brottsbekämpningen. Det handlar till exempel om fylleriförseelser, men också utskänkningstillstånd, hanteringen av fångar och lösdrivare, offentliga tillställingar och olyckshändelser. Utanför de stora städerna tog länsstyrelsen hand om dessa frågor. Sekretess Efter att ha hört om förra veckans man som dog i syfilis och veckans program om prostituerade kvinnor berättar Ted Roswall, ordförande i Sveriges Släktf

I P1:s nya program visar Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström, som utgör den fasta redaktionen, på släktforskningens alla möjligheter. Såväl erfarna släktforskare som noviser och nyfikna ska få inspiration och kunskap om hur man gör för att komma en person nära genom arkiven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje vecka ger kunniga släktforskare handfasta råd om hur man går tillväga. Det finns många källor att söka i; dels kyrkböckerna med bland annat husförhörslängder, födelse- och dopböcker och in- och utflyttningsböcker, men också andra källor som kan ge detaljerad information om den person man forskar om - frågan är hur man hittar dem och vilken information man finner. Genom att besöka olika arkiv och visa på olika släktforskningsfynd visar redaktionen hur man kan skapa sig en bild av en person som har varit avliden mycket länge. Efter envist letande kan man till slut klä ett namn med en personlighet och ett historiskt sammanhang. I premiärprogrammet får vi stifta bekantskap med en man som