Vetandets Värld

I pandemins början hade virusforskaren Ali Mirazimi stora förhoppningar om att kunna bidra till att få coronautbrottet under kontroll. Men strax blev han själv svårt sjuk i covid-19. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under pandemin har Ali Mirazimi blivit en känd forskarprofil i Sverige. Hur har det gått med det lovande läkemedlet, det svenska coronavaccinet och de snabba testerna som han varit igång med? Helt enkelt, hur har hans år med pandemin varit? I programmet hörs: Ali Mirazimi, virusforskare vid Karolinska Institutet, Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Folkhälsomyndigheten, Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet, Ali Harandi, vaccinforskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. ReporterMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Nu i vår kommer svenska polisen att ta ett nytt system för ansiktsigenkänning i drift för första gången. Samtidigt växer kritiken mot tekniken. I USA har den förbjudits i flera städer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Genom att jämföra miljontals bilder på ansikten kan algoritmer snabbt lära sig att känna igen och hitta ett eftersökt ansikte i en folksamling. Men tekniken är långt ifrån perfekt. I USA har tekniken flera gånger lett till felaktiga gripanden och kritiker pekar på att algoritmerna ofta tar fel på människor med mörk hudfärg och har svårare att korrekt bedöma kvinnliga ansikten. Det har lett till att flera av de stora techbolagen som ligger bakom tekniken inte längre säljer den till polismyndigheter i USA. Och i allt fler amerikanska städer införs nu förbud mot ansiktsigenkänning. Även i Europa vill civilrättsorganisationer som European Digital Rights, EDRI, att den ska förbjudas. Men riskerna måste vägas mot fördelarna, menar Niclas Appleby på Nationellt Forensiskt Centrum som tagi

Varje månad lider tusentals kvinnor av diagnosen PMDS, ett depressionsliknande tillstånd inför att de ska ha mens. Forskningen har kommit ett steg närmare en lösning, men stöter samtidigt på motstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En majoritet av kvinnor i fertil ålder har någon form av PMS inför att de ska ha mens. Omkring fem procent lider av så starka psykiska besvär i samband med mens att det kraftigt påverkas deras livskvalité. Det kan handla om kraftiga humörsvängningar, depressioner och självmordstankar. På Uppsala universitet genomförs forskningsstudier i hopp om att hitta en behandlingsmetod för kvinnor som lider av tillståndet som kallas PMDS: Premenstruellt dysforiskt syndrom. Hormonet progesteron tros ha en nyckelroll, därför har tester gjorts med hormonhämmare för att se om det kan göra skillnad - och det kan det. I programmet hörs: Sandra Bäcklund, fyrabarnsmamma som lever med PMDS, Inger Sundström Poromaa, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universit

Utanför Berlin bygger Tesla en bilfabrik i ett svindlande tempo. I Kina uppfördes en 57 våningars skyskrapa på 19 dagar. Hur är det möjligt att bygga så snabbt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är i en tallskogsplantage utanför Berlin som biltillverkaren Tesla valt att bygga en av sina så kallade giga-fabriker. Våren 2020 höggs träden ned. Nu till sommaren 2021 ska fabriken vara klar och börja producera bilar. Och det är inte ens rekord i snabbhet. I Shanghai tog bygget av motsvarande fabrik bara 10 månader. Hur är det möjligt att bygga något så stort och komplext på så kort tid? Enligt professor Lars Stehn på Luleå Tekniska Universitet så är det inga särskilda tekniska innovationer som ligger bakom. Istället ser han två avgörande faktorer: god planering och tydligt ledarskap. Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, menar att allt måste ses i ljuset av digitaliseringen som med hans ord skapat en helt ny civilisation som spränger gränserna för komplexa och snabbt genomförda projekt. Medverk

Abborrar blir beteendeförändrade när de simmar i vatten med rester av ångestdämpande läkemedel. Det visade försök i akvarium som gjordes på Umeå universitet 2013. Men en ny studie har ändrat på läget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här blev en världsnyhet, ett globalt miljölarm. För vad händer egentligen med ekosystemen i sjöar och vattendrag om alla orädda abborrar blir uppätna av gäddor?  Efter det har forskningen gått vidare med grundliga försök ute i riktiga sjöar. Och nu åtta år efter det stora miljölarmet visar resultaten att abborrarna inte påverkas av ångestdämpande läkemedel. Hur förklarar forskarna själva det? Nu verkar det svårare att larma av, än vad det var att larma. Medverkande: Jonatan Klaminder, professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap på Umeå universitet, Tomas Brodin, professor i akvatisk ekolog på SLU. Jerker Fick, professor i miljökemi på Umeå universitet. ReporterGustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.no

Äldre framställs ofta som diskriminerade. Har det påverkat utfallet i pandemin? Parallellt med det starka välfärdssamhället är äldre i Sverige mycket svagt politiskt representerade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En djupgående diskriminering av äldre har påverkat samhällets skydd och vård av dem under pandemin, det menar Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå Universitet. Yngre människor är väldigt bra på att förneka sitt eget åldrande och att göra äldre till en helt annan sorts människor, konstaterar forskaren Håkan Jönson vid Lunds universitet. Samtidigt finns ett starkt välfärdssystem som gör Sverige till ett på många sätt fantastiskt land att bli äldre i. Men Sveriges äldsta riksdagsledamot Barbro Westerholm är trött på att ses som en i kollektivet ”70+”. Medverkar gör: Barbro Westerholm, liberal riksdagsledamot Stockholm, Yngve Gustafson, professor i geriatrik Umeå universitet, Håkan Jönson, professor i socialt arbete Socialhögskolan Lunds universitet, Bi Puranen, forska

Vaccin som just utvecklats mot covid-19 behöver uppdateras om de ska fungera mot kommande varianter. Samtidigt finns lovande data från Skottland som visar att vaccinen i nuläget fungerar mycket bra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Skottland hade i slutet av februari ungefär en tredjedel av landets vuxna befolkning vaccinerats. Att så många fått åtminstone en dos mot covid-19 har gjort det möjligt för forskare att undersöka vaccinens effekt i en befolkning. Preliminära data visar att de allra äldsta skyddas bäst av viruset, deras risk att hamna på sjukhus med covid-19 minskar med 81 procent efter en dos. Allra bäst skyddade AstraZenecas vaccin, enligt den skotska studien. Av virusvarianterna så anses den nu mycket vanliga brittiska varianten täckas av de framtagna vaccinens skydd, medan skydd mot de sydafrikanska och brasilianska varianterna kommer att kräva uppdaterade vaccin. Medverkande: Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska Institutet, och Jim McMe

När nästa pandemi kommer måste vi vara beredda. Kan vi göra virustester till en lika självklar sak som att borsta tänderna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Genom att regelbundet göra enkla hemmatester kan man få fler smittsamma personer att stanna hemma. Det skulle kunna fungera redan idag, säger en av forskarna bakom idén. Det skulle också behövas bra läkemedel mot virus, men vi saknar fortfarande viktig kunskap. Antivirala läkemedel kan lindra, förebygga och till och med stoppa ett nytt virusangrepp, men det tar många år att få fram dem. Virusforskare vill se en satsning som möjliggör nya effektiva läkemedel inför kommande pandemier. I programmet medverkar Niklas Arnberg, professor i klinisk mikrobiologi vid Umeå Universitet, Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs Universitet, Björn Olsen, professor i infektionsmedicin vid Uppsala Universitet och Björn Högberg som är professor i biofysik vid Karolinska Institutet i Solna. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter

Vi undrar inte om det kommer en ny pandemi, vi undrar när den ska komma. Så säger tre virusforskare som varnar för att vårt sätt att exploatera naturen skapar nya smittorisker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är när vi hugger ner artrika skogar och öppnar nya områden för exploatering som nya smittsamma sjukdomar uppstår. Virus från vilda djur flyttar över till våra husdjur och sen till människan. Efter en tids anpassning kan viruset sen lära sig att smitta från människa till människa – och då får vi ett utbrott av sjukdom. Så uppstod sjukdomar som ebola, zika och troligen också covid-19. Risken för att det ska hända igen är särskilt stor där stora skogar med stor biologisk mångfald huggs ner, som till exempel i Amazonas i Brasilien. Nästa pandemiska virus kan redan nu finnas i någon tropisk regnskog, i väntan på nya värddjur. I programmet medverkar Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet, Björn Olsen, professor infektionsmedicin vid Uppsala universite

För att ta makten med en minoritet av väljarna har amerikanska politiker använt gerrymandering. Valdistrikt omformas till egen fördel. Snart görs det igen och forskare försöker förhindra orättvisor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan ett par år tillbaka driver två ledande universitet, Tufts och Princeton universiteten forskningsprojekt där man med hjälp av avancerad matematisk analys avslöjar gerrymandering. Resultaten från de här analyserna delar de med valorganisatörer och valmyndigheter som använder dem för att driva rättsprocesser som nått ända upp i Högsta domstolen. Nu i början av 2021 ska kartorna ritas om på nytt för de kommande tio åren och oron är stor att det återigen kommer att leda till att valdistrikt utformas för att ge ett parti stora fördelar. Det menar Samuel Wong, professor på Princeton-universitetet och chef för Princeton Gerrymandering Project. I programmet hörs: Nsé Ufot, chef för New Georgia Project, Professor Samuel Wong, neurolog som också driver P

Hösten 2020 blir Malmö FF svenska mästare för 21:a gången. Några dagar senare är halva laget smittat av corona, trots strikta förhållningsätt. Hur kom smittan in i laget och hur gick spridningen till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En spelare, MFF:s lagkapten Anders Christiansen, testas ett par dagar innan match och får ett negativt svar. När matchen sparkas igång har han inga symptom och han är frisk nog att göra mål. Men bara några timmar efter matchen testar han positivt för covid. Många av hans lagkamrater smittas också, men ingen i motståndarlaget verkar ha smittats. Hela tiden lär sig forskningen mer om hur coronaviruset infekterar människokroppen och förs vidare. Vi följer virusets väg från fotbollsplanen, in i näsan, genom cellmembranet, in i cellen och vidare ut i kroppens andra delar.I programmet medverkar Niclas Carlnén, VD för Malmö FF; Anders Nystedt, smittskyddsläkare i region Norrbotten, Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukh

I inlägg beskrivs hur medlemmar försökt att få andra länders regeringar att agera mot Sverige under pandemin. Ekot och Vetenskapsradion har fått inblick i en dold Facebookgrupps aktiviteter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svenska nationen beskrivs som hjärntvättad och ansvariga för coronastrategin som förövare och medierna som mutade. Sverige har rasat ner i en moralisk, etisk och vetenskaplig avgrund. Sådana påståenden sprids i en kampanj i sociala medier. Experter inom informationspåverkan anser att tonen och metoderna är oroväckande. Beatrice Janzonbeatrice.janzon@sverigesradio.se Ulrika Björksténulrika.bjorksten@sverigesradio.se

I Sverige prioriterades inte smittspårningen i pandemins början. Men nu när nya virusvarianter kan bli ett hot mot vaccineringen har spårningen kommit i fokus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att bryta smittkedjor och förhindra att coronainfekterade personer smittar ännu fler är – tillsammans med testning – ett grundvapen mot pandemin. Men i Sverige kom smittspårning i gång först i höstas och regionerna har sedan dess byggt upp särskilda team som ska hålla virusspridningen nere. I Region Uppsala finns ett nära samarbete med forskningen, för att antalet coronafall med hjälp av smittspårning och testning ska minimeras. De spårar för att upptäcka nya mönster i smittspridningen som kan tyda på fall av nya virusvarianter, som till exempel den engelska varianten. Om de skulle spridas för mycket skulle de kunna hota det nuvarande vaccinationsprogrammet. Medverkar gör Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och en av grundarna till Crush Covid-projektet. Mats Martinell, läk

Biosphere 2 är den osannolika historien om hur en visionär och kreativ teatergrupp på 90-talet bygger en världsunik forskningsanläggning för att testa hur självförsörjande rymdkolonier kan utformas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idén var enkel: att skapa en lufttät byggnad i vars inre en grupp människor ska kunna överleva endast med hjälp av ekosystemen inne i byggnaden. Ett slutet kretslopp som förser människorna med luft, mat och vatten. En oljemiljardär som stod teatergruppen nära stod för pengarna. 1991 var den rekordstora anläggningen färdig. I dess inre fanns en regnskog, ett korallrev, en savann och små lägenheter med plats för de åtta människor som nu skulle tillbringa två år inne i en annan värld. Redan från början fanns det gott om kritiska röster som anklagade projektet för ovetenskaplighet. Men idag används anläggningen för att göra tester på hur vår biosfär påverkas av den globala uppvärmningen. I programmet hörs: Mark Nelson, biosfärian och forskare, John Adams, vice chef för Bio

Under pandemins andra våg har det duggat rapporter om nya covidutbrott på Sveriges äldreboenden trots att virusets attacker mot våra äldre under första vågen upprörde hela landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan vid pandemins första våg pekade man på det bristande skyddet av våra äldsta och svagaste, men coronautbrotten och covid-döden har fortsatt att hemsöka Sveriges äldreboenden även under andra vågen – trots den relativa paus i pandemin som rådde under sensommaren och tidiga hösten. Hittills under andra vågen, från oktober och fram till 25 januari, har Socialstyrelsen registrerat närmare 4 500 personer som avlidit i covid-19, varav nästan hälften, drygt 48 procent, bodde på äldreboenden.I programmet hörs: Anna Hallin, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Partille kommun, Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk epidemiologi vid Göteborgs universitet och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa, Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet och överläkare v

T-cellsimmunitet blev en stor nyhet sommaren 2020. Vissa hävdade att t-celler, i frånvaro av antikroppar, skulle bidra till flockimmunitet mot Covid-19. Det var en felaktig slutsats, menar forskarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren och hösten 2020 talades det om t-celler och covid-19 i nyhetsmedier världen över. Bland annat pekade forskare på att t-celler från gamla förkylningar, orsakade av äldre coronavirus, möjligen kan ge ett skydd vid covid-19. Korsimmunitet kallas det. Dessa t-celler kan göra så att sjukdomen inte blir så svår. Forskningen om covid-19 och t-cellerna blev dock övertolkad och vantolkad, menar professorn Alessandro Sette, vars forskning i ämnet publicerades i flera vetenskapliga tidskrifter under 2020. Det talades om att t-celler ensamma kanske skulle bidra till flockimmunitet, men det är en slutsats som inte har stöd i forskningen, säger han. I Vetenskapsradion På Djupet hör du om hur korsimmunitet kan fungera vid covid-19. Och om hur forskningen, enligt forskarna

En ny våg av elektrifiering drar över Sverige. Kraftledningar behöver byggas för att trygga behovet av elektricitet på vägen mot klimatmålen. Något som lett till konflikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sörmland planeras en drygt sju mil lång kraftledning genom fyra kommuner, ut till kusten och stålföretaget SSAB. Företaget behöver mer el till sin fossilfria ståltillverkning som planeras inom några år. De allra flesta ansökningar om att bygga nya kraftledningar överklagas. Kraftbolagen vill oftast bygga ledningarna i luften och de allra flesta sakägare längs ledningsvägen vill att ledningarna grävs ner och leds genom marken. Det här gör att ledningarna ofta försenas. I takt med att fler kraftledningar byggs så kommer också frågan om hälsorisken upp i dager. Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet svarar. Medverkande i programmet är Alette Sederholm och Gustaf Hermelin från föreningen HedOx - föreningen för markkabel i Sörmland, Daniel Norste

Fiskar i haven blir förvirrade när vattnet försuras under klimatförändringen det var larmrubriker från forskningen för tio år sen. Men när experimenten görs om beter sig fisken normalt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Studien om förvirrade fiskar har försökt replikeras av forskare på SLU, men de har inte kunnat få samma resultat - något som lett till en kontrovers på området. Forskningsresultat som inte kan upprepas av andra är ett problem inom många vetenskapliga områden. Men det finns också exempel på forskningsresultat som helt enkelt inte tål granskning. Som att det skulle finnas specifika gener som gör oss riskbenägna, eller till och med våldsamma. Det sa vetenskapen för några år sen, men nu vet vi att det inte är så.  Om man inte är strikt objektiv i sina undersökningar är det lätt hänt att man som forskare hittar just det som man hoppas hitta. Men vad kan man göra åt saken? Större öppenhet och transparens är ett av recepten för att behålla vetenskapens

Anastasia Chalkia lade flera år på att motbevisa forskning som Daniella Schiller gjort på traumatiska minnen. Studier som får stora rubriker håller uppseendeväckande ofta inte när de testas på nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En metod för att göra smärtsamma minnen lättare att hantera, hur du blir starkare med rätt kroppshållning, och andra sensationella studier har väckt stor uppmärksamhet, men har visat sig omöjliga att upprepa. När etthundra studier inom psykologisk forskning granskades kunde bara en tredjedel göras om – replikeras – med samma resultat som originalet. I andra ämnen har man stött på liknande fenomen: vetenskaplig forskning som inte låter sig göras om eller som inte ger resultat när den granskas. Det kallas för replikationskrisen, och enligt forskare drivs den fram bland annat av kravet att ständigt ta fram nya och spännande studier som kan publiceras. I programmet medverkar psykologen professor Tom Beckers och forskaren Anastasia Chalkia vid universitetet i Leuven, Be

Modalen är en av cirka 15 norska kommuner som tidigt 2021 inte haft ett enda coronafall. I Norge är det relativa dödstalet i covid-19 cirka tio gånger lägre än i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den strikta nedstängningen av Norge i mars-april 2020 kan ha varit avgörande för att virusspridningen där kunnat hållas på en mycket lägre nivå än i Sverige. Även den större läkarnärvaron och sjukskötersketätheten i Norge kan ha bromsat spridningen i landets särskilda boenden. Men norska äldreboenden har också drabbats av pandemin. Om viruset ändå tagit sig in till de äldre, så är dödligheten för de enskilda patienterna minst lika stor som i Sverige. Medverkar gör kommunläkare Frøydis Gullbrå, sjukhemsöverläkare Bård Kittang, omsorgsforskaren Oddvar Førland och Marta Szebehely som är professor emeritus i socialt arbete vid Stockholms universitet. ProgramledareMats Carlsson-LénartProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se