Vetandets Värld

Nervceller kan skadas i samband med covid-19, men hur det går till är ännu inte helt klarlagt. Samtidigt som forskningen fortsätter lider många som haft covid av så kallad långdragen hjärndimma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hjärndimma är ett subjektivt begrepp som omfattar ett flertal symtom, bland annat hjärntrötthet och svårigheter att ta in innehåll i texter eller händelser i omgivningen. Det är oklart hur stor andel av alla som haft covid-19 som efter själva sjukdomen lider av att viruset skadat celler i hjärnan, men forskningen söker nu svaren på hur det egentligen går till när hjärnan påverkas av sjukdomen. Medverkar gör Karin Nygårds och Inga Stenlund som båda hade covid-19 i pandemins början, och som fortsatte ha komplikationer efter att själva infektionen var över. Samt forskarna Michael Axenhus, läkare och forskare i neurovetenskap på Karolinska institutet, Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Sah

Målet för Sveriges vaccinationsstrategi är att inom ett halvår ha vaccinerat mellan fem och sju miljoner svenskar. Hur stor andel av svenskarna kommer att vaccinera sig mot Covid-19? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en europeisk studie med åtta länder hamnar Sverige bland de mest vaccinationsskeptiska. Narkolepsifallen efter svininfluensavaccineringar tycks påverka mångas inställning till en ny massvaccinering. Men en initial skepsis mot en massvaccinering kan mycket väl svänga mot allt fler beslut för vaccination, det har man sett i andra länder, som Frankrike till exempel. I programmet hörs: Mia-Marie Hammarlin, etnolog och medieforskare Lunds universitet, Johan Brun, läkare och medicinskt sakkunnig på branschorganisationen Läkemedelsindustriföreningen, Marcel Verweij, professor i filosofi Wageningens universitet i Nederländerna. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Massvaccineringen mot covid-19 är i gång och redan sprider sig teorier om riskerna bland vaccinskeptiker. Men det vi vet efter tester av de nya vaccinerna pekar på en hög säkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ingen kan garantera att vi inte ska råka ut för obehagliga överraskningar i form av någon sällsynt men allvarlig sidoeffekt, men man måste väga risk mot nytta. I ena vågskålen: att bygga upp ett immunförsvar hos befolkningen mot smittan och på så sätt rädda liv och få igång samhället igen. I den andra vågskålen: risken att vaccineringen för med sig biverkningar som varit svåra eller omöjliga att förutse. I programmet medverkar vaccinforskaren Matti Sällberg på Karolinska Institutet och Karl-Mikael Kälkner, klinisk utredare på Läkemedelsverket. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Människans inverkan på klimatet är tydlig. Så löd budskapet som FN:s medlemsländer enades om 2013. Slutsatsen är väl belagd, samtidigt återstår mycket att utforska om jordens klimatsystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fjärde och sista delen av Klimatinsikten handlar om varför moln är så svåra att förstå sig på, och vad forskarna letar efter under isen i Antarktis. Oceanografen Anna Wåhlin reste till Västantarktis och lyckades ta sig fram med båt till den stora Thwaites-glaciären, som brukar kallas Domedagsglaciären eftersom det skulle få så stora konsekvenser för havsnivån om den smälte. Forskarna undersöker hur det går till när varma havsströmmar smälter glaciärisen, och den här gången hade de med sig en obemannad undervattensfarkost. I programmet hörs: Anna Wåhlin, som är professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, Frida Bender, docent och lektor på meteorologiska institutionen på Stockholms universitet, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms u

1988 råder värmebölja i USA. För första gången lyssnar politiker och allmänhet på varningarna om en global uppvärmning. Samma år bildas FN:s klimatpanel, till stor del tack vare en svensk forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tredje delen av Klimatinsikten möter vi Bert Bolin, som förde samman forskare och politiker från hela världen och ledde FN:s klimatpanel, IPCC, under nästan ett decennium. Vi följer klimatpanelens historia, från tiden då forskningen angick en liten grupp forskare, till dagens uppmärksammade, stora klimatrapporter. Hör om de första hoppfulla mötena, diskussionerna, kritiken och arbetet som ledde fram till Nobels fredspris 2007. I programmet medverkar Henning Rodhe, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Erland Källén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och chef för Centrum för klimatforskning i Singapore. Programmet är en repris från 3 feb 2020. Programledare Malin Avenius Arkivresearch Stefan Lyssarides Ljudtekniker Olof Sjö

Varmare? Ja tack! Så tänkte forskarna om klimatet i början av 1900-talet om man alls trodde på uppvärmningen. När man insåg allvaret, hade vi redan släppt ut stora mängder koldioxid i atmosfären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Andra delen av Klimatinsikten handlar om den brittiske hobbymeteorologen som på 1930-talet upptäckte att det blir varmare. Och om forskaren som började mäta koldioxid på vulkanen Mauna Loa och såg en successiv ökning. Vi hör också om världens första datorberäknade väderleksprognos - som gjordes i Sverige. I programmet hörs: Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från 28 jan 2020. Programledare Malin Avenius Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljudtekniker Olof Sjöström

Redan i slutet av 1800-talet förstod Svante Arrhenius att människan värmer upp jordklotet. Under ett år räknade han för hand och skapade världens första klimatmodell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Första delen av Klimatinsikten tar dig 200 år bakåt i tiden. Det var då forskare förstod att något i atmosfären håller kvar värme. Det som vi idag kallar växthuseffekten. Den svenske forskaren Svante Arrhenius var sedan först med att foga ihop kunskapen om klimatet till en teori, som står sig än idag. Men han var inte det minsta bekymrad över uppvärmningen – tvärt om välkomnade han den. I programmet medverkar Henning Rodhe, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, och Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan. Programmet är en repris från 27 jan 2020. Programledare Malin Avenius Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljudtekniker Olof Sjöström

På 1970-talet genomförs en idé som beskrivs som visionär: ett nätverk av biosfärområden sprids över världen. Samspelet människa och natur ska studeras för att bevara mångfalden. Men vad hände sedan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. FN-organet Unesco satte igång arbetet med biosfärområden. Idag finns cirka 700 sådana här områden i världen, sju ligger i Sverige. Ursprungstanken vara att forskare skulle studera samspelet mellan människa och natur så vi kunde lära oss att inte skada naturen. Idag står biosfärområdena i ett vägskäl. I en tid när den ena larmrapporten efter den andra varnar för att jordens växt- och djurliv försvinner i rekordtakt, så kan vi antingen bli bättre på att skala upp idéerna som kommer från biosfärsområdena, eller gå miste om viktig kunskap för att skapa mer hållbara samhällen. I programmet hörs Peter Bridgewater, ekolog som jobbat länge med Unescos biosfärområden, Cecilia och Leif Öster, turistföretagare och engagerade i biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven

Biosphere 2 är den osannolika historien om hur en visionär och kreativ teatergrupp på 90-talet bygger en världsunik forskningsanläggning för att testa hur självförsörjande rymdkolonier kan utformas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idén var enkel: att skapa en lufttät byggnad i vars inre en grupp människor ska kunna överleva endast med hjälp av ekosystemen inne i byggnaden. Ett slutet kretslopp som förser människorna med luft, mat och vatten. En oljemiljardär som stod teatergruppen nära stod för pengarna. 1991 var den rekordstora anläggningen färdig. I dess inre fanns en regnskog, ett korallrev, en savann och små lägenheter med plats för de åtta människor som nu skulle tillbringa två år inne i en annan värld. Redan från början fanns det gott om kritiska röster som anklagade projektet för ovetenskaplighet. Men idag används anläggningen för att göra tester på hur vår biosfär påverkas av den globala uppvärmningen. I programmet hörs: Mark Nelson, biosfärian och forskare, John Adams, vice chef för Bio

London 1964. Roger Penrose är på väg till jobbet i centrala stan. Han samtalar med en vän och när han korsar gatan får han ett infall. Han förstår hur han ska bevisa att svarta hål existerar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rymdens svarta hål beskrevs först som rent hypotetiska märkliga platser i rymden, som man inte trodde fanns. Roger Penrose kunde visa att de faktiskt bildas - och det blev första steget till att tro på deras verkliga existens. I år får han Nobelpris i fysik. Idén om svarta hål har funnits i flera hundra år, men det var först i och med Einsteins allmänna relativitetsteori 1915 som man började förstå varför de skulle kunna bildas. Att de faktiskt kan göra det under realistiska förhållanden i rymden blev tydligt först när Roger Penrose kommit till en avgörande insikt, när han korsade en gata i sällskap av en vän, i mitten av 1960-talet. Därefter har observationer - inte i första hand av de svarta hålen, eftersom de per definition inte syns - gjort forskare gradvis mer övertygad

Andrea Ghez hade en idé för hur hon kunde bevisa existensen av ett svart hål i Vintergatans mitt. Hon fick nej från observatoriet. Nu Nobelprisas hon för sin upptäckt. Men vad är det hon har hittat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Andrea Gehz hade föreslagit att man skulle undersöka om det i Vintergatans centrum fanns någonting med supermycket massa på ett så litet område att det enda som kunde vara så massivt var ett svart hål. Eftersom det inte går att se ett svart hål så skulle hon mäta hur snabbt stjärnorna i närheten färdades runt det.Problemet var inte att hon hade en vansinnig teori om att det kanske fanns ett svart hål i vår galax, det var det många som trodde här vid mitten av 90-talet. Inte heller var de  tänkta bevisen i form av stjärnors flykt något problematiskt. Om hon kunde säga hur snabbt stjärnorna i mitten cirkulerade så skulle de flesta gå med på att det är ett bra sätt att få syn på ett potentiellt svart hål.Men ingen trodde att hon skulle kunna säga hur s

Mögelimmun tomat och ris som ger större skördar. Världens växtförädling har tagit ett rejält framåtkliv tack vare Crispr och andra gensaxar. Men EU-domstolen bromsar den europeiska växtforskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utvecklingen med grödor som får nya egenskaper går snabbt framåt på många håll i världen, dock inte i Europa där strikta regler hämmar användningen av ny teknik. Vi träffar svenska potatisforskare i motvind som börjat samarbeta med forskare i Argentina. I programmet hörs: Mariette Andersson, genteknikforskare och växtförädlare, SLU, Per Hofvander, genteknikforskare och växtförädlare, SLU, Jens Sundström, samverkanslektor och genteknikforskare och växtförädlare, SLU, Marie Nyman, genteknikutvecklingsexpert på Gentekniknämnden/Vetenskapsrådet. Jonna Westin, reporter SR. ProgramledareGustaf Klarin ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Det nya enkla sättet att redigera gener kan revolutionera sjukvården, men i framtiden kan den också göra det lättare att göra kosmetiska förändringar på friska människor. Frågan är om vi vill det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu pågår hundratals forskningsprojekt världen runt där man testar Crispr-tekniken på en rad svåra sjukdomar. Men det som i framtiden kan komma att bota diabetes kanske också kan användas för att byta hårfärg eller få större muskler. Ska det bli tillåtet? Världens första genetiskt redigerade barn har redan fötts i Kina, forskaren fick ett fängelsestraff. Vi pratar med KI-forskaren Fredrik Lanner som använder Crispr för att klippa i generna på mänskliga embryon, idéhistorikern Ingrid Dunér som forskar om vår bild av framtiden och med en av crispr-teknikens skapare, nobelpristagaren Jennifer Doudna. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Tonen skärps från politiker och myndigheter, som i pandemins andra våg uppmanar oss att inte obstruera och slarva. Men det här är motsatsen till rätt sätt att kommunicera, enligt beteendevetare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Politikers och myndigheters frustration när kriskommunikationens budskap inte når hela vägen fram, är lätt att förstå. Men för att få fler att ändra beteende i pandemin behövs snarare mer empati än pekpinnar, säger beteendevetaren Nurit Nobel på Handelshögskolan i Stockholm. Vi människor är inte särskilt rationella, och vi har sociala drivkrafter under ytan som är svåra att resonera med. Men i en kris litar vi mer på experter än annars. I programmet hörs: Nurit Nobel, beteendevetare och doktorand i ekonomisk psykologi Handelshögskolan Stockholm, Lars-Olof Johansson, professor i psykologi Göteborgs universitet. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Den svenska pandemistrategin lägger mycket ansvar på individen. Men hur ska kriskommunikationen bäst få alla att lyssna och följa budskapen? Och är det ens möjligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att nå en hel befolkning med kriskommunikation som fungerar kan låta som ett omöjligt uppdrag, och statsepidemiolog Anders Tegnell konstaterar att en ”nollvision” inte är möjlig. Sveriges regering tillsammans med Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter satsar på raka och tydliga budskap för att nå fram. Men mycket förblir öppet för tolkning och budskapen kan uppfattas som motstridiga, menar kriskommunikationsforskaren Orla Vigsö, som funderar på om det rentav är dags för lite skräckpropaganda. Han berättar också om effekterna av att aldrig erkänna ett misstag, att det kan nagga på tilliten för myndigheterna. I programmet hörs: Elisabeth Wall Bennet, kommunikationschef Folkhälsomyndigheten, Orla Vigsö, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, Anders Tegnell, statsepid

Bilden av Nordpolen har ständigt förändrats. Från historiska idéer om himmel och helvete, till dagens planetära alarmklocka. Isen har funnits där i hundratusentals år, men håller nu på att försvinna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Istäcket över Arktis har halverats sedan mätningarna startade i slutet på 70-talet och i år är isen på väg mot rekordlåga nivåer. Arktis har hittills fungerat som jordens kylskåp. Smältningen påverkar hela vår planet. För tusentals år sen var Nordpolen en gudomlig och upphöjd plats för människan. En ledstjärna, förknippad med himlavalvets fasta punkt – Polstjärnan. Vilken roll spelar Arktis idag - i kampen mot klimatförändringarna? Följ med på en resa till Nordpolen, genom historien och in i framtiden. Med: Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, Michael Bravo, vetenskapshistoriker vid Cambridge universitetet i England, Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, Johan Rockst

Pauline Snoeijs Leijonmalm är först i världen med att fiska på djupt vatten vid Nordpolen. Vad hon får på kroken kan bli avgörande för det framtida skyddet av det nya, isfria Arktis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marinekolog Pauline Snoeijs Leijonmalm har fått i uppdrag av EU att undersöka om det finns fisk på djupt vatten i centrala Arktis. Ett område uppe vid Nordpolen lika stort som Indien. Kunskapen om eventuella fiskbestånd där kan bli avgörande för om de arktiska ekosystemen behöver skyddas mer från kommersiellt fiske, nu när isen håller på att försvinna på grund av klimatförändringen. Pauline har spelat in tankar och scener från arbetet under hela forskningsäventyret. Följ med till Nordpolen i jakten på den första fisken i centrala Arktis. I programmet hörs: Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet. Hauke Flores, forskare i marinekologi vid Alfred Wegner institutet i Tyskland, Anders Svensson, fiske-expert vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, Sve

Fortsatt global uppvärmning förväntas ge upphov till stigande hav som äter upp kusterna och som kan komma att tvinga miljontals människor på flykt. Här är metoderna för att hantera höjda havsnivåer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid en första anblick kan hotet och problemen verka oöverstigliga med enorma mängder människor som tvingas bli klimatflyktingar. Men historiska erfarenheter visar att tätbefolkade kustsamhällen har kunnat stå emot dramatiskt stigande havsnivåer. Då har det inte handlat om havsnivåförändringar på grund av global uppvärmning, utan att städerna sjunkit i förhållande till havet. Man har då tagit fram teknik och metoder som hållit stånd mot havet. I programmet hörs: Robert Nicholls, professor i kustingenjörsvetenskap och chef för Tyndall Center vid University of East Anglia, Giuliano di Baldassarre, professor i hydrologi på Uppsala universitet och chef för CNDS Centrum för naturkatastrofvetenskap, Gia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms u

Snabbt, beslutsamt, hårt. Och genom att vara tidigt ute. Med de orden beskriver Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern landets framgångsrika strategi att utrota coronaviruset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nya Zeelands strategi att stampa ut coronaviruset har visat sig framgångsrik. Hur fungerar metoden, och hur ser den inhemska kritiken ut? Efter en lång och närmast total nedstängning av samhället är myndigheterna i Nya Zeeland nu så pass säkra på att viruset är borta att alla restriktioner tagits bort. Men med ett viktigt undantag: alla som kommer in i landet sätts i två veckors obligatorisk karantän. Svenska Ronja Gustavsson har uppskattat den hårda och tydliga linjen och känner sig trygg med att landet har viruset under kontroll. Victoria Hope som är medicinsk chef på det nationella forskningscentrat ESR förklarar hur gensekvensering av vartenda fall av covid-19 har gett smittspårningen ett kraftfullt verktyg. Men det finns också kritiska röster. Epidemiologen Simon Thornley på u

Polisen i Angered prisas för sitt arbete mot gängen. Metoden man använt kallas fokuserad avskräckning, och har utvecklats i Boston, USA. Samtidigt saknas svensk forskning på fungerande metoder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gängkriminaliteten har hamnat i centrum av svensk politik. Politikerna bjuder över varandra i kampen om att verka hårdast och trycket på Polisen är stort, med rop på nyare verktyg och strängare straff för varje partiledardebatt. Samtidigt vet vi faktiskt inte speciellt mycket om vad som faktiskt fungerar mot gängbrottsligheten. I en partiledardebatt i SVT i oktober 2020 skyller Socialdemokraterna och Moderaterna på varandra för att de inte är snabba nog att införa tillräckligt hårda lagar och tekniska verktyg. Några veckor senare får polisen i Angered, Göteborg pris för sitt arbete mot gängkriminaliteten och polischefen där betonar långsiktighet och mjuka metoder för att polisen ska bli en integrerad del av samhället. Det finns ett par polisiära metoder som forskningen