Vetandets Värld

Fysisk träning sätter igång ett kemiskt fyrverkeri i kroppen som skapar hälsa och välbefinnande. Nu försöker forskarna identifiera de ämnen som kan bli framtidens träningspiller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När världens ledande träningsforskare träffas i Göteborg berättar de om hur kroppens egna signaler vid fysisk ansträngning kan isoleras och kanske bli framtida läkemedel. Jorge Ruas och hans grupp vid Karolinska Institutet i Stockholm har hittat den signalväg som ser ut att motverka depression hos den som springer, simmar eller cyklar. Mark Febbraio från Sydney hoppas att hans labb är på väg att kartlägga det protein som ger skydd mot bröstcancer efter träning. Den som ser ut att ha kommit längst på vägen mot ett "träningspiller" är Ron Evans och hans grupp vid Salk Institute. Deras substans får möss att bli extremt uthålliga, utan träning. Medlet är nu på väg mot klinisk testning. Men vad kan egentligen ett enkelt läkemedel göra jämfört med träning som är extremt mångsidig och påverkar

Innan minnena från sommarens bränder har svalnat har Sverige åter råkat ut för en rad skogsbränder. Varför blir det så och vad säger prognoserna om framtidens brandrisker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nederbörd, avdunstning och luftfuktighet. Allt har betydelse för risken för skogsbränder och SMHI använder flera olika modeller för att så riktigt som möjligt modellera framtidens risker för skogsbränder. Slutsatsen man dragit är att klimatförändringen kommer att öka risken för bränder i södra Sverige och längs Östersjökusten, men minska i norra Sverige. Vi diskuterar brandrisker och framtida brandbekämpning med Peter Berg, forskningsledare vid SMHI, och Anders Granström, skogsbrandsforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå. Programledare: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

På kvällen den 8 november har elden precis börjat ta fart. Michelle O'Wings är hemma med familjen i Malibu och vet ännu inte att de kommande timmarna kommer att bli livsavgörande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var en förödande brandsäsong i Kalifornien 2018. Kaliforniens guvernör har lovat att ta bort mängder av tät, torr och lättantändlig skog och att satsa mer på tekniska lösningar. Men oavsett de olika strategierna kommer vi se fler kraftiga bränder i västra USA, enligt forskare. Klimatförändringen har gett oss ökade temperaturer och lägre luftfuktighet och därmed de perfekta förutsättningarna för brand, menar de.  I programmet hörs: Michelle O'Wings, branddrabbad boende Malibu, Park Williams, forskare miljövetenskap Columbia University, och Keith Gilles, professor Berkley University. ProgramledareIsabell Höjman ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Mycket av läkemedlen vi tar rinner igenom våra kroppar och ut i avloppet. Hittills har reningsverken haft svårt att fånga upp substanserna, men nu ska det bli ändring på det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Läkemedel som vi stoppar i oss rinner också ut i toaletterna. Reningsverken klarar inte av att ta bort de ofta svårnedbrytbara substanserna. I stället åker de ut i våra vattenmiljöer där fiskar och andra djur får i sig läkemedlen. Studier har visat att abborrar blir övermodiga av ångestdämpande mediciner, och hormonläkemedel kan påverka fiskars fertilitet. Stor oro finns också för läckage av antibiotika, som på sikt kan leda till att bakterier blir resistenta mot medicinerna. Det har tagit tid att få fram åtgärder, men nu är det på gång. Nya reningstekniker installeras på reningsverk i Sverige och Europa. Nykvarnsverket i Linköping är pionjär med sin ozonbehandling.  I programmet hörs: Robert Sehlén, processingenjör Tekniska Verken, Berndt Björlenius, konsult och tidigare forskare

Han har opererat patienter i krigsområden, och nu senast varit den som anställer personal till Röda korsets Fältsjukhus. Vi möter professorn i katastrofmedicin Andreas Wladis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter två år i Genève har kirurgen och professorn i katastrofmedicin Andreas Wladis återvänt till Sverige och Linköpings universitet. Krigets lag att inte attackera patienter och sjukvårdspersonal möts av allt mindre respekt – men hjälporganisationernas närvaro fortsätter att vara livsnödvändig när de krigsdrabbade ländernas egen vårdpersonal har flytt och befolkningen står utan såväl primärvård som akutvård. Andreas Wladis har tre olika perspektiv på sjukvård i krig: han har själv arbetat som kirurg på fältsjukhus i Malawi, Uganda, Haiti, Demokratiska republiken Kongo, Mali och Centralafrikanska republiken. Som chefskirurg för Internationella Rödakorskommittén har han under två år varit ansvarig för kvalitén på Röda Korsets fältsjukhus. Och som forskare letar han efter metoder som gör mer s

Testosteron beskrivs som en mirakelmedicin för medelålders män som tappat stinget. Men det stämmer oftast inte. Det finns inget manligt klimakterium, säger läkarna som vet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det manliga könshormonet är omgivet av myter. Till exempel att halterna i kroppen minskar med åldern och att äldre män ofta behöver lite extra tillskott för att fungera normalt. Symtom som trötthet och minskad sexuell lust beror oftast på helt andra saker. Verklig testosteronbrist är en relativt ovanlig sjukdom, men trots det så ökar antalet recept på testosteron snabbt. Det är en övermedicinering som kan jämföras med ett slags vardagsdoping, säger en av Sveriges ledande hormonläkare. I programmet hörs: Stefan Arver, androlog på Karolinska sjukhuset, Mikael Lehtihet, endokrinolog på Capio St Görans sjukhus, Anne Wang, doktorand vid Karolinska instutet och Annica Börjesson sjuksköterska vid dopingjouren Huddinge sjukhus.  ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@

Den dödliga virussjukdomen afrikansk svinpest kan drabba både vildsvin och tama grisar, och den sprider den sig över världen. Nu simuleras utbrott i svenska skogar inför en eventuell epidemi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För tolv år sedan startade den nuvarande epidemin av afrikansk svinpest i den georgiska hamnstaden Poti. Sedan dess har den spridit sig till flera länder från Belgien till Kina. I Östeuropa är den stora vildsvinspopulationen en viktig del i att bevara smittan och att överföra den till tamgrisar. Flera länder har infört åtgärder för att hindra sjukdomen, som hårdare kontroller av fläskkött och intensiv jakt på vildsvin. Nu jobbar svenska forskare med flera olika projekt för att se hur man skulle kunna stoppa sjukdomen om den kommer till Sverige. I programmet hörs: Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog SVA, Jonas Malmsten, veterinär, Henrik Ingvarsson, viltförvaltare, Mirko Baum, jaktelev, Christian Carlsson, grisproducent. Programmet är en repris från den 21 februari 20

Uppfinnaren Gustaf Dalén var en av "snilleföretagarna" som i början av 1900-talet bidrog till att Sverige trädde fram som en modern och innovativ nation. Men vid höjden av hans bana drabbade olyckan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gustaf Dalén utvecklade det system för gasdrivna automatiska fyrar som kom att bli en stor svensk exportsuccé. Tack vare Daléns klippapparat och solventil kunde fyrar placeras på utsatta och avlägsna platser där det tidigare inte varit möjligt att ha ett varnande ljus. År 1912 råkade Gustaf Dalén ut för en olyckshändelse där han skadades svårt. Han överlevde men förlorade synen. Resten av livet bar han mörka skyddsglasögon. I programmet besöks Ramona Örkvist och Bo Köhler på Dalénmuseet i Stenstorp i Västergötland, den plats där Gustaf Dalén föddes för 150 år sen. Vi får också möta Gustafs sonson Göran Dalén som vet mycket om sin farfar och det stora företaget AGA, som han byggde upp. Staffan Bergwik, idehistoriker Stockholms universitet medverkar också. Programl

Den lilla bogongfjärilen kan ge svaret på något som forskare velat veta i decennier hur de djur som orienterar med hjälp av jordens magnetfält egentligen gör. US Air Force är också intresserade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Eric Warrant, professor vid Lunds universitet, leder forskningen och har fått mer pengar för det här än för något annat. Nyligen lyckades forskarna visa att bogongfjärilen, en liten nattfjäril, orienterar med hjälp av jordens magnetfält, och nu vill de förstå hur det går till. Magnetsinnet är det enda sinne vi nästan inte vet något om – var det sitter och hur det fungerar. Även US Air Force är intresserade av den här forskningen. De hoppas hitta ett mindre sårbart alternativ till GPS, och jordens magnetfält kan ingen slå ut. Bogongfjärilarna är Australiens mest kända insekter, kända för sina enormt långa flygningar två gånger om året – de flyger över 1000 kilometer per gång, två gånger under sitt korta liv. En gång på våren, för att ta sig till några svala grottor i de a

Hotas tjädern av det moderna skogsbrukets kalhuggningar? Ja, enligt de ideella tjäderobservatörerna. Men det finns forskning som ger en annan bild. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om kalhuggningen av våra skogar är ett hot mot tjäderns hade den redan slagits ut, säger hönsfågelforskaren Maria Hörnell-Willebrand. Att gamla spelplatserna i månghundraårig skog avverkas är inget problem för tjädern menar hon. De spelar lika bra i 40-årig tallskog. Tjäderkommitten, som är en ideell grupp med tjäderobservatörer, hävdar motsatsen. De säger att tjädern sedan årmiljoner är anpassad till ett helt annat landskap än vad skogsbruket kan erbjuda. På spelplatser i gammal skog har antalet tuppar stadigt minskat. Det är ett varningstecken, anser Tjäderkommitten. Programledare: Tomas Lindberg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vattenbruk kan vara så mycket mer än laxodling i havet. Det finns en stor potential i Sverige att odla fisk, skaldjur och alger på ett miljövänligt sätt. Och rysk kaviar går bra att odla på land. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige är "tankeledare" när det gäller vattenbruk, enligt fiskodlingsprofessorn Barry Costa-Pierce. Men då handlar det inte om intensiv och miljöstörande odling, utan om lösningar som är bättre för miljön – till exempel odling i tankar på land. Det kan bli dyrt, men det ger oss inflytande över miljökonsekvenserna, konstaterar vattenbruksforskaren Max Troell. I Vetandets värld besöker vi också Sveriges första odling av fisken stör där man får fram rysk kaviar. Programledare: Björn Gunér Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Kraftverk som levererar solel dygnet runt kan bli nästa stora grej inom förnybar energi. Genom att låta solens strålar värma salt till flera hundra grader kan stora mängder solenergi sparas över tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Solenergi är en fantastisk energikälla – så länge solen lyser, menar kritikerna. Men det finns metoder att lagra stora mängder termisk energi från solstrålning för användning under dygnets mörka timmar. Hittills har tekniken varit för dyr för att kunna konkurrera på allvar med fossila bränslen, men stora satsningar i Kina tros leda till att priset går ner de kommande åren. Vi besöker Marockos forskningsanläggning för termisk solenergi där El Ghali Bennouna visar runt. Johan Lilliestam, professor i energipolitik vid universitetet i Potsdam, förklarar varför de kinesiska satsningarna är så avgörande för den här tekniken och Jonas Eklind som är VD på företaget Azelio berättar om ett svenskutvecklat termiskt solkraftverk med en motor som drivs av värme. Programledar

I Marocko pågår en energirevolution. En rekordsnabb utbyggnad av förnybar energi gör att landet som ett av få i världen har en god chans att nå FN:s klimatmål om maximalt 1,5 graders uppvärmning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Ouarzazade lyser solen mer än 320 dagar om året. Här finns världens största solkraftsanläggning. Satsningen på förnybar energi gör den marockanska ekonomin mer motståndskraftig eftersom beroendet av importerad olja minskar. Det finns planer på att förvandla Marocko till en energileverantör både för afrikanska grannländer, men också för Europa. I programmet hörs: Mustapha Sellam, platschef solkraftanläggningen Noor i Marocko, Obaid Amrane, styrelseledamot i företaget Masen i Marocko, Badr Ikken, generaldirektör för forskningscentret Iresen i Marocko, Johan Lilliestam, professor i energipolitik på universitetet i Potsdam.  ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Uppsala kommun satsar i Gottsundaområdet för att öka tryggheten och förbättra villkoren. Hur går man tillväga för att satsningarna ska få den förväntade effekten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Planen innehåller nya spårvägsstationer, vägar och bostadsbyggen, dessutom idéer för grönområdena och för Gottsunda centrum. Vad vill man ha kvar? Vad behöver göras nytt? Och vilka idéer ska få styra? Vi pratar om hur det som man kommer fram till ”på pappret” påverkar verkligheten för de som bor i området. Programmet sänds direkt från Gottsunda med Huseyin Tas, restaurangägare i Gottsunda centrum, Lisa Hellberg, huvudprojektledare stadsutveckling Gottsunda, Ann Legeby, forskare vid KTH Arkitekthögskolan. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

På en ö i Filippinerna har forskare funnit vad de hävdar är lämningar av en tidigare okänd förmänniska - Homo luzonensis. Där ska den ha levat för drygt 60 000 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ön Luzon fann forskare tänder och ben efter den tidiga människan. Analyserna visar att den kombinerar olika drag på ett sätt som få andra människotyper gör. De drar slutsatsen att de funnit en ny sorts förmänniska, och kallar den Homo luzonensis efter ön den hittats på. De senaste årens forskning har visat att moderna människor levt sida vid sida med en rad andra människotyper, som neandertalare och denisovamänniskor. Det här kan alltså vara ännu en gren i släktträdet. Men hur passar den nyfunna människan in och var kommer den ifrån? Vi träffar paleontologen Lars Werdelin och genetikforskaren Mattias Jakobsson, som har lite olika syn på den saken. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Ljudboksmarknaden växer kraftigt. Varför väljer allt fler att läsa med öronen istället för med ögonen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Första halvåret 2018 ökade digitala abonnemangstjänster för ljudböcker med nästan 37% jämfört med första halvåret 2017 – medan bokförsäljningen sammantaget ökade med drygt 6%. Att kunna lyssna på boken i mobilen medan man pendlar, jobbar eller joggar – det är en förklaring till ljudbokens snabba etablering bland litteraturkonsumenterna, menar Julia Pennlert, litteraturvetare vid Bibliotekshögskolan i Borås som har gjort studien Litteratur genom örat. En viktig aspekt av om vi vill lyssna eller inte är rösten som läser för oss, konstaterar Cecilia Björkén-Nyberg, docent i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Högskolan i Halmstad. Författaren Kristina Appelqvist ser ljudboksboomen som en spännande utveckling. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Den är hatad i havet, men älskad på tallriken. Nu försöker forskare ta fram en säker metod för att odla japanska jätteostron direkt i havet, utan att bidra till att vi får ännu fler i våra badvikar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det japanska jätteostronet har invaderat västkusten, samtidigt importerar vi hundratals ton från utländska odlingar för konsumtion. Den invasiva främmande arten är klassad som en högriskart av Artdatabanken, och betraktas framför allt som ett problem i våra ekosystem. Men Åsa Strand och Anna-Lisa Wrange på IVL Svenska miljöinstitutet vill försöka ta vara på de asiatiska ostronen, nu när de ändå är här för att stanna. I Vetandets väld får du följa med ut på Gullmarsfjorden där de testar en ny metod för att odla ostron utan att de förökar sig. Programledare: Malin Avenius Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

För 180 år sedan fick fotografin sitt genombrott. Idag tar alla bilder på allt och alla hela tiden. Fotohistorien utmärks av tekniksprång som efter hand gjort det allt enklare att fotografera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi möter fotohistorikern Björn Axel Johansson som skrivit flera böcker i fotohistoriska ämnen. Han är som rådgivare knuten till Tekniska museet i Stockholm som även är ett slags nationalmuseum för fotografi, då där finns samlingar av såväl kameror, annan fototeknisk utrustning och även bilder från en rad olika epoker. I programmet, inspelat i museets fotografica-magasin, berättar Johansson bland annat om märkesåret 1839, när fransmannen Louis Daguerre lanserade det första praktiskt användbara systemet för att ta fotografiska bilder. Programledare: Mats Carlsson-Lénart Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Många hästägare upplever nog att hästar kan tala med oss, och vi med dem. Nu kommer allt mer forskning som vetenskapligt belägger hur det går till, och vilka kognitiva förmågor hästen har. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En ny studie visar att hästar kan be människan om hjälp om de ställs inför en svår uppgift - men också att vi påverkar hästens hjärtrytm och stressnivå enbart genom våra förväntningar. Men kan hästen även känna igen och tolka människans ansiktsuttryck? Vetandets värld tar dig med till ett livligt stall fullt av hästar. Med oss har vi Linda Keeling, etolog och professor i djurskydd vid SLU, hästägaren Anna Sellberg och hästägaren Vendela Pettersson. Programmet är en repris från februari 2017. Katarina SundbergKatarina.sundberg@sverigesradio.se

Vården kan ibland rädda extremt för tidigt födda barn, efter 22 veckor. Tidpunkten sammanfaller med den yttersta gränsen för sena aborter. Det har inträffat att ett aborterat foster visat livstecken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frågan kan uppstå om fostret som visat livstecken också rent av är livsdugligt. Är detta då ett aborterat foster, eller en född individ med mänskliga rättigheter?  Statens medicinsk-etiska råd föreslog i sin rapport Livstecken vid sen abort att livsduglighetsbegreppet i abortlagen utreds, liksom möjligheten att använda feticid, en dödlig injektion till fostret, vid sena aborter. Programmet ger olika perspektiv på rapportens förslag via Christian Munthe, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, Kavot Zillén, doktor i medicinsk rätt vid Stockholms universitet, Gerald Wallstersson, specialistläkare inom obstetrik och gynekologi och Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Norm