Vetandets Värld

När fem kvinnor mördades i april tog debatten om mäns våld mot kvinnor fart igen. Flera av kvinnorna var unga, men trots att våldet tycks peaka i sena tonåren, tas det inte på tillräckligt allvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en nyligen publicerad avhandling från Stockholms Universitet konstateras av sex av tio unga upplevt någon form av våld i sin relation vid minst ett tillfälle.  Vanligast är det med psykiskt våld, som hot eller trakasserier. Men även sexuellt våld är något nästan en tredjedel av alla tillfrågade upplevt. Och en av sex har upplevt fysiskt våld i sin relation. Lika många har varit offer för grovt sexuellt våld. Kunskapen om unga som använder våld i sina relationer är än så länge låg, och när svenska forskare vill undersöka ämnet visar det sig svårt att ens hitta personer att intervjua, då få samhällsinstitutioner verkar fånga upp dessa ungdomar. I programmet hörs: "Anna", med erfarenhet av våld i relation, Sibel Korkmaz, socionom och doktor i socialt arbete vid Stock

2018 fick Irland laglig abort efter 150 år av förbud. Samtidigt har Polen gått från decennier av fri abort till att ha en av de hårdaste abortlagstiftningarna i Europa. Varför gick de åt olika håll? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den katolska kyrkans makt i samhället är något som förenar EU-länderna Irland och Polen. Men på Irland förlorar kyrkan delar av sin starka ställning efter en rad skandaler som bytte av varandra på 90- och 00-talet. I Polen är den katolska kyrkan starkt integrerad i det politiska livet. Kyrkan var en viktig del i demokratisering av Polen och har ett nära samarbete med de politiska partierna. När en kvinna dör för att hon nekas abort på Irland så fylls gatorna av protester och aborträttsrörelsen tar fart. Några år senare har de hävt ett 150-årigt abortförbud och fått laglig abort fram till vecka 12. Men i Polen har den katolska kyrkan och den nationalistiska och ultrakonservativa rörelsen dragit abortförbudet så pass långt att en massrörelse väckts mot deras lagförslag.

Vad händer när vi kan rädda foster allt tidigare, samtidigt som abortlagen förbjuder aborter för livsdugliga foster? Abortlagen bör omformuleras för att skydda kvinnors rätt till abort, menar läkare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskningen och de medicinska framstegen för att rädda för tidigt födda barn har satt fokus på livsduglighetsbegreppet i svensk abortlagstiftning. Efter vecka 18 får foster enbart aborteras om de inte anses livsdugliga. Den formuleringen öppnar för framtida sänkningar av abortgränsen så länge forskningen går framåt.För att inte riskera inskränkningar i aborträtten måste livsduglighetsbegreppet bort från lagen, menar Sveriges förening för obstetrik och gynekologi. Även SMER, Statens medicinsk-etiska råd, vill ha en översyn av begreppet. Båda vill även ha en utredning för en abortlag med en övre fast vecka, något som skulle innebära ett överlapp i veckor där det är tillåtet att göra en abort, men också möjligt att rädda en önskad graviditet. I programmet hörs: Emilie Ro

Än finns ingen bot mot postcovid, men specialistmottagningarna har blivit välkomnande platser för patienter med långtidscovid, som ofta längs vägen har upplevt oförståelse från vården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Oberoende av om man haft en kraftig eller mild covidinfektion, finns de som får svåra och långdragna postcovid-symptom. Symptomen varierar. Hjärtproblem, extrem trötthet, minnes- och koncentrationssvårigheter och kraftig värk, har rapporterats. Än finns ingen bot, men på den handfull postcovidmottagningar som öppnat i landet försöker olika specialister hjälpa patienter så gott det går. En majoritet av postcovid-patienterna är kvinnor. Två av dem berättar om hur de fått kämpa för att få hjälp. I programmet hörs: Maria Åhman, sjukskriven med postcovid-symptom Bromma, Per Åkesson, infektionsläkare postcovidmottagningen Skånes universitetssjukhus, Caroline, postcovid-patient med lånad röst, Ann Björkdahl, docent och arbetsterapeut Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg, Cecilia Udin

Efter covid-19-infektion drabbas vissa av många olika symptom som kommer och går, lätta eller allvarliga. Är postcovid en sjukdom, eller ett fenomen i tiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under våren har tillståndet postcovid debatterats och begreppet kultursjukdom har förts in i diskussionen. Men vad betyder begreppet kultursjukdom egentligen, och har det använts rätt i debatten? Vårdrepresentanter och medicinhistoriker ser ett begrepp som använts på ett missvisande sätt. Och att fokus istället borde ligga på att samla mer kunskap om postcovid för att kunna ställa rätt diagnoser och erbjuda en fungerande vård. I programmet hörs: Yvonne Nyman, postcovidpatient i Vargön, Maria Josephson, medicinhistoriker Karolinska institutet och Södertörns högskola, David Gyll, ST-läkare i allmänmedicin, Lisa Norén, läkare, specialist i allmänmedicin och postcovidpatient. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Manipulation av virus kan ge oss kunskap om hur de smittar. Men gör man ett virus farligare i ett labb, finns risken för läckor. Ska sån forskning vara tillåten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns en mängd olika virus ute i naturen som smittar mellan djur – till exempel fåglar eller fladdermöss. Forskare försöker medvetet förändra de här virusen i laboratoriet för att se vad som krävs för att de ska börja smitta mellan människor. På så sätt kan man hålla koll på dem och se om och när de börjar bli farliga. Men den här forskningen betraktas som oansvarig av kritiker. Ett förändrat virus skulle kunna läcka ut och skapa en pandemi, betydligt värre än något vi sett hittills, menar de. Vad är rätt? Att skapa farliga virus under kontrollerade former för att öka vår säkerhet, eller förbjuda en verksamhet som riskerar att leda till sjukdomsutbrott? Meningarna går isär. I programmet medverkar Richard Ebright, professor i molekylärbiologi vid Rutgers University, USA, Gigi Gronvall, assisterande pro

Den ledande teorin om coronavirusets ursprung är att det kommit från fladdermöss och förändrats i ett annat djur, så att det blivit smittsamt för människor. Men hur ser andra teorier ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fortfarande vet ingen exakt varifrån corona-sars2 kommer. Någonstans i södra Kinas skogar har man hittat nästan samma virus, men bara nästan. Någon mellanvärd har man ännu inte hittat, och hur viruset tagit sig från fladdermössens grottor till Wuhan, där pandemin tog sin början, är oklart. Det är viktigt att ta reda på virusets väg till oss, anser många forskare, eftersom det kan hjälpa oss att hålla kontroll på farliga virus om och när de utvecklas på ett liknande sätt i framtiden. Det finns också kritiska röster som inte utesluter att viruset av misstag har läckt ut från ett laboratorium. Hur vanligt är det? Det har hänt ett antal gånger, visar det sig. I programmet hörs: Richard Ebright, professor molekylärbiologi Rutgers University NJ USA, Gigi Gronvall, senior forskare Johns

Allt färre spermier uppmäts hos män i västvärlden. Snart kan vår fortplantning på naturlig väg vara borta, menar forskare. Vad beror det på? Och hur säkra kan vi vara på att det stämmer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reproduktionsepidemiologen Shanna Swan ligger bakom en mycket uppmärksammad metastudie från 2017 där forskarna visade att mängden spermier i sädesvätska hos män i västvärlden minskat med mer än hälften under en 40-årsperiod. Livsstilsfaktorer som dålig mat, rökning och stress kan ligga bakom en del av minskningen. Men forskare som Shanna Swan pekar framförallt ut hormonstörande kemikalier som orsak.Men att spermieproduktionen skulle ha minskat så dramatiskt – och att det faktiskt betyder att fertiliteten blivit nedsatt – går fortfarande inte att slå fast, menar andra forskare. Metoderna för att räkna spermier kan vara bristfälliga och ge missvisande resultat. Indicierna från många olika studier är dock så pass allvarliga att de behöver tas på allvar.  I programmet hörs:

Virologer och WHO menar att fler verktyg än vaccin behövs mot farliga virus. Nu hoppas en grupp Umeå-forskare kunna utveckla en medicin mot det nuvarande coronaviruset och mot framtida coronavirus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Virologerna på Umeå universitet har länge ägnat sig åt att försöka förstå hur virus gör för att ta sig in i våra celler. Syftet är att hitta sätt att hindra dem från att göra just det. Något som inte är lätt då dessa parasitpartiklar är hundra gånger mindre än en bakterie. Umeå-forskarna testar nu en kolhydrat-baserad princip för ett antiviralt läkemedel. Förhoppningen är en inhalator eller en nässpray som skulle kunna sättas in mot ett nytt virus - innan ett vaccin hunnit utvecklas. Då skulle man ha möjlighet att bryta smittkedjor och även skydda utsatta grupper, exempelvis på äldreboenden. I programmet hörs: Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet, Magnus Evander, professor i virologi vid Umeå univers

Ätstörningar kan drabba alla, men de drabbar oftast unga kvinnor. Nu kan forskningen säga allt mer om orsakerna till att ätstörningar utvecklas. Genetiken spelar en stor roll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stort fokus har legat på sociala orsaker som kan påverka att ätstörningar utvecklas, och det med rätta. Men med hjälp av bland annat tvillingstudier har forskningen även funnit viktiga genetiska samband. Men ännu saknas en samlad kunskap inom vården för hur man behandlar ätstörningar och hur man möter patienter med en ätstörning. I Socialstyrelsens rapport från 2019 konstaterar man till exempel att vissa regioner inte erbjuder evidensbaserade behandlingar på grund av ekonomiska skäl eller kompetensbrist. Och än så länge finns det inte evidensbaserade metoder för alla ätstörningsdiagnoser. Exempelvis vet vi inte riktigt hur man botar bulemi hos barn eller anorexia hos vuxna. Däremot vet vi mer och mer om varför vissa personer får en ätstörning. Och att ätstörningar inte sk

Anorexia nervosa har den högsta dödligheten av alla psykiska sjukdomar. I Sverige drabbas hundratusentals personer av en ätstörning någon gång i livet. Patienter och utredare vittnar om bristande vård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En vanlig missuppfattning är hur en person med ätstörning bör se ut. Den gör inte bara att vården ibland missar att agera, utan också att personen själv inte tar sin sjukdom på allvar. De tycker att de inte är tillräckligt sjuka för att få hjälp. Så var det för Ebba Lilia som kände att hon behövde gå ner ytterligare i vikt när hon inte fick vård. Socialstyrelsen publicerade i slutet av 2019 en rapport om kunskapsläget inom ätstörningsvården. Den visar att forskningen främst är inriktad mot diagnosen anorexia och att sjukvårdens kunskaper om de andra ätstörningsdiagnoserna är begränsade, både vad gäller vård och bemötande. Ett problem är att personer som inte är underviktiga ofta missas. I programmet hörs: "Sanna", Ebba Lilia och "Linda", med

Tjälen gör vintervägarna starkare, men tjällyftning och tjällossning ställer till med problem. Vad händer med detta fenomen i ett varmare klimat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När markvattnet fryser och sväller spricker vägarna sönder och byggnationer och stolpar lyfter och kan tippa. Vad vi har att vänta i norra Sverige är ett minskat tjäldjup, men kanske ändå större risk för tjälproblem när vintrarna blir ostadigare med snabba kast mellan värme och kyla. I programmet hörs: Bjarne Hermansson, kyrkogårdsvaktmästare Nederluleå kyrkogård, Sven Knutsson, professor emeritus i geoteknik vid Luleå tekniska universitet, Ulf Molau, professor i växtekologi vid Göteborgs universitet och medförfattare till IPCC:s rapport 2019 om klimatförändringar i bergsregioner, Johan Ullberg, vägingenjör Trafikverket. ReporterThomas ÖbergProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Över en miljon vuxna svenskar lever med fetma, och många studier visar att övervikt och fetma är riskfaktorer i pandemin. Hur länge är det rimligt att människor med fetma väntar i vaccinationskön? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inte förrän i våras började det svenska intensivvårdsregistret systematiskt samla in uppgifter om patienternas längd. Hittills har det därför varit svårt att studera sambanden mellan högt BMI och svår covidinfektion, men både svensk och internationell forskning har publicerat resultaten att övervikt och fetma är tydliga och oberoende riskfaktorer. Men i Folkhälsomyndighetens prioriteringar krävs extrem fetma, minst BMI 40, och dokumenterad nedsatt lungkapacitet och förmåga att hosta upp slem, för att prioriteras upp från vaccinationsfas 4 till 3. Det här borde ändras, menar Joanna Uddén Hemmingsson från Svensk förening för obesitasforskning och KI-forskaren Per Svensson. I programmet medverkar också Jenny Vinglid, generalsekreterare riksförbundet HOBS, intensiv

Barncancerpatienter ska från och med i år kunna få hela sin arvsmassa avläst. Det är början på en revolution för vården av barncancer, hoppas forskare och läkare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje år får cirka 350 barn i Sverige någon form av cancer. Den traditionella behandlingen är cellgifter och strålning, jobbiga metoder som ger svåra biverkningar. Men med hjälp av genanalys av tumörerna kan man använda nya läkemedel med bättre precision. Nu ska den genetiska analysen utökas till att läsa av hela arvsmassan hos de drabbade barnen. Det kan ge bättre diagnoser och effektivare behandling, hoppas man. ”Vi tror det här kan revolutionera framtiden för barncancerpatienter”, säger Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert på Barncancerfonden. Medverkar gör också Elias Melki, cancerpatient, hans mamma Torild Melki, David Gisselsson Nord, professor i molekylär patologi vid Lunds universitet och Johanna Sandgren, enhetschef på Barntumörbanken vid Karolinska Institutet, Solna. ReporterT

En halv miljon svenskar har en av tusentals sjukdomar som beror på något enstaka fel i generna. Med ny genteknik kan de få en diagnos, och kanske en effektiv behandling. För många förändrar det livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jennie Axengren gick i över 40 år med sina skelettbesvär, med värk och rörelsehinder innan hon fick veta vad besvären verkligen beror på: en extremt sällsynt mutation i en enda gen. Hon är en av flera tusen personer som fått vara med om den revolution som de nya genetiska analysmetoderna innebär för människor med så kallade sällsynta diagnoser. Det kan handla om allt från missbildningar och muskelsvaghet till utvecklingsstörningar. Många av dem har tidigare klumpats ihop under breda etiketter, fast det rör sig om många olika sjukdomar. Med en exakt genetisk diagnos kan de idag få en förklaring till sin sjukdom och en bättre anpassad behandling. Forskningen som avslöjade Jennie Axengrens sällsynta mutation leddes av Giedre Grigelioniene och finns publicerad i Nat

Rädslan för viruset och misstänksamheten mot vaccinerna har gett konspirationsteorier god möjlighet att födas och spridas ett hot mot sanning och demokrati, men också mot våra relationer till andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medan det hålls manifestationer i Sverige och världen mot pandemirestriktioner och vacciner känner ”Fredrik” att han håller på att förlora sin sambo till konspirationsteorierna. Hon är en av många som söker enkla svar på komplexa frågor kring vacciner – och hamnar i konspirationsteoretiska trådar som leder bort från fakta och vetenskap. Idéhistorikern Andreas Önnerfors konstaterar att konspirationsteorierna nu är på frammarsch. Martin Kragh vid Utrikespolitiska Institutet ser att de som vinner på sådana avledande manövrar är auktoritära stater som Ryssland och Kina, och Annelie Frank vid Fojos Faktajour vid Linnéuniversitet uppmanar medier att göra sitt bästa för att stoppa fler från att luras in i konspirationsteoretisk tänkande.Länkar till information om konspiratio

På 1970-talet genomförs en idé som beskrivs som visionär: ett nätverk av biosfärområden sprids över världen. Samspelet människa och natur ska studeras för att bevara mångfalden. Men vad hände sedan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. FN-organet Unesco satte igång arbetet med biosfärområden. Idag finns cirka 700 sådana här områden i världen, sju ligger i Sverige. Ursprungstanken vara att forskare skulle studera samspelet mellan människa och natur så vi kunde lära oss att inte skada naturen. Idag står biosfärområdena i ett vägskäl. I en tid när den ena larmrapporten efter den andra varnar för att jordens växt- och djurliv försvinner i rekordtakt, så kan vi antingen bli bättre på att skala upp idéerna som kommer från biosfärsområdena, eller gå miste om viktig kunskap för att skapa mer hållbara samhällen.   I programmet hörs Peter Bridgewater, ekolog som jobbat länge med Unescos biosfärområden, Cecilia och Leif Öster, turistföretagare och engagerade i biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälv

Just nu pågår den judiska högtiden Pesach som firar befrielsen ur slaveriet och uttåget ur Egypten. Men har uttåget verkligen ägt rum? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad säger forskningen om de tio plågor som drabbar Egyptens folk - vilket leder till att faraon beslutar sig för att låta israeliterna gå? Berättelsen är central för judendomen och kristendomen, och har också innebörd för islam. Därför har den blivit viktig också att förklara. Men det är inte helt enkelt att passa den bibliska berättelsen till ett historiskt skeende. Tillsammans med Daniel Leviathan som är doktorand i judaistik och arkeolog berättar vi om händelser som kan ligga bakom den bibliska berättelsen om uttåget. Vi hör även författaren och hobbyforskaren Siro Trevisanato, som menar att plågorna har ägt rum och att de alla kan spåras till ett av världens största vulkanutbrott på dagens Santorini. I programmet hörs: Daniel Leviathan, doktorand i judaistik och arkeolog, Siro Trevisanato, författare och hobbyforskare. Rep

Antalet elfordon på våra vägar har ökat kraftigt det senaste året. Är elbilen det optimala valet för den som vill göra sitt bästa för miljö och klimat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elbil, laddhybrid, bränslecellsbil? Eller bil som drivs med biobränsle i en förbränningsmotor – vad är egentligen det bästa miljövalet? Frågorna är många inför köpet av en ny bil, vilket märks hos bilsäljarna nu när efterfrågan på eldrivna bilar ökar stadigt. EU:s nya utsläppskrav för år 2030 driver på, och att vi i Sverige ska ha en fossil-oberoende fordonsflotta om 9 år. Men räcker utsläppskraven för att avgöra hur miljöanpassad bilen är? Nja, menar forskare. Det är inte så enkelt som att bara titta på vad som kommer ut ur avgasröret. Man måste se till hela bilens livscykel – från tillverkning till skrotning. Och för elbilar spelar batteriet stor roll i kalkylen. Vissa biobränslen är fortfarande bra alternativ. I programmet hörs: Öivind Andersson, professor i förbränningsmotorteknik vid Lunds universitet, Frances

Fortsatt global uppvärmning förväntas ge upphov till stigande hav som äter upp kusterna och som kan komma att tvinga miljontals människor på flykt. Här är metoderna för att hantera höjda havsnivåer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid en första anblick kan hotet och problemen verka oöverstigliga med enorma mängder människor som tvingas bli klimatflyktingar. Men historiska erfarenheter visar att tätbefolkade kustsamhällen har kunnat stå emot dramatiskt stigande havsnivåer. Då har det inte handlat om havsnivåförändringar på grund av global uppvärmning, utan att städerna sjunkit i förhållande till havet. Man har då tagit fram teknik och metoder som hållit stånd mot havet. I programmet hörs: Robert Nicholls, professor i kustingenjörsvetenskap och chef för Tyndall Center vid University of East Anglia, Giuliano di Baldassarre, professor i hydrologi på Uppsala universitet och chef för CNDS Centrum för naturkatastrofvetenskap, Gia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms u