Släktband

Mord med egendomliga bevekelsegrunder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kyrkoherden Anders Lindbäck i den lilla värmländska socknen Sillbodal påstod att det var av barmhärtighet han mördade tre av sina sockenbor med arsenik i nattvardsvinet. De fattiga och sjuka hade det bättre som döda än levande, sa han. Därtill blev ju socknens knala ekonomi bättre ju färre fattiga man hade att betala för. Skräcken för det helvete som väntade den som tog sitt liv fick livströtta människor att begå mord som de sedan blev avrättade för. Genom att få syndernas förlåtelse före avrättningen räknade de med att ändå hamna på rätt ställe efter döden. Läs mer och kommentera:

Klokskap och trollformler Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det som varit självklart och naturligt i en tid kan vara förbjudet och till och med olagligt i en annan. Så har det till exempel varit med konsten att bota sjukdomar. Den kloka Kungsbackagumman, Brita Lena Andersson botade människor från sjukdomar och lindrade smärta när de skadat sig. Hon levde i en tid då ”kloka gummor och gubbar” var ganska accepterade, om henne sades det att hon botade både kungar och läkare. Men det som är lagligt och eftersökt i en tid kan vara farligt och förbjudet i en annan. Trots de stora riskerna för den som blev påkommen, finns det ännu idag kvar trollformler efter dem som sades behärska svartkonst för mycket länge sedan. På Nordiska Museets arkiv i Stockholm arbetar Tora Wall som folklorist. Hon tar fram några av de många svartkontböcker som finns i arkivet och berättar om hur de användes.  Läs mer och kommentera:

Majestätsbrott Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att angripa makten eller att begå ett så kallat majestätsbrott var ett av de allra grövsta brott man kunde göra sig skyldig till under 1700- och 1800- talen. En dödsdömd fånge som kräver att få bli avrättad och en kung som riskerar att bli dömd för majestätsbrott. Veckans Släktband handlar om majestätsbrott, en dramatisk åtalspunkt som fört med sig många sorglustiga ingredienser. Anders Lindeberg hette mannen dömdes till döden efter att ha kommit på kant med kungen, och som till slut slängdes ut ur fängelset , som noggrant reglades på insidan. på Riksarkivet finns mängder av arkivhandlingar som vittnar om hans angrepp mot Kunglig Maj:t, berättar arkivarien Anna- Karin Hermodsson. Att kung Adolf Fredrik riskerade att bli dömd för majestätsbrott, beror på att begreppet ”majestät” omfattade hela statsapparaten, och där fanns det gott om folk att stöta sig med. Läs mer och kommentera:

Mord och dråp har historiskt sett ofta begåtts i hastigt mod av förtvivlade människor i svåra situationer. Men brottstraditionen på Gotland skiljer sig från detta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om människor i andra landsändar oftast tog till mord för att få mat eller för att själv överleva, så utfördes morden på Gotland ofta av människor som redan hade tillgångar och som mördade för att få mer. Det berättar Torsten Daun som har forskat om gotländska brott som begicks på 1800-talet. Också i andra avseenden skiljer sig Gotland från fastlandet. Här kunde en hel grupp människor öppet diskutera hur de bäst skulle ta livet av en person. Men också straffen var annorlunda och betydligt hårdare på Gotland. Carl Anders Swebilius dog 1867 av arsenikförgiftning. Hans svärson blev genast misstänkt eftersom de båda inte drog jämnt. Men efter ett halvår i gotländskt häkte kom order från Svea Hovrätt att han omedelbart skulle släppas. Carl Anders ättling Kjell Swebilius berättar om händelsen. Läs me

Vid slutet av 1700- talet och stora delar av 1800- talet sattes människor i svenska fängelser på obestämd tid i väntan på att de skulle bekänna brott. De kallades för bekännelsefångar och kunde i princip bli sittande hur länge som helst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men att hamna i fängelse på obstämd tid var ett straff som inte bara drabbade bekännelsefångar. Det kunde också hända den som kritiserade de styrande och deras politik. Johan Arckenholtz var politisk fånge på 1740-talet. Han var starkt kritisk till Ostindiska kompaniet och deras fria handelsvillkor, något som gjorde att landets viktigaste politiska makthavare försökte spärra in honom för "evärderliga tider". Läs mer och kommentera:

De kvinnor som dömdes för barnamord avtjänade sina straff på spinnhusen, där de fick arbeta av sina straff. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barnamord var den vanligaste anledningen till att kvinnor sattes i fängelse under 1800- talet. En av de många kvinnor som dömdes för barnamord hette Lisa Mattsdotter. Sex veckor efter giftermålet med den unge bergsmannen Petter Nilsson i Grundsjön i Östra Värmland födde Lisa ett som det står i domboken oäkta gossebarn som hon sedan dödade och grävde ner i smedjan. Men trots att barnamord var det vanligaste brottet som 1800- talets kvinnor sattes i fängelse för så vill umeåforskaren Gun- Britt Johansson ändå betona att brottet inte var så vanligt. Läs mer och kommentera:

Krigsfångar och desertörer i Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bland de tusentals svenska soldater som grävde Göta Kanal i början av 1800-talet fanns det också en mindre grupp som kallades pionjärkompaniet och som bestod av ryssar. Det var krigsfångar, eller troligare ryska desertörer från det pågående kriget. En av dessa ryssar hette Gregori Shiskoff och var anfader till Kjell Söderberg som försökt rekonstruera Gregoris liv i Sverige. Men detta var inte de första ryska fångar och desertörer som kom hit. Hundra år tidigare fraktades en grupp kosacker till Sverige som placerades ut i svenska städer. De hade färgsprakande kläder och rakade huvudet med bara en liten kvarlämnad tofs. Ändå verkar de ha smält in ganska bra i de svenska städerna. Läs mer och kommentera:

Lösdrivare- ett liv utan skyddsnät Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lösdrivare- ett liv utan skyddsnät Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Pigan Anna Lisa Israelsdotter i Överkalix dömdes upprepade gånger för att ha fött barn utanför äktenskapet. Barnens fader var hennes husbonde Olof Brännvall som klarade sig utan straff eftersom han enligt tidens regler inte uppgav att det var han som var fadern. Säsongens sista Släktband handlar det om äldre tiders sexualmoral och de hårda straff som väntade den som bröt mot den. I samband med säsongsavslutningen finns också ett frågespel med frågor om historia och släktforskning. Testa dina kunskaper! Klicka på frågespelet i den vänstra listen! Läs mer: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1800- talets barn förväntades vara som små vuxna. De skulle arbeta för att bidra till familjens försörjning och skulle samtidigt gå i skolan. Många av de arbeten som utfördes av barn var både monotona och farliga. Dessutom var arbetstiderna långa och lönerna usla. Ändå var många barn tvugna att prioritera arbete före skola och mot slutet av 1800- talet inrättades det en rad institutioner som skulle föra barnen in i fållan igen. Stockholms folkskolors skolkarehem var en sådan. Läs mer: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Släkband berättar den här veckan om Caroline Gother som tråcklade sig fram i det regelsystem som både förhindrade kvinnor att tjäna pengar och att förvalta sina pengar. Caroline blev myndig 1793 genom att ansöka om dispens hos Kunglig Maj:t. Inte förrän 1863 kom en ny förordning som sa att ogifta kvinnor som fyllt 25 år fick lov att vara ekonomiskt myndiga. Fram till dess skulle alla ogifta kvinnor en förmyndare utsedd av stadens styresmän, men det var inte alla män som var intresserade av att vara förmyndare. Caroline Gother förvaltade sina pengar väl och blev med tiden en av de rikaste kvinnorna i Sverige. Läs mer: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Uppsala avrättades 1849 den man som brukade kallas Dalpelle. Egentligen hette han Djos Per Andersson. Per var stortjuv och mästerrymmare, men efter att ha fått ett sabelhugg i huvudet började han drabbas av våldsamma raseriutbrotten, och då kallade han sig själv för Dalpelle. Dalpelle högg ner sin fångvaktare, och blev dömd till döden. I väntan på avrättningen skrev han ner sina minnen i två små häften som finns bevarade på Riksarkivet i Stockholm. Dalpelles texter är fulla av tankar om vad som gör en människa till brottsling och hur han ska kunna komma tillbaka till samhället igen. Läs mer: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rätten att säga och skriva vad man vill har aldrig varit självklar. I äldre tider kunde folk mista både livet och få höga böter om de gav ut sina tankar i tryck. Eberhard Zacharias Munck af Rosenschöld hamnade i centrum för ett tryckfrihetsmål i Lund i början av 1800- talet. Det gällde boken Resan över Sundet, eller "Reise über den Sund" som den hette i original, som slog ned som en bomb hösten 1803 i Sverige. I boken Reise über den Sund kritiserades både Gustav III och hans son Gustav IV Adolf. Eberhard beskylldes för att ha skrivit boken och kom att hamna i en utdragen process som fördes mellan honom och en slaktare i Lund som ansåg sig ha bevis för att Eberhard låg bakom boken. Men också att säga vad som helst kunde få svåra konsekvenser. Inger, en 1600- tals kvinna i Varberg, grälade högljutt med sin bänkgranne i kyrkan och fick senare betala dyrt för det. Läs mer: --- ... och glöm ej Arkivens dag lördag den 14 november då arkiv runt om i landet bjuder på fullmatade program med utställningar, visningar,

-Vem ska dö först? Hoten från Börje Haraldssons grannar i Fyrunga by i Västergötland blev besannade. Ilskna grannar motade ut honom i ån som gränsade till grannsocknen. De var upprörda för att Börje begärt att hans mark skulle skiftas, något som enligt nya regler innebar att hela byn måste skiftas och därmed splittras. Historien om Börje Haraldssons öde bildar bakgrund till den kanske största förändringen i det svenska landskapet som genomförts i historien, nämligen Laga skifte som initierades 1827. Men ny forskning visar att det inte alls var självklart att alla bönder var motståndare till att skifta jorden, som det sagts i tidigare historieskrivning. Det fanns goda skäl att vara både för och emot skifte, de svenska bönderna agerade alltigenom rationellt utifrån sina egna förutsättningar. Läs mer: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Präster har genom tiderna spelat en viktig roll för vanliga människor. Det var prästen som hade rätt att bedöma människors kunskaper och karaktärer genom till exempel de husförhör som genomfördes från slutet av 1600- talet. Men prästen var också hårt kontrollerad av biskop och domkapitel. En av de som motarbetades av sin biskop var prästen Mårten Johan Landahl som på 1820- talet flyttades från socken till socken när kyrkan ilsknade till över hans förmåga att dra till sig åhörare från när och fjärran. För att få veta mer om prästernas livsgärningar finns, de för Sverige och Finland unika, Herdaminnena. Ända från medeltiden finns präster omnämnda i dessa personhistoriska uppslagsverk, som stundtals är både avslöjande och närgångna. Läs med om: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han fotograferade revolutioner, jordbruksarbete och vardagsliv. Klas Jansson från Hedemora i Dalarna bytte namn till Claro Jansson när han kom till Brasilien. Han är en av de få svenska emigranter som lyckades i Sydamerika och än idag är hans bilder uppmärksammade. För de allra flesta svenskar som reste till Sydamerika blev livet mycket svårt. De lockades med gratis resa och fria jordbitar, det blev de allra fattigaste som reste dit. Läs mer: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Synen på vad som är ett grovt brott har skiftat genom tiderna. Idag finns till exempel ingen lag mot blasfemi, det vill säga hädelse mot Gud, här i Sverige, medan det i gamla tider ansågs som ett synnerligen svårt brott. Å andra sidan har det funnits gott om historiska exempel på hur sådant som idag är vardagliga självklarheter kunde sluta med svåra straff. Ett exempel är domen ovan från den 14 januari 1768. Två kvinnor i Stockholm, Inga Britta Stake och Eva Lisa Kristinin, dömdes till stränga böter för att ha druckit kaffe trots kaffeförbudet som infördes den 1 januari 1767. Under hela 1700-talet gjorde till exempel kronan många försök att reglera hur människor skulle leva sina liv med så kallade överflödsförordningar. Dessa lagar hade flera syften. Dels ville man minska importen och på så sätt gynna landets ekonomi. Men man ville också se till att skillnaderna bestod mellan allmoge och adel. Läs mer: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I mitten av 1800- talet utspelades en serie händelser i Närke som bjöd på ingredienser som förskingring och plötsliga dödsfall. Historien har levt vidare i många generationer och det finns lådvis av dokument bevarade som vittnar om de ruskiga händelserna. I Släktband berättar en av ättlingarna till huvudpersonen om händelserna som det talats om i generationer. Vi hör också historikern Thomas Magnusson berätta om hur tiden då detta inträffade var präglad av nya liberala ideer och motsättningar mellan hög och låg. Läs mer : Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under elva veckor kommer Släktband att berätta om människor som i underläge fått kämpa för sina rättigheter. Ofta har det handlat om enkla och strävsamma människor som fått stångas mot de som hade makt, pengar och titlar. En av de institutioner som runt förra sekleskiftet hade makten att bestämma över människors öde var de relativt nyetablerade försäkringsbolagen. I seriens första program berättar vi om Valborg som gick till botten med den ångare hon arbetade på 1915. Hennes föräldrar fick kämpa hårt för att få ut samma ersättning som de andra förolyckade fick från försäkringsbolaget. Försäkringsbolagens attityd gentemot arbetare var ofta nedlåtande vid den här tiden, det berättar forskaren Liselotte Eriksson vid Umeå Universitet. Släktband besöker också sjömanshusmuseet i Uddevalla. Passa också på att utnyttja ett unikt tillfälle att gratis leta i SVARS:s sjömansarkiv och i arkivet med brandförsäkringar. Läs mer: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.