Släktband

Sjukdomar har genom tiderna krävt dramatiska åtgärder. Den som drabbades av till exempel pest, spetälska eller syfilis- det vill säga sjukdomar som då inte gick att bota- flyttades bort från sitt hem och och invanda miljö. I slutet av 1700- talet och under 1800- talet blev samhällets insatser mot sjukdomarna allt mer intensiva och speciella sjukhus byggdes för att isolera de sjuka. Under 1800- talet växte till exempel speciella sanatorier upp dit man förde människor med lungtuberkulos. Sjukdomen kallas också för tbc och skördade i mitten av 1800 talet drygt fyra miljoner människor i Europa. Det är den farsot som krävt flest dödsoffer genom historien även om man räknar in pesten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Långt in på 1930 talet dog nära tio tusen svenska i tbc varje år. En av de många drabbade var Ragnhild Stenmark som bodde i Gårelehöjden i Ångermanland. Göran Stenmark är barnbarn till hennes bror. - I min släkt har man varit väldigt mån av att lyfta fram saker och berätta om gammalt, berä

Under stora delar av 16- och 1700 talen var Sverige i krig och nästan alla med svenska rötter har en eller flera soldater i sina anor. Sättet att rekrytera soldater har skiftat genom historien, och metoderna har byggt på mer eller mindre tvång. Men på 1680- talet infördes indelningsverket som blev mycket framgångsrikt, kanske för att det byggde på frivillighet. Med jämna mellanrum kallades soldaterna till träning bland annat på Axevalla hed utanför Skövde. Och där finns också Björn Lippold som ägnat sitt liv åt forskning om indelta soldater och också byggt upp det Centrala Soldatregistret på nätet där man kan få hjälp att söka sina soldatrötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - 1858 var det storläger här i Axevalla. Här bodde då 300 människor, men under några veckor kom uppemot 15 000 soldater från 14 regementen till heden, berättar Björn Lippold och blickar ut över den stora heden. Ute på heden fanns fler byggnader än idag, bland annat kungahuset som byggdes på 1700- talet. Där bodde

I vår historia finns otaliga exempel på sjömän av alla nationer som hoppat av sina skepp och levt sina liv långt borta från hemmet. I Släktband hör vi berättelsen om den engelske sjömannen Thomas Johnson som under stor dramatik lyckades fly från sitt örlogsskepp till det svenska fastlandet. Än i dag har han ättlingar i Sverige. Thomas Johnson flydde 1810 och vid den tiden var det ingen som krävde att han skulle skaffa svenskt medborgarskap. Så länge han inte han låg något till last fick han stanna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gunvor Gustafsson i Falun och hennes kusin Margareta Thomasson från Hjärup har länge funderat över sin anfader Tomas Johnsson. Det mesta har hon fått berättat för sig av hembygdsforskare i Asarum. För det var där han slog sig ner sedan han rymt från skeppet. Han var inte den ende som försökte rymma från den många engelska fartyg som låg vid blekingekusten under några år i början av 1800 talet. Och det fanns en förklaring till att de låg där. I början av 1800-talet

I väldigt många släkters historia finns berättelser om barn som lämnats bort till fosterfamiljer. Skälen har varit många, men ofta har det handlat om unga ogifta mödrar som av skam inte kunde behålla barnet. Vid sekelskiftet 1900 fanns en mängd institutioner som tog hand om och placerade ut de här barnen. Och de behövdes för barnen var många och efterfrågan var stor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Huldas hemlighet Ett av alla dessa barn föddes den 5 februari 1906 på Södra barnbördshuset i Stockholm, och fick namnet Karl Uno. Hans mor Hulda var ung och ogift. Hon födde pojken långt från hemmet, hon lämnade bort honom på egen hand och hon levde med sin hemlighet hela livet. Birgitta Renström Linde i Alingsås är dotterdotter till Hulda. Det var när Huldas dotter, Birgittas mor låg för döden, som Birgitta först fick en aning om Karl Unos existens. Plötsligt så sa mamma: Du Birgitta jag vill inte dö nu, för jag har fått höra att jag skulle haft en bror. -Och det var då jag blev nyfiken och började

Under hösten kommer vi att höra berättelser om människor i gamla tider som av olika anledningar var tvungna att lämna sina hem och sin invanda miljö. Ofta var det sjukdomar, fattigdom, krig eller annan utsatthet som låg bakom deras öden. Några av de mest utsatta grupperna var barn och gamla. I väldigt många familjer finns det berättelser om minderåriga som lämnades bort och gamlingar som hamnade på undantag eller fattighus. Arkiven är fulla av noteringar som visar hur samhället hanterade dessa människor, och de handlingarna kan hjälpa oss att förstå hur deras liv blev där de hamnade. Släktforskaren Lena Landstedt Hallin använde sig av många journalhandlingar när hon ville veta mer om vad som faktiskt hade hänt hennes farfars far Per Johan Landstedt. I början av 1900- talet hamnade Per Johan på Piteå Hospital under dramatiska former. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.  -Det första jag slås av när jag tittar på bilden på farfars far Per Johan Landstedt är att han nästan ser ut som bilder jag set

Flytt varje år. Släktband om de som flyttade årsvis för att byta jobb och bostad, om inrikespass och flyttningsbetyg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur visste man vem som var vem? Släktband om Anna Maria Åhrman som utgav sig för att vara man, och om hur människor identifierade sig på 16- 17 och 1800- talen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Resa till kriget. Släktband om adelsmannen Giovanni Battista Pinello som gjorde militär karriär under stomaktstiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Smuggelresor. Släktband om smugglardrottningen Johanna Hård som levde på västkusten i början av 1800- talet, och också om smugglarnas och tulltjänstemännens historia vid den tiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mystiska försvinnanden och märkliga uppdykanden. Släktband om svensken Peter Brown som fick Victoria korset, men också om andra som försvunnit och som ibland eftersöks i våra arkiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Slitsamma vägarbeten och långvariga konflikter. Släktband om böndernas ansvar för väghållningen förr och de konflikter det kunde medföra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Återfunna emigranter. Släktband om de som åkte till Nordamerika för att gömma sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klassresenär på 1800- talet. Släktband om 1800- talets möjligheter att klättra uppåt i klasstrappan, men också om den stora risken att falla ner i fattigdom och armod. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gästgivargården- livlinan utmed vägen. Släktband om de svenska gästgiverierna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lockad till Orienten. Släktband om svenskarna som tog sig till Baku på 1800- talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bröduppror Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Släktband sänder sitt hundrade program. Sedan starten för sex år sedan har mängder av släkthistorier och öden berättats i programmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tjuvskytten Erik Olof Älg kallades för Norrlands Robin Hood. Han föddes 1849 i Stensvattnet i Ångermanland och sköt olovligt hundratals älgar under sitt liv. Köttet hamnade inte alltför sällan hos de fattiga som saknade mat på bordet, därav namnet Robin Hood. Men att vara tjuvskytt innebar också att han hela tiden måste gömma sig från länsman och kronojägaren. Vad länsman och andra äldre polisbegrepp betyder reder historikern Björn Furuhagen ut. Läs mer och kommentera:

Bortglömda gruvpigor och rika bruksarkiv Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tidelagsbrott Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den som idag stjäl blir sällan eller aldrig hårt straffad. Annat var det för Anders Andersson Kant som levde i mitten på 1800- talet och blev hårt straffad för sina tjuvnadsbrott och dömdes till livstids straffarbete på Varbers fästning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Kristina Mårtensson först upptäckte att hennes farmors farfar, Anders Andersson Kant, suttit som livstidsfånge på Varbergs fästning trodde hon att han allra minst gjort sig skyldig till mord. Men det visade sig att han hamnade där efter att ha blivit dömd för tredje resan stöld.  En av de stora utmaningarna för den som släktforskar är att finna uppgifter utöver det vanliga. Ett sätt är att titta i tidningarnas familjenotiser, och kanske speciellt de dödsrunor, eller nekrologer, som berättar om människors liv. På Genealogiska föreningen i Stockholm finns ett unikt material med familjenotiser från 1930 talet och framåt, som nu delvis blivit sökbart på nätet. Hans Hanner som sitter i Genealogiska föreningens styrel