Konflikt

Om svensk trupp i Mali - och hur hänger det ihop med vad vi gjorde i Libyen? Är det ens möjligt att besegra övertygade jihadister med militära medel? Eller kan det ge näring åt mer extremism? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet handlar om interventioner och svenska militära insatser i norra och västra Afrika. Sverige deltog i interventionen i Libyen 2011 och finns nu i norra Mali, som en del av FN-uppdraget Minusma.Ekots reporter Fernando Arias har träffat svenska soldater på Camp Nobel i närheten av ökenstaden Timbuktu i norra Mali. Hur ser soldaterna på uppdraget och vad de egentligen kan göra för skillnad?FN-insatsen i Mali beskrivs som en av de farligaste i världen och för att få en bättre uppfattning av hotet som soldaterna möter i Mali åkte Konflikts producent Anja Sahlberg till den forna kolonialmakten Frankrike. Hon träffade bland annat den mauretanske journalisten, dokumentärfilmaren och författaren Lemine Ould M Salem, som själv intervjuat flera högt uppsatta personer inom olika

Om EU och säkerhet efter dåden i Bryssel. Kommer hot om nya attacker att ena eller splittra unionen? Och hur hänger identitet ihop med säkerhet? Hör röster från Bryssel, Paris och Edinburgh. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konflikts Anja Sahlberg är i Paris där invånarna börjat lära sig leva med rädslan för cynisk terrorism. I Frankrike höjer politikerna nu rösten för ett starkare EU-samarbete kring säkerhetsfrågorna medan parisborna manifesterar sin enhet med grannarna i Bryssel.Tonläget höjs alltid direkt efter den här typen av attentat, menar Björn Fägersten, programchef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram, som skrivit en avhandling om underrättelsesamarbete.Behövs det rent av ett europeiskt CIA för att kunna hindra terrorns framfart? Det är just vad många politiker har förespråkat i veckan. Men varför finns det inte redan idag? Konflikts Marie Nilsson Boij och Ivar Ekman söker svaren hos akademiker i Europa och USA och upptäcker att hindren är många och finns på flera nivåer.Konf

Om den vite mannen och hans makt. Hur stor är den? Är den hotad? Och vad gör han i så fall åt det? Hör röster från Chicago, Paris och skånska Burlöv om arga vita män som påverkar politiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. "Vita män". Kan man ens prata om "vita män" som en grupp? Vad har en arbetslös industriarbetare i en småstad någonstans gemensamt med till exempel en rik affärsman? Enligt den amerikanske sociologiprofessorn Michael Kimmel tillhör alla vita män, oavsett klass, en priviligerad grupp. Vita män, menar han, har under århundraden tjänat på ett ojämlikt system, på minoritetsgruppers och kvinnors bekostnad. Men det håller på att ändras. Vi ser slutet på en era för vita män, som David Rothkopf, vd för den amerikanske tidskriften Foreign Policy, skrev i en uppmärksammad krönika nyligen. Han hänvisar till länder i Asien som är på stark frammarsch och utmanar samhällen i väst, till att kvinnors rättigheter stärkts och demografiska förändringar som kommer med migration. Både Michael Kimmel

Om vilka vi är och vilka vi får möjlighet att vara? Alla vill att vi syrier ska integreras, men vad betyder det egentligen? Hör Konflikts syriska gästredaktion om hur integrationen känns inifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens Konflikt är del två i redaktionens unika projekt att låna ut en timme till en syriska redaktion. Precis som i programmet som sändes före jul - Syrien inifrån ingår TV-journalisten Ibrahim Muhanna, formgivaren Satanay Dogouz och May Alekhtyar och är ingenjör och bloggare.  Den gången handlade det om livet i deras första hemland Syrien. Men idag talar de om Sverige och om ett av de ord som är mest på tapeten när det handlar om nyanlända syrier: integrationen.Hör Ibrahim Muhannas reportage om arbetslöse akademikern Amir som drömmer om ett jobb där han får arbeta med det han kan.Hör om familjen Alazam som älskar Sverige och ser det som sitt nya hemland, och om Kinda som efter en rad motgångar känner precis tvärtomOch hör om Satanay och Mar

Om Colombia, där det efter 50 års konflikt nalkas fredsavtal. Men blir det fred? Och påverkar det kokaindustrin? Bör vi tänka om när det gäller den globala kampen mot knarket? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 23 mars är deadline för fredsförhandlingarna mellan den colombianska regeringen och den marxistiska Farc-gerillan, som pågått i flera år. En av de viktigaste frågorna under förhandlingarna är vad som ska hända med kokainproduktionen och den illegala knarkhandeln. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt regionen Putumayo i södra Colombia och pratat med bönder och politiker om framtiden efter avtalet.– Det är hela tiden bönderna som står i fokus för kampen mot narkotikan. Det är bönderna som förföljs av polisen och militären – maffian och knarkhandlarna klarar sig alltid, säger Yuri Quintero, delstatspolitiker i Putumayo. Hon är positiv till fredsprocessen i Havanna, men säger att kokainhandeln inte kommer upphöra bara för att Farc skriver på ett avtal.– Vi bör

Om kapitalflykt, kålrötter och kryssningsmissiler när rysk ekonomi krisar. Gör det finansiella läget Ryssland till ett större eller mindre hot för omvärlden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är ekonomisk kris i Ryssland. Industriproduktionen faller, rubeln sjunker i värde och den ryska finansministern talar om ytterligare nedskärningar i den sociala sektorn. Ryssar har åter börjat demonstrera och somliga ekonomer talar om att det ryska samhället står inför kanske sin svåraste omvälvning efter att Sovjetunionen föll samman. Samtidigt har Ryssland genomfört flera stora militära operationer utomlands: Invasion och annektering av Krim, krigföring i Ukraina och massiva flygbombningar i Syrien. Rysslands militära förmåga har stärkts av ett stort upprustningsprogram, som varit ett prioriterat område i den ryska statsbudgeten. Men vad händer nu när oljepengarna inte kommer in i samma omfattning som tidigare? Kan Ryssland fortsätta att rusta? Och är ett Ryssland i ekonomisk kris ett större hot mot gr

Om de aktivister som drev utvecklingen under arabiska våren. Vart tog de och deras drömmar vägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fem år efter upproren i Egypten pratas det mer om tortyr än om demokrati och mod. Men har rädslan verkligen vunnit? Möt aktivisten Sally Toma som berättar om sin rädsla, om hur hon gömde sig i sitt hem och inte vågade gå ut, efter att hon gripits och torterats 2013, och människorättsaktivsten Ahmed Abd Allah som gått under jorden för att slippa bli fängslad.Vad är det som driver en ung människa att ta upp en kamp av det här slaget, trots rädslan för våld och tortyr? Möt tunisiern och cyberaktivisten Skander Ben Hamda, som minns hur det hela började för honom innan revolutionen i Tunisien.Våra reportrar Edgar Mannheimer och Gilda Hamidi-Nia söker även efter dom försvunna, dom som slukats av den egyptiska säkerhetsapparaten... Du hör bland andra Lamia Said, syster till den välkända aktivisten och läkaren Ahmed Said som sitter i egyptiskt fängelse för att ha hindrat traf

Om vad har marockanska gatubarn, Ikeavaruhus och kampen om en svensk plats i FN:s säkerhetsråd betytt för beslutet att inte erkänna Västsahara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var mycket som tydde på att regeringen skulle erkänna Västsahara, det lilla området på Nordafrikas västkust, som Marocko ockuperat sedan 1975.Socialdemokratiska politiker har i årtionden hållit kontakt med den västsahariska motståndsrörelsen Polisario. Både Miljöpartiet och Socialdemokaterna har kongressbeslut på att erkänna Västsahara och har också - när man var i opposition - krävt ett erkännande. Dessutom hade regeringen nyligen erkänt Palestina.Men så kom beskedet för några veckor sedan - det blir inget erkännande. Konflikts Anja Sahlberg begav sig till riksdagen där hon träffade både svenska och marockanska politiker och representanter från västsahariska Polisario och hon hittade en hel del pusselbitar som bildar en möjlig förklaring till regeringens U-sväng.Överenskommelsen om marockanska gatubarn, ekonomiska o

Om en hotfull, komplicerad värld och viljan att stänga den ute. Är det en fruktbar, eller ens framkomlig väg för konkret politik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens konflikt frågar sig om det går att stänga världen ute, i en tid då det kanske känns mer lockande än på länge på grund av den oroliga värld som omger oss. Är känslan att vilka sluta sig en bra utgångspunkt för praktisk politik? Hör röster från Köpenhamn, Paris och Säpo-högkvarteret om id-kontrollers effektivitet, om Syrienkrigets koppling till terrorhotet, och i vilken mån det ens går att skilja på vi och dom. Gäster i programmet är Göran Rosenberg, journalist och författare och Alice Teodorescu, politisk redaktör på Göteborgsposten.Du hör den hyllade syriska författarinnan Samar Yezbek resonera om hur världen blir allt sammanflätad och om sorgen i att inte kunna känna sig fredad från terror någonstans.Caroline Holmqvist, som är lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och forskare vid Utrikespolitiska institu

Om våldets vågor i Västafrika. Nigerias president påstår sig ha besegrat Boko Haram, men terrorattackerna fortsätter. Hör röster från Abuja, Douala och Göteborg om världens värsta terrornätverk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens Konflikt rör sig i en region i västra Afrika där terrorn sedan flera år är ett grymt inslag i människors vardag. Terrorgruppen Boko Haram kallas världens värsta terrornätverk, framför allt för att det är så många civila som drabbas av deras våld. Runt 17 000 civila uppskattas ha dödats på sex år och över två miljoner har tvingats fly sina hem. Sveriges Radios före detta Afrikakorrespondent Margareta Svensson åkte till ett flyktingläger i Nigerias huvudstad Abuja för att bättre försöka förstå Boko Haram och dess drivkrafter.Nigerias president Muhammadu Buhari kom till makten i maj förra året med ett löfte om att besegra Boko Haram. För att få veta mer om den nye presidenten och den pågående militäroffensiven mot terrorgruppen ringde Konflikts Kajsa Boglind upp A

Om Mellanöstern, som fem år efter folkens uppror präglas av en hård kamp mellan Saudiarabien och Iran. Hur blev det så? Hör om palatskupper, snurriga självbilder och risken för ett regionalt storkrig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gäster i programmet är Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondent i Mellanöstern, och Agneta Ramberg, utrikeskommentator Ekot.Den 25 januari är det fem år sedan revolutionen i Egypten. Sedan dess har glädjeyran förbytts i frustration över att den arabiska våren övergick i vinter. Varför blev det så? Hör Cecilia Uddéns reportage där bland andra den egyptiske statsvetaren Mustafa el Labbad medverkar.Ett av de länder som bär ansvar för den arabiska vintern är Saudiarabien, som inte legat på latsidan den senaste tiden. Landet styrs formellt av Kung Salman, men verkliga makten sägs ligga hos hans yngste son - Muhammad bin Salman bin Abdulaziz Al-Saud. Formellt är han Saudiarabiens försvarsminister och vice kronprins, men hans makt är större än så... Det är en offensiv y

Om hotet mot demokratin i vårt grannland Polen. Vad är det som sker i landet som setts som en framgångssaga sedan EU-inträdet? Och vem är Jaroslaw Kaczyski? Konflikt från Upprorstorget i Warszawa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konflikt sänder från anrika kafé Wedel intill Upprorstorget i centrala Warszawa. De kontroversiella lagändringarna - som regeringspartiet Lag och Rättvisa med partiledaren Jaroslaw Kaczyński i spetsen har genomfört på kort tid - står i fokus. Gäster i programmet är Dorota Nygren, journalist vid den polska public service-radion och Peter Johnsson, journalist och författare, som bott i Warszawa i 35 år.Vem är egentligen Jaroslaw Kaczyński? Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson tecknar ett porträtt av partiledaren som kallas ”Kungen av Polen”, som styr landet trots att han varken är premiärminister eller president.EU-kommissionen skickade i veckan en skarp signal till Polen när man inledde en preliminär granskning av om Polen åsidosatt demokratiska principer. Vad bet

Om de tusentals afghanska ungdomar som kom till Sverige i höstas och hur deras flykt hänger ihop med kriget i Syrien. En återutsändning av Konflikt från den 24 oktober 2014. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under 2015 kom tiotusentals ensamkommande afghaner till Sverige. Men de flesta kom inte direkt från Afghanistan, utan uppgav att de har bott i grannlandet Iran. Där lever 2-3 miljoner afghanska flyktingar och endast en minoritet av dom har flyktingstatus. Det innebär en ständig kamp för tillfälliga id-kort, skolgång och jobb.Och mycket tyder på att den pressade situationen för afghanerna får unga män att, frivilligt eller med tvång, ansluta sig till Irans shia-miliser i krigets Syrien.Mehdi, som är 14 år, berättar att hans pappa som är analfabet, satte sitt fingeravtryck på ett papper som han trodde gav familjen rätt till lite mat och förnödenheter. Några veckor senare knackade rekryterarna på dörren och berättade att pappan genom sitt fingeravtryck gett sitt medgivande til

Om journalisten och demokratiaktivisten Ammar al-Shahbander från både Bagdad och Malmö. En återutsändning av Konflikt från den 16 maj 2015. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svensk-irakiern, journalisten och aktivisten Ammar Al-Shahbander gick lördagen den 2 maj på Burj Babel, Babels torn i Bagdad. Det blev en kväll med poesiuppläsning och musik av bandet ”Två gitarrer”. Bilden ovanför från Burj Babel blev den sista tweet som Ammar någonsin skickade ut. Han dog samma kväll när en av Islamiska Statens bilbomber exploderade.I Konflikt skildrar vi Irak genom en älskad, motsägelsefull och, åtminstone här i Sverige, närmast chockerande okänd mans öde, Ammar al Shahbander. Vi gör det tillsammans med frilansjournalisten och konfliktmedarbetaren Duraid Al-Khamisi, som träffade Ammar för Konflikts räkning i Bagdad i mars 2013.Ammar växte upp i Malmö och ville använda sina erfarenheter av svensk demokrati för att bygga ett demokratiskt Irak. Duraid Al-Khamisi åkte till Malmö för att förstå vad den erfarenhe

Om karate som upprättelse, stjärnelever och lyckat polisarbete. Konfliktredaktionen sammanfattar sin tid i Stockholmsförorten Vårberg. Repris från juni 2015. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad betyder några hållplatser med tunnelbanan? Spelar det någon roll om det är Karlaplans tunnelbanehållplats en journalist besöker två gånger om dagen eller om det är Slussen, Sätra eller Vårberg? I 15 månader har vi på Konflikts redaktion tagit röd linje varje morgon, precis som när vi åker till Radiohuset fast i motsatt riktning. För oss har tiden i Vårberg lärt oss saker vi aldrig hade fattat om vi fortsatt hoppa av vid Karlaplan varje morgon. Och vi har träffat människor som vi aldrig hade träffat där. Det här sista programmet för säsongen är helt tillägnat dem. Vi börjar programmet tillsammans med 16-åringarna Adonay Kidane och Sarika Sheerazi, som Konflikts Anja Sahlberg träffade i Skärholmens centrum. De visar oss sina kvarter och oroas över att bilden av Stockholms förorter är så negativ i media. Båd

Om jasminerna i Damaskus och vägspärrar i Ghouta. Fem syriska reportrar berättar om tillståndet i landet de flytt. Hör röster från Raqqa, Karlaplan och missa inte nyårsönskningar från syriska barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör hela programmet på svenska längst ner i artikelnDe fem syriska journalisterna vill ge en unik inblick i hur livet i dagens Syrien är. Hela programmet på arabiska kan ni lyssna på här.اضغط هنا للاستماع الى برنامج كونفلكت بالعربية De fem syriska journalisterna ger en unik inblick i hur livet i dagens Syrien är. De har arbetat hårt under några veckor och bilder från den processen kan ni följa i en grupp på Facebook som heter Syrien inifrån.I deras reportage möter vi tre familjer som lever under helt olika omständigheter. Det börjar i Raqqa, som IS utropat till sin huvudstad. Satanay Doughouz intervjuar Abo Saeed som lämnade Raqqa bara för en vecka sedan. Han berättar om den stenhårda kontrollen, hur farligt det är att bära röda strumpor och om IS ”mediebås” på gat

Om varför en 16-åring skär fingrarna av en annan 16-åring. Bekämpas det bestialiska beteendet bäst med en terrorstämpel? Hör den blodiga berättelsen om El Salvador som spegling av vår kamp mot terror. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur begriper man det obegripliga? Hur handskas man med det sanslösa? Det är frågor som många, här i Europa, ställt sig sedan en grupp unga män brutalt mördade en massa fullkomligt oskyldiga människor en fredagskväll i Paris.”Man ska inte försöka förstå, man ska inte försöka diskutera, man ska bara eliminera”, sa Lydia Guirous, som är talesperson för den förre franske presidenten Nicolas Sarkozys parti Les Républicains, när Konflikt träffade henne efter terrorattentaten i Paris.Kanske är det den enda vägen. Men är vi ändå inte skyldiga att försöka hitta en annan väg än eliminerandets? Måste inte vi, som inget annat önskar än att mördandet, dödandet och våldet ska upphöra, söka vitt och brett – kanske långt bort från vår vanliga vardag, för att försöka förstå hur vi sk

Om spelet kring flyktingströmmarna i Europa. Har Turkiet använt flyktingarna som vapen för att få EU på knä? Och hur förändras spelplanen för dom som flyr? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Just nu pågår ett politiskt spel i Europa som går ut på att snabbt minska antalet flyktingar som tar sig in över gränserna. De senaste dragen har handlat om identitets-kontroller, stängsel och skärpta regler för flyktingmottagande. Det som hänt kan på ett plan se ut som politiskt kaos, men det kan också beskrivas som rationellt spel.För knappt en vecka sedan la EU-ledarna fram ett av sina trumfkort när de rott i hamn en flyktingöverenskommelse med Turkiet, landet i öster som många passerar på sin flykt västerut. Men vem är det egentligen som har trumf på hand? Och vilka har mest att förlora?Frilansjournalisten Tomas Thorén följer sexbarnsmamman Maha Mansour som fastnat i Izmir på sin flykt undan kriget i Syrien. Hur ska Maha klara sig själv i ett land som inte ger henne flyktingstatus, där hon är hänvisad till

Om den bortglömda konflikten i Västsahara, som under en intensiv vecka i höst hamnade högst på den svenska politiska agendan. Varför? Och vad säger det hela om riktningen för svensk utrikespolitik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Detta program utgick på grund av terrorattentaten i Paris den 13 november. Det sändes i stället 28 november. 09.03 i P1. Detta program handlar om Västsahara. Skådeplatsen är Sverige, men för att förstå debatten om ett eventuellt erkännande av Västsahara börjar programmet med att blicka bakåt, till den så kallade gröna marschen i november 1975. Hundratusentals marockaner korsade då, tillsammans med marockansk militär, gränsen mellan Marocko och det som fram till dess varit Spanska Sahara. Men, det fanns ett problem: nämligen västsaharier som menade att det här området tillhörde dem, att Västsahara skulle vara självständigt. Trots att den internationella domstolen i Haag slog fast att Marocko inte har rätt till området då 1975, så följde en väpnad kamp mellan framför all

Om IS terrordåd mot en konsertlokal, en fotbollsstadion och gator och restauranger i Paris, just de öppna gråzoner där människor möts över gränserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett piano på en trottoar bland gula höstlöv. En halv måne lyser skarpt över konsertlokalen Bataclan i Paris. Därinne, i den i dag mörka, igenbommade lokalen, mördades över 80 människor. Av kallblodiga terrorister. Audrey sitter och spelar på pianot, för att, som hon säger, föra tillbaka musiken till Bataclan. Konflikts Anja Sahlberg berättar om gråzonens Paris. Hör författaren Raphaël Glucksmann, författaren Lydia Guirous, som också är talespersonen för den förre presidenten Nicolas Sarkozys parti Les Republicains och även Mehdi Bigarderne från förorten Clichy-sous-Bois. I Konflikts studio för att samtala finns Robert Egnell, forskare vid Försvarshögskolan i Stockholm, Camilla Salazar kriminolog från Fryshuset. Och med från en studio i Paris har vi Jenny Andersson, Professor i Statsvetenskap och verksam vid