Konflikt

Konflikt sänder från Berlin dit många av Tysklands nära nio hundratusen nyanlända har kommit. Hör om välkomstkultur, minijobb och brandattentat och om det finns nåt som Sverige kan lära av Tyskland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konflikt sänder från Kreutzberg, en av Berlins mest kosmopolitiska stadsdelar. Här har det tyska och det turkiska som gästarbetarna haft med sig smällt samman sedan många år tillbaka. Men bara några hundra meter bort ligger ett av de mest omstridda flyktingboeodena i hela Tyskland - inhyst i  gamla hangarer på Berlins legendariska före detta flygplats Tempelhof. Där trängs just nu flera tusen människor mellan vikväggar i båsliknande utrymmen, många sen flera månader tillbaka. Det har gått ett drygt år sen förbundskanlsner Angela Merkel höll en presskonferens här i Berlin och sa de där orden som etsade sig fast hos så många: vi kommer att klara det här -   wir shaffen das. Så vad ska man säga - hur har Tyskland klarat att ta emot alla

Om de ensamkommande som blir av med boenden och skolkamrater. Hör röster från Mölndal, Sergels Torg och Rosenbad om valet mellan att utvisas till Afghanistan eller att stanna på gatan i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Håller Sverige på att skapa en gatubarnsmaskin? Det är grundfrågan som genomsyrar dagens Konflikt. Programmet börjar på Sergels torg i Stockholm i januari 2016, när en maskerad, svartklädd mobb försökte gå till attack mot de nordafrikanska barn och ungdomar som Konflikt handlade om den 24 september. Vad skulle hända om de fick sällskap av många, många fler unga pojkar på drift?Vi får träffa Muhammed och Mustafa, två afghanska killar som just fått avslag på sin asylansökan och fått sin ålder uppskriven till över 18 år, som tillfälligt bor på vandrarhem. De har att välja mellan att lämna det Göteborg där de har sin skola och hela sitt sociala sammanhang för att bo på en asylanläggning utanför Halmstad, eller att hanka sig fram i väntan på att deras överklagan

Om tårar och teknikaliteter när Colombia ska sluta fred. Kan ett avtal få slut på hat och hämndbegär? Är sanningen om kriget nödvändig för att colombianerna ska försonas? Eller kan den vara ett hot? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Söndag 2 oktober röstar colombianerna ja eller nej till ett fredsavtal som kan göra slut på världens längsta inbördeskrig. Men hur förlåter man och gå vidare? Vad krävs för att ett folk ska försonas efter år av infekterade strider? Det är frågor som dagens Konflikt kretsar kring.Programmet börjar i Colombia där Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin tecknar en bild av stämningen inför omröstningen och hur folket ser på det fredsavtal som de ska rösta om.Det mesta tyder på att colombianerna kommer att rösta ja till överenskommelsen mellan Farc och regeringen och den stora frågan efter det blir avmobiliseringen Runt 7000 gerillasoldater ska avväpnas och integreras i det civila samhället - ett samhälle som många av dem inte levt i sedan de var barn. Lott

Om pojkarna som ingen vill ha. Hör om platsen de lämnat i unikt reportage från Marocko. Hör om livet i limbo i Sverige, och hör ansvarig minister om varför de utlovade lösningarna fungerar så dåligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens ämne är de hundratals - uppskattningarna säger 800, men ingen vet säkert - marockanska barn och unga män som befinner sig i Sverige, de som i media kommit att kallas de "marockanska gatubarnen". Vi närmar oss ämnet med hjälp av Konflikts reporter Abdelaziz Maaloum, som länge följt frågan. Han träffar 16-årige Ali på ett bibliotek utanför Stockholm.– Jag vill absolut inte åka tillbaka, hellre begår jag självmord än åker tillbaka till Marocko. Och min familj där vill inte heller att jag kommer hem, säger Ali, som - precis som de flesta andra - fått avslag på sin asylansökan.Konflikt skickar sin reporter Abdelaziz Maaloum till det som kallas "Dödens Triangel" i Marocko, en region sydost om Casablanca som många av de unga marockanerna i Europa och Sverige kommer fr

Om ett nytt kapitel i Turkiets historia. De som stoppade kuppen hyllas som hjältar. Men vad är det egentligen som pågår, häxjakt eller virusutrensning? Hör röster från Oxford, Istanbul och Washington. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hundratusentals personer har fängslats eller blivit av med sina jobb i Turkiet i utrensningar efter kuppförsöket den 15 juli. Men medan vissa pekas ut som statens fiender, av grannar, kollegor eller tidigare vänner, målas andra upp som hjältar. Huvudkaraktär i den nya berättelse som nu skrivs i Turkiet är den enkla människan av folket som stod upp för demokratin.En av de nya hjältarna är Safiye Bayat. Hon blev skjuten i foten när hon ställde sig upp mot soldaterna på Bosporenbron i Istanbul. Safiye beskriver kampen mot kuppmakarna i religiösa termer och talar om de godas vinst mot dom onda i ett reportage av frilansjournalisten Tomas Thorén i Istanbul. Behöver Turkiet en ny berättelse som kan ena folket? Och varför?Med i studion finns Paul Levin, föreståndare för Tur

Om Ryssland, där Putin stärker sin makt, och Sverige, där debattens vågor går höga. Vad händer egentligen i Ryssland och varför har vi så svårt att föra ett sansat samtal om det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Söndag 18 september hålls parlamentsval i Ryssland, ett val där maktpartiet Enade Ryssland som vanligt väntas vinna stort. Så redan nu är intresset större för nästa stora val - presidentvalet 2018. Vladimir Putin har inte gett besked om han tänker ställa upp till omval med möjlighet att sitta till år 2024, men den vanligaste gissningen är att det blir så. Vad innebär det för Ryssland och vart är landet på väg under Putin? Med en alltmer sluten krets kring landets högsta ledning är gissningsleken igång, och kremlologin är tillbaka. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent, Johanna Melén, har återvänt till Moskva.Hur pratar vi här om det som händer där i Ryssland? Tonläget har varit ganska högt sedan Ukrainakriget startade, men nog också skruvats upp sedan dess. Att debatten är pol

Om syriska barn och kampen för skolan. Går det att komma ikapp efter år av krig? Hör röster från Istanbul, Aleppo och Mora. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan har skolorna startat i Sverige, liksom på annat håll i världen. Innan kriget gick nästan alla barn i skolan i Syrien. Men det var då. Idag hör vi om tioåringar som inte ens kan alfabetet.Hur ser skolstarten ut i en bombad stad? Konflikts Ibrahim Mohanna och Li Hellström ringer upp Abdullah Bakkour som är skolorganisatör i rebellkontrollerade östra Aleppo. Han berättar hur lärarna lugnar barn och föräldrar i ett område där skolbyggnaden blivit bombmål.I studion finns Johanna Norrdahl, tematisk rådgivare för utbildning och kris i konflikter på Rädda Barnen och Monzer el-Sabini, rektor för åk 7-9 i Bergsjöns skola i Göteborg.Miljontals syriska barn är på flykt. Och även om dom lämnat sitt krigshärjade land är det inte givet att dom får en chans att gå i skolan igen.Turkiet är det land i regionen som har tagit emot flest flyktingar frå

Om tiden, som ger möjlighet att tänka efter och förstå. Konflikt återvänder till några av sommarens stora nyhetshändelser för att se om de ter sig annorlunda när strålkastarljuset slocknat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Upplägget i säsongens första Konflikt är enkelt: vi återvänder till några av de platser där nyhetsmaskineriet hade sitt fokus under en intensiv, men kort period under sommaren, för att se ifall det som hänt ser annorlunda ut när man lägger till faktorn tid.Vi börjar programmet på strandpromenaden La Promenade des Anglais i Nice, där 84 människor dödades den 14 juli. Konflikts Anja Sahlberg åkte dit och fann en stad med stora historiska motsättningar, som förstärkts efter terrordådet.Den brittiska Labourpolitikern och parlamentsledamoten Jo Cox dödades i sin valkrets i Yorkshire i norra England när hon var på väg till ett kampanjmöte för Remain-sidan av EU-omröstningen i juni. Konflikts Ivar Ekman åkte till staden Batley, där meningarna om vad som låg bakom mordet går isär.Iraks

Om den brittiska väckarklockan. Hur ska EU gå vidare nu? Hur ska politikerna ta hand om missnöjet som pyr i hela Europa? Hör röster från vänster till höger om en ansatt unions vägval. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konflikt Midsommardagen kommer att ägna sig åt ett historiskt besked: Britterna lämnar EU. Nu hörs uttalanden från chockade politiker runt om i världen. Britternas nej till EU är det mest extrema exemplet på det missnöje som pyr i stora delar av unionen. För britterna räckte det inte med undantagsregler – dom har valt att vända EU ryggen och det kommer att få efterverkningar i hela Europa. Men medan vissa politiker varnar för en dominoeffekt, hoppas andra på en Frexit och kanske en svensk Swexit. Det är tydligt att EU måste förändras, men av vem och hur?Hör EU-minister Ann Linde, Socialdemokraterna, om Sveriges syn på vägen framåt. Ska unionen bli starkare, och i sådant fall, på vilka områden?Carl Bildt, tidigare moderat utrikesminister, ger sin syn på konsekvenserna a

Om nynationalism och EU-skepsis inför Storbritanniens historiska folkomröstning. Varför är så många européer missnöjda med EU? Och hur farligt är det för freden om unionen vittrar sönder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En knapp vecka före den historiska brittiska folkomröstningen om ett eventuellt EU-utträde ger sig Konflikt ut på en resa på den europeiska landsbygden. För oavsett hur britterna röstar så har EU i dag en enorm utmaning framför sig med det växande missnöje som finns runt om i unionen - inte minst utanför storstäderna. Nationalisterna - de som hyllar den egna nationen och vill sätta den och den egna kulturen främst blir allt fler. Vad betyder det för EU:s framtid?Programmet börjar i byn Niederbronn-les-Bains i regionen Alsace i östra Frankrike. Det är en region som på många sätt är Europas hjärta. Både som spelplats för de blodiga krig som under sekler format kontinenten, och för det europeiska samarbetet, med bland annat Europarådet, Europadomstolen och Europaparlamentet som ligg

Om en ständigt friare handel, som skulle göra alla rikare. Men har det blivit så? Hör röster från Degerfors, Chicago och Kumla om jobb på export, prylar på import och stoltheten i att tillverka en TV. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi börjar i USA, med Rick, en pensionerad fabriksarbetare som Konflikts Ivar Ekman träffade utanför hans forna arbetsplats, kakfabriken Nabisco i utkanten av Chicago tidigare i år. Vi träffade också Donald Trump-väljare som är arga på Kina, som de menar ”rånar USA”. Dessa väljare uttrycker kärnan av den fräna kritik som riktas mot frihandel i den amerikanska presidentvalskampanjen - en kritik som tog ett stort steg mot att omsättas i protektionistisk politik när Donald Trump blev Republikanernas enda presidentkandidat.Men USA - det är ju ett land som ju länge varit helt centralt i att driva på en öppnare världshandel. Varför har kritiken där blivit så hård? Har kritikerna en poäng med sin kritik? Ja, enligt helt färsk forskning från en grupp ekonomer ledda av den res

Om fredsnycklar, frihetskamp och frustration när konflikten mellan kurdiska PKK och turkiska staten åter blossat upp. Hur ser svenska kurder på terrorstämplade PKK och den fängslade ledaren Öcalan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans Konflikt har helt fokus på det som brukar kallas "kurdfrågan". Kurdiska PKK har i över 30 år legat i krig med den turkiska staten. Runt 40 000 människoliv har spillts. Så varför hyllar så många svenska kurder så varmt den väpnade kampen? Och var någonstans i Turkiet finns nycklarna till fred? Programmet börjar i den lilla byn Tanisik i sydöstra Turkiet där 16 kurdiska män dödades i maj i år när en lastbil som tillhörde PKK exploderade. Vad var det som hände? Och hur hänger det ihop med den större konflikten mellan PKK och den turkiska staten som blossat upp igen? Sveriges Radios korrespondent Katja Magnusson åkte dit och sedan vidare till Diyarbakir, staden som ses som en informell huvudstad av många kurder och ett centrum för kurdisk kamp. Skribenten och aktiv

Om två syskon som lämnade sitt hem och hamnade i varsitt land, en i Stockholm och en i Toronto. Hur skiljer sig deras liv åt och vad säger det om olika sätt att ta emot flyktingar och migranter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världen rör på sig - det är den grundläggande utgångspunkten i dagens Konflikt. Sextio miljoner människor är på flykt och många, många fler människor lämnar sina hemländer och ger sig av av andra skäl. Hur ska då ett rikt, hockeyälskande land långt upp i norr förhålla sig till alla dom här människorna som rör på sig, till alla migranterna?Svaret på den frågan ser väldigt olika ut ifall det rika, nordliga landet heter Kanada, eller Sverige. Och det är dom olika svaren vi ska reda i i dagens program, med hjälp av syskonen Mehdi och Mahsa Hashemi. Programmet börjar i Toronto, dit Parisa Khakuei åkte för att träffa Mehdi Hashemi.I en SFI-lokal i Stockholms-förorten Jakobsberg träffade Konflikts Anna Roxvall Mahsa Hashemi, som har haft ganska annorlunda erfarenheter av att läm

Om modulhus, miljonprogram och missnöje när Sverige står inför en ny byggboom. Går det att bygga fram ett jämlikare samhälle? Hör Tenstabor, forskare och kommunpolitiker analysera framtidens stad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan man bygga bort segregation? Det är en central fråga i dagens Konflikt när Sverige står inför en akut bostadsbrist. Programmet börjar i Stockholms stads första så kallade modulboende i Fagersjö i Stockholms ytterområden. Konflikts Firas Jonblat träffade 23-årige Bashar från Idlib i Syrien när han höll på att flytta in.Boverket uppskattar att runt 700 000 nya bostäder måste byggas fram till år 2025, i princip ett nytt miljonprogram. Vad kan man dra för lärdomar av vad som gick snett då för att inte upprepa samma misstag. Vem kan analysera det bättre än de som bor i miljonprogramsområdena? Konflikts Anja Sahlberg träffade träffade Tenstaborna "Sara" och Khaled Hussein, för att höra vad de har för råd till dagens politiker som står inför en ny byggboom.Det har gått ett

Om den svensk-turkiska diasporan. Hur hänger livet här ihop med utvecklingen där? Hör röster från Turkiska barnens dag, profetens födelsedag i Berwaldhallen och ett Milli Görüs-möte i Vällingby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har blåst mycket kring det svensk- turkiska den senaste tiden. Först var det Turkiska riksförbundets hets mot armenier på Sergels torg, sedan kritiken mot miljöpartisten Mehmet Kaplan för alltför nära kontakt med de turkiska organisationerna Milli Görüs och Grå Vargarna, som kritiserats för att vara både islamistiska och högerextrema. Hur ska vi förstå detta? Häng med på en resa genom den svensk- turkiska diasporan. Hör svensk-kurdiska Hediye Güzel, berätta om hur det turkiska riksförbundet ändrat inriktning sedan starten på 80-talet, från fokus på kamp för demokrati i Turkiet, till det som kritiker beskriver som en turknationalistiska agenda. Enligt sociologen Emrah Sönmez tynar det svensk- turkiska förenin

Om den starka sociala kontrollen av många svenska flickor och kvinnor med invandrarbakgrund. Är det mer generell jämställdhetspolitik som behövs eller krävs specialåtgärder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konflikt handlar idag om de begränsningar som drabbar många svenska flickor och kvinnor när familjens heder hänger på hur kvinnorna, och då inte minst döttrarna, uppför sig.Enligt den senaste statliga rapporten från 2014 uppskattas runt 100 000 unga mellan 15 och 25 få sitt vardagsliv påverkat på grund av hedersförtryck. Fysiskt våld förekommer, men allra oftast handlar det snarare om kontroll genom regler som begränsar rörelsefrihet och val av umgänge - regler som är mycket strängare för flickor än för pojkar.Så hur kommer man åt problemet? Är det med hjälp av mer allmän jämställdhetspolitik eller krävs riktade specialåtgärder? Och hur debatterar man ett problem som är vanligare i familjer med rötter i mellanöstern, och delar av Afrika och Asien, utan att stigmatiser

Om undantagstillståndets lockelser och faror. Garanterar man sina medborgares trygghet eller spelar man terroristerna i händerna? Hör Saint Denis-bor och vår egen inrikesminister, Anders Ygeman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan de blodiga attentaten i Paris i november, då 130 människor dog, råder undantagstillstånd i Frankrike. Nyligen sa premiärminister Manuel Valls i fransk radio att han vill att det ska förlängas ytterligare.Undantagstillståndet innebär extra befogenheter till polis och myndigheter – och en, är det meningen, tillfällig inskränkning av medborgarnas rättigheter.Dagens Konflikt börjar i Parisförorten Saint Denis, en plats som på många sätt sammanfattar den stora utmaning som både den franska staten och det franska samhället står inför. I Saint Denis ligger den stora fotbollsstadion Stade de France som var en av terroristernas måltavlor – men samtidigt var det också mitt i det här blandade, kosmopolitiska området som några av terroristerna valde att gömma sig efter attacke

Om kampen för demokrati på nätet. Hör röster från Burma, Iran och Stockholm om regimförtryck, anonyma hjältar och röster tystade av hat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Över hela världen blir både diktaturer och demokratiaktivister allt skickligare på internetkrigföring.Men hur vet man vem som är vem när striden förs via anonyma hackergrupper?Hör röster från Burma Iran och Sverige om kampen om demokratin på nätet.Internets stora betydelse för demokratirörelser runt om i världen har vi berättat om tidigare inte minst i samband med den arabiska våren. Sedan dess har mycket hänt. Tillexempel har anonyma hackergrupper kommit att spelar stor roll i länder där kampen mellan opposition och diktatur står och väger. Det tittar vi närmare på i dagens Konflkt. Vi ska även tala om hur anonymt hat och hotande på nätet kan påverka det demokratiska samtalet också här i Sverige.Vi börjar i Burma, landet som så länge verkade vara en orubblig militärdiktatur, men där en ganska snabb demokratiseringsprocess rulla

Om hazarerna, den folkgrupp som de flesta ensamkommande afghanerna tillhör. Hör röster om krig, förföljelse, utbildning och hopp från Kabul, Upplands Väsby och Värmdö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dagens Konflikt berättar vi om de afghanska flyktingar som skickats av Iran till krigets Syrien. Vi hör ett - på många sätt - unikt vittnesmål från 16-årige Amir, som under tvångsliknande omständigheter rekryterades i Iran för att strida för Assads styrkor i Hama i Syrien.– Jag fick två val. Antingen skulle jag skickas tillbaka till Afghanistan, där jag inte har någon familj, och riskera att hamna i händerna på talibanerna eller IS. Eller så skulle jag skickas till Syrien, delta i kriget i några månader och i utbyte få uppehållstillstånd i Iran, säger Amir.Med tolken Juma Lomanis hjälp träffade Konflikts Anja Sahlberg Amir i en svensk småstad, där han bor sedan några månader tillbaka. Amir tillhör folkgruppen hazarer. Dagens program är framför allt en berättelse om hazarerna, som i dag lever utspr

Om förföljelserna i Syrien som fortsätter här, och granaterna som kastas samtidigt i Turkiet och Fittja. Vad kan kväva konflikterna som bottnar någon annanstans? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ibland bottnar konflikter i Sverige utomlands. I programmet får du höra om en serie attentat mot de kurdiska och turkiska föreningarna i Fittja. Hänger de ihop med det eskalerade våldet i Turkiet? Vilka exempel på motsättningar mellan invandrargrupper i Sverige finns? Hur stort är problemet? Hur kan vi förhindra att våld utomlands sprider sig hit?  Samtal mellan Jimmy Baker, kommunalråd för moderaterna i Botkyrka kommun och Haisam Rahman, samordnare mot våldsbejakande extremism i Göteborgs kommun. Vad ska man göra när förföljelsen som börjat i Aleppo förtsätter på flyktingboendet i Norrland?Du får träffa Behiya och Hatun, två kvinnor från kriget i Syrien som kom till Sverige i November förra året och hoppades på frihet och trygghet. Istället hamnade de i vad d