Hjärnpodden - Kristina Bähr

Anna Bengtsson är specialpedagog och har tillsammans med Maria Kempe Olsson och Ida Necovski skrivit en bok om elevhälsomötet (EHM) kring elever i skolan. EHM skiljer sig lite från andra arbetsformer i skolan eftersom det är inriktat på arbete tillsammans med elevens ordinarie pedagoger och att elevhälsoteamet fungerar mer som rådgivande funktioner.   EHM boken tar upp hur strukturen på mötet kan se ut för att byta fokus från elevperspektiv till grupp och systemperspektiv. Det blir mer fokus på styrkor, vad som fungerar bra och när det fungerar bra. Anna berättar i avsnittet hur modellen fungerar och vilka roller som finns i deras modell och om syftet med den här strukturen. Även om man inte arbetar i skolan är detta avsnitt väl värt att lyssna på därför att DET BESKRIVER ETT ARBETSSÄTT som flyttar fokus från problem till lösningar. För att få kontakt med Kristina mailar du kontakt@hjarnpodden.se För tillgång till alla Hjärnpoddens avsnitt besöker du Hjarnpodden.se

Anders Hansen är tillbaka som gäst i Hjärnpodden och den här gången berättat Anders om sin nya bok "Fördel ADHD" som kom ut nu i mitten av september 2017. I avsnittet pratar vi om hur individer med drag av ADHD har olika förmågor som gagnat människans utveckling, exempelvis att inte nöja sig med status quo. Anders berättar även vilka fynd i genetik som stödjer att drag av ADHD kan ha gjort att människovandringar kommit till stånd. Vi pratar även om grunden bakom hyperfokus och att det kan vara svårt att byta fokus och att hålla vakenheten (uppmärksamheten) när man har ADHD. Vad kan det innebära för fördelar? Hur kan vi se diagnoser i ett annat perspektiv och kan det finnas fördelar med att vara olika? Definitivt. Anders kan du kontakta via Twitter och för att komma i kontakt med Kristina kontaktar du henne via kontakt@hjarnpodden.se eller via Hjärnpoddens sida på Facebook. Länk till boken "Fördel ADHD" 

Cristina Eklund är specialpedagog vi Folke Bernadotte i Uppsala, en del av barnkliniken vid Akademiska Sjukhuset. På Folke Bernadotte träffar Cristina barn/elever som varit med om något traumatiskt som skadat hjärnan. Exempel kan vara en cykelolycka, drunkningsolycka, TBE (fästingvirus), hjärntumör eller stroke. Sedan 2000 har Cristina arbetat med detta och skapat en metodbok för pedagogiska insatser efter skallskada. Boken är utgiven via Barncancerfonden och kan beställas gratis där. Länk till beställning: https://www.barncancerfonden.se/informationsmaterial-och-bocker/informationsmaterial/metodhandboken/   I avsnittet pratar vi om cykelhjälmar, visuellt stöd, tillbakablick som pedagogiskt grepp, rutiner och strategier. Mer info om avsnittet hittar du på www.hjarnpodden.se För att nå Cristina mailar du till cristina.eklund@akademiska.se och Kristina Bähr når du som vanligt på kontakt@hjarnpodden.se Du kan även kontakta Kristina Bähr via Linkedin.

Lasse Lychnell är forskare på Handelshögskolan i Stockholm och har gjort sin avhandling på verksamhetsutveckling och IT frågor. Sedan en tid har Lasse fokuserat allt mer på den mänskliga delen i införandet av förändringar och i samband med det blivit mer intresserad av ledarens personliga utveckling. I det här avsnittet pratar vi om hur meditation och mindfulness kan påverka ledares självkännedom och impulsreglering, men även påverka uppfattningen om sig själv i relation till andra. Vi pratar även om kommunikation och ledarskap. I avsnittet rekommenderar jag boken "Var du än går är du där" av Jon Kabat-Zinn, då den är en grundläggande bok om den sekulariserade (alltså utan religiöst inslag) mindfulness som introducerades i vården som en behandlingsmetod. För mer information och tillgång till alla avsnitt besök www.hjarnpodden.se Vill du ha kontakt med Kristina - maila till kontakt@hjarnpodden.se eller skicka ett meddelande på Hjärnpoddens sida på Facebook.

Riyadh Al-Baldawi är psykiater på Orienthälsan och docent vid Ersta-Sköndals Högskola. Under större delen av sin läkargärning i Sverige har Riyadh arbetat med och forskat inom migration och hur människor anpassar sig i ett liv på flykt. I det här avsnittet pratar vi om den normala reaktion, som kallas migrationsrelaterad stress. Det uppstår som en följd av den belastning människan upplever efter en påtvingad flytt till ett annat land. Vi pratar även om att PTSD (Post Traumatisk Stress) inte drabbar alla människor som kommit från ett annat land. Riyadh har träffat många människor på flykt, asylsökande och människor som försöker anpassa sig till sin nya livsmiljö. Därför är det här avsnittet relevant för alla som arbetar i skola, elevhälsa, sjukvård, politik och socialtjänst. Det är även relevant för alla som försöker förstå en annan människa i ett livssammanhang ingen kanske någonsin önskat sig. Hur kan vi finnas där som medmänniska? Riyadh Al-Baldawi nås på r.baldawi@orienthalsan.se För kontakt med Kristina ä

Mona Liljedahl har under försommaren 2017 kommit ut med boken "Särskilt begåvade elever - pedagogens utmaning och möjlighet". Boken tar upp hur barn med särskild begåvning behöver stimuleras och få tillgång till undervisning – precis som alla andra barn. Det rör sig om ett stort antal elever, som behöver extra stimulans därför att de bearbetar information på ett komplext, djupt sätt och därför behöver erbjudas mer acceleration. I avsnittet pratar vi om det ska behövas "tur" att elever ska få tillgång till rätt stimulans och om läroplanen ska ha fast antal timmar eller anpassas till de behov olika elever har. Vi hänvisar därför i avsnittet även till avsnitt 39 med Torkel Klingberg och avsnitt 56 med Anna Arvsten. De belyser andra vinklar på olika individers behov av stöd i skolmiljön. Mona Liljedahl är pedagog, specialpedagog och speciallärare på ett gymnasium i Stockholm, men har arbetat i många olika skolmiljöer och olika städer. För att få tag i Mona kan man ta kontakt via https://monaliljedahl.wordpress.co

Astrid Seeberger är docent vid Karolinska Institutet, överläkare inom njurmedicin. Astrid är även författare och har sedan 2007 varit ansvarig för utbildningen i samtalskonst vid läkarutbildningen på Karolinska. I det här avsnittet pratar vi om vilka ingredienser som behövs i ett gott samtal, exempelvis nyfikenhet och genuin närvaro. Vi pratar även en del om vad som skapar värdekonflikten för vårdens personal i dagens vårdsituation. Döden, tvivel och tankar om teologi smyger sig in i avsnittet dessutom. Astrid Seeberger är en auktoritet i samtalskonst och har skrivit flera böcker, däribland boken "Den skamlösa nyfikenheten" och "Nästa år i Berlin". I höst kommer ytterligare en bok "Goodbye, Bukarest". För mer information besök Hjärnpodden på Exist.se. Vill du ha nyhetsbrev om hjärnan, ledarskap och lärande - anmäl dig på Exist.se

I det här avsnittet pratar Kristina med Birgitta Johansson och Lars Rönnbäck om hjärntrötthet. Birgitta är neuropsykolog och arbetar med utredningar och rehabilitering efter olika skador mot huvudet. Lars är neurolog, som forskat på cellbiologi. Han mötte tidigt i sin karriär patienter som drabbats av en skallskada efter exempelvis cykelolycka, som hade svårt att fortsätta sina högskolestudier trots samma begåvning som tidigare. Orsaken var en förlamande trötthet. I avsnittet pratar vi om hur lite vi fortfarande vet om vad som händer i hjärnan vid skalltrauma och vid sjukdomar som drabbar hjärnan. Det vi vet är att flera individer visar symptom med extrem, förlamande trötthet efter vardagsbelastning. Det är en trötthet som INTE GÅR ATT SOVA BORT. Eftersom kunskapen i samhället fortfarande är begränsad är Lars Rönnbäck noga med att poängtera att vi inte kan skuldbelägga vare sig samhälle, arbetsgivare eller individer. Istället bör vi fokusera på att ödmjukt utforska vad detta handlar om och försöka hitta den n

Anna Norlén är psykolog och verksamhetschef vid Ericastiftelsen i Stockholm. Anna har länge arbetat med allvarliga händelser i barns liv – dels inom socialtjänsten och inom BUP. I det här avsnittet pratar vi om trauma hos barn och barns läkandeförmåga. Traumatiska händelser behöver inte alltid leda till posttraumatisk stress men är viktigt att fånga upp. Vi pratar även om barns behov av att vuxna lyssnar på barn. Den vuxne behöver förklara för barnet på barnets kognitiva nivå och ta hänsyn till vad trauma gör med våra kognitiva förmågor. Även vuxnas kognitiva förmågor minskar vid stress och det är viktigt att inte glömma. Vi hamnar även i samtalet om barnkonventionen och hur det skulle kunna påverka vuxnas ansvar i kommunikationen med barn. O så lek. Hur lek läker skulle även vi vuxna kunna ha nytta av. www.ericastiftelsen.se Mer info hittar du på Exist.se under Hjärnpodden.

Kränkande relationer är inget någon föreställer sig i att de skulle hamna i. Det är inget någon, någonsin önskar sig att leva i. Ändå händer det och det är så obegripligt svårt att komma loss. Omgivningen förstår inte varför det är så svårt att lämna när det är så destruktivt. Det handlar om en successiv nedbrytning av självkänsla och makt. Det handlar om välkända mönster. Det handlar om hjälplöshet och en hel del annat. Journalisten Linda Newnham har tillsammans med terapeuten Karin Nordlander skrivit boken ""You Go Girl: Att Våga Lämna Kränkande Relationer". I den tar de upp en hel del av de myter och föreställningar om kränkande relationer. I hjärnpodden pratar vi om varför det är så svårt att lämna och mekanismerna bakom och vad man behöver göra för att kunna bryta destruktiva mönster. Lindas budskap är tydligt. Du kommer inte kunna ändra din partner. Det är ett omöjligt uppdrag. Så du måste gå. Vill du ha mer information om avsnittet och mer information om boken - gå till Exist.se och läs mer...

Rättshaveristiskt beteende är många gånger svårt att förutse och att förstå. Ofta blir mottagare på myndigheter och annat överrumplade över att en enkel fråga går överstyr och inte längre går att bemöta. För verksamma i socialtjänst, skola, myndigheter och ibland kan kundtjänst på ett telefonbolag uppleva samma sak. Andreas Svensson är psykolog i Linköping och har fördjupat sig i det här ämnet tillsammans med sin kollega Jacob Carlander. I avsnittet pratar jag med Andreas Svensson om; Vad handlar detta om och vad driver det rättshaveristiska beteendet? Hur kan man som professionell bemöta och möta människor med detta? Hur kan du som professionell ta hand om dig själv när du fått 20-30 mail av samma person under en helg? Går detta att förstå? I boken "Rättshaveristiskt beteende" tar Andreas Svensson och Jacob Carlander upp en del av de bakgrundsfaktorer som kan ligga bakom och strategier för professionella. Tips är att lyssna på avsnitt 53 om psykopatiskt beteende och även lågaffektivt bemötande...

Född sensitiv heter boken som prinsessan Märtha Louise av Norge och hennes kollega Elisabeth Nordeng har givit ut under 2017 på norska. Senare under året kommer boken även ges ut på svenska. I det här avsnittet pratar vi om hur det varit att ha en högkänslighet med sig i livet utan att först förstå vad det handlar om, för att senare kunna lära sig att hantera denna begåvning och sätta gränser. Det handlar om att se att våra olikheter bidrar till helheten. Märtha Louise och Elisabeth delar med sig av sina olika erfarenheter och olika förhållningssätt till högkänsligheten genom livet. Elisabeth och Märtha Louise har drivit sitt företag tillsammans sedan 2007 och har givit ut flera böcker. Mer information om företaget hittar du på soulspring.no Avsnittets ljudkvalitet är tyvärr lite bristfällig, men förhoppningsvis ska samtalet ändå kunna bidra till inspiration och igenkänning. För kontakt med Kristina mailar du till kontakt@hjarnpodden.se

Elin Lundberg är socionom och snart färdig psykoterapeut som intresserat sig för HSP - högsensitiva personlighetsdrag och föreläser, utbildar och nätverkar om detta, bl a på Facebook. Ungefär 20% av befolkningen hanterar information på ett djupare plan, är mer uppmärksamma för känslointryck och omgivningsfaktorer. Detta utan att ha någon diagnos. Elaine Aaron kallade detta för HSP - High Sensitive Personality. I det här avsnittet pratar vi om vad det kan innebära och hur människor som har denna förmåga processar information annorlunda och även hur det kan missförstås av omgivningen. Särskilt gäller det barn som missförstås och en del vuxna bär med sig detta missförstånd upp i livet och förstår inte sig själva utifrån omgivningens perspektiv. Det här avsnittet är det första av två avsnitt som kommer behandla HSP. Elin Lundberg går att nå via www.elinlundberg.nu För kontakt med Kristina mailar du som vanligt till kontakt@hjarnpodden.se

Lars Nyberg är professor i psykologi och neurovetenskap vid Umeå Universitet. Där arbetar han med minnesforskning och avbildningstekniker av hjärnan under tiden hjärnan arbetar. Lars har sedan 25 år deltagit och drivit befolkningsstudien "Betula" där man gjort minnestestningar var femte år på en stor grupp individer. På så sätt har man kunnat följa minnesförändringar, livsstilsfaktorer och risk/friskfaktorer hos samma individer. 2016 skrev Lars boken "Det åldrande minnet: nycklar till att bevara hjärnans resurser" (Natur och Kultur) tillsammans med Lars-Göran Nilsson och Peter Letmark. Boken berättar om Betula och de fynd man kan se och en hel del annat. I det här avsnittet pratar vi om vad som påverkar minnet och hur vi kan påverka gott minne. Mer information om Lars Nyberg hittar du här: http://www.umu.se/forskning/popularvetenskap/forskarportratt/lars-nyberg/ Mer information om forskningen vid Umeå universitet: http://www.umu.se/forskning/popularvetenskap/forskningsreportage/ Boken kan du...

Är det möjligt att bota sjukdomar i hjärnan med transplantation av celler? Hur länge kommer det dröja innan det är möjligt? Det låter kanske krångligt med det är definitivt värt att lyssna på! Professor Malin Parmar vid Lunds universitet har forskat på stamceller länge och nu arbetar hennes och andra grupper i världen på att kunna transplantera dopaminbildande celler till hjärnan för att kunna förhoppningsvis kunna bota Parkinsons sjukdom. Malin berättar i avsnittet om hur långt forskningen faktiskt kommit och vad som återstår innan det kan vara en gängse behandling. Det finns en dogm (sanning) om att celler som utvecklats till en cellinje alltid kommer vara fast där, men forskningen har visat att det går att vända på celldifferentieringen och få cellen att gå tillbaka till den pluripotenta stamcellen, d v s den cell som kan utvecklas till vilken annan cell som helst. Det låter som science fiction, men är verkligt och finns idag. Det ger en stor möjlighet i framtiden att kunna bota sjukdomar inne i...

I det här avsnittet pratar Kristina med Ulrika Ådén, barnläkare Astrid Lindgrens Barnsjukhus och professor vid Karolinska Institutet. Vi pratar om hur hjärnan utvecklas hos små barn och vad som händer i hjärnan när vi blir föräldrar? Finns det skäl till att vi blir mer oroliga när vi blir förälder än innan? Vi pratar även om att man kan uppleva att ledarskapet blir bättre och enklare efter föräldraledigheten och även hur viktigt det är att samspela med sitt barn. Vi blir till i samspel med andra. Ulrika berättar även om en studie på de Rumänska barnhemsbarnen som återfanns när Ceausescu-regimen föll på 1980-talet. De hade fått växa upp utan samspel tidigt i livet och nu finns uppföljningsstudier publicerade. Lyssna på ett spännande avsnitt om vår mänskliga hjärnas blivande. För kontakt med Kristina mailar du som vanligt kontakt@hjarnpodden.se Ges ut av Exist.se http://www.exist.se

Hemmasittande är en långvarig frånvaro från skolan, som kan uppstå när elev väljer att stanna hemma istället för att gå till skolan. Från början kan det handla om någon mindre komplicerat, men allt eftersom tiden går blir det allt svårare att komma tillbaka. I det här avsnittet pratar jag men Robert Palmér, som är programansvarig för hemmasittarprogrammet på Magelungen. Där han man utvecklat ett angreppssätt i flera steg för att eleverna ska kunna komma tillbaka till skolan. Det finns flera orsaker bakom att elever blir hemma. En del kan bero på belastning, stress, neuropsykiatriska svårigheter. Det är alltså inte bara en grupp elever som blir hemma. Vi pratar därför om riskfaktorer och vilka systematiska åtgärder som skulle kunna förebygga att elever blir kvar hemma. Robert Palmér har arbetat 15 år inom barnpsykiatrin innan han blev programansvarig på Magelungen. Magelungens hemsida hittar du här: http://www.magelungen.com Vill du ha kontakt med Kristina mailar du kontakt@hjarnpodden.se

Anna Arvsten är legitimerad pedagog, handledare och föreläsare och har arbetat på flera skolor i olika socioekonomiska miljöer. Anna har redan tidigt intresserat sig för hur man kan anpassa vardagen i klassrummet för att passa fler elever. För dig som är lärare innebär det här avsnittet att du får handgripliga råd på hur du kan lägga upp pedagogiken så du kan når fler. Vi pratar även om särbegåvade barn och ungas kännetecken och deras medfödda ifrågasättande av regler (för att förstå varför) och hur man ska hinna med allt... Avsnittet speglar en annan sida olikheter i vårt samhälle och hur vi ska ta tillvara på allas resurser och minska prestige. Anna Arvsten hittar du på utbildningsarsenal.weebly.com och där finns även en del länkar till youtubeklipp och metodiska guldkorn. Kristina når du som vanligt på kontakt@hjarnpodden.se

Det här avsnittet ägnas till hur vi kan sätta fart på hjärnans superkrafter i form av perspektivtagande, beslutsfattande, värdering av information och att föreställa sig framtiden. Dessutom pratar vi om en nyckel till att skapa en fördel vid förhandlingar. Gäst i avsnittet är Micael Dahlén, professor i ekonomi från Handelshögskolan i Stockholm. Micael berättar om den del forskning som han och hans doktorander gjort som provat hjärnforskningen i praktiken. Micaels hemsida hittar du här: http://www.micaeldahlen.com Skicka gärna en gåva till Hjärnfonden och märk gåvan Hjärnpodden så får hjärnforskningen mer medel att utforska hjärnans spännande vindlingar. Vill du ha kontakt med Kristina mailar du kontakt@hjarnpodden.se

Kristiina Tammiies är genetiker och forskargruppledare på KIND Genomics vid Karolinska Institutet, Center of NeuroDevelopment disorders. Kristiina forskar på att kartlägga gener, som är inblandade vid olika grader av autism. Syftet är att i framtiden snabbare kunna koppla kliniska bilder till olika genetiska uttryck och förhoppningsvis snabbare kunna erbjuda barn med olika autistiska svårigheter tidig träning och stöd. Kristiina berättar om sitt arbete och vi pratar även om det komplicerade med genetisk kartläggning och etik gällande försäkringar, sjukvård och diskriminering. Följ med i vårt samtal. Kristiina Tammimies når du på Karolinska Institutet och Kristina Bähr når du som vanligt lättast på kontakt@hjarnpodden.se