Vetandets Värld

Det svenska språkets vokaler är en viktig nyckel till den körklang som brukar kallas särskilt svensk. Det menar dirigenten David Lundblad vid Musik i Dalarna, som undersökt saken i en doktorsavhandling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. David Lundblad har forskat om den svenska körklangen vid Sibeliusakademin i Helsingfors. Han har sökt dess ursprung och försökt förstå hur den egentligen kommer till. En undersökning som lett honom genom svensk körrepertoar vidare till vårt språks vokaler, och var och hur de produceras i munnen. Men också till vår vilja att göra något organiserat tillsammans – utan att sticka ut. ProgramledareCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Susan är hemlös i Austin, Texas. Den växande hemlösheten väcker heta känslor i USA Men även i Sverige lever allt fler utan ett eget hem, här har bostadslösheten fördubblats de senaste 15 åren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Både i USA och Sverige ökar andelen personer som varit hemlösa under en längre tid, vilket i sig ökar risken för psykisk och fysisk ohälsa. Forskningen visar även att långvarig hemlöshet även gör det än svårare att komma tillbaka in på bostadsmarknaden. Hur skiljer sig den amerikanska hemlösheten från den svenska, och vad kan göras för att vända utvecklingen? I programmet hörs: Susan,hemlös i Austin Texas, Greg Liotta, jobbar på härbärget Front Steps, Mark Janchar, gör djupintervjuer med hemlösa på uppdrag av Austins sociala myndigheter, Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Lunds universitet, Heikki, hemlös i Göteborg. ProgramledareAgnes Faxén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Satelliten Cheops skulle tisdag förmiddag skjutas upp i rymden för att spana på planeter utanför vårt solsystem. Men under morgonen kom beskedet att uppskjutningen avbrutits på grund av ett fel i raketen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Chalmers hade forskare samlats för att tillsammans följa uppskjutningen. Nu fick de beskedet att raketen åtminstone denna dag blir kvar på marken i Franska Guyana, på grund av ett fel i datorn i Sojuz-raketen som skulle ta den med upp i rymden. Satelliten kan komma att skjutas upp under onsdagen istället – eller när som helst fram till och med den 22 december. Exoplanetforskaren Carina Persson och professorn och ESA-veteranen Malkolm Fridlund, som vi hör i programmet, ser fram emot att satelliten ska komma upp och lämna data om exoplaneters storlek och i viss mån atmosfärer. Under mötet i Göteborg blev det offentligt vad den stjärna och exoplanet ska heta som svenska folket fått ge namn åt: Stjärnan, i stjärnbilden Stora Björn, heter nu Aniara. Plan

Norrbottens museum har grävt upp 74 gravar i Arjeplogsfjällen som riskerar att spolas ner i Skellefteälven. Kvarlevorna förvaras i Luleå. Nu kräver samiska ättlingar och Sametinget återbegravning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En fjällkyrkogård från 1600-talet riskerar att spolas ner i den reglerade Skellefteälven. Gravarna hamnar under långa perioder under vatten och mänskliga kvarlevor har flera gånger hamnat i älven. Arkeologer från Norrbottens museum har under flera somrar grävt ut kyrkogården som ligger i den gamla bruksorten Silbojokk i Arjeplogs kommun. Museet gör detta dels i vetenskapligt syfte, men också för att rädda gravarna från att erodera bort. Hittills har 74 gravar grävts upp och skelett och kranier förvaras i ett magasin i Luleå. Men samiska ättlingar, Sametinget och en pensionerad kyrkoherde kräver att kvarlevorna återbegravs. Reportaget är gjort av Jörgen Heikki vid Sameradion/SVT Sápmi. ProgramledareJörgen Heikkijorgen.heikki@sverigesradio.se ProducentCamilla Widebeckcamil

En kyrkogård från 1600-talet i Arjeplogs kommun håller på att spolas ner i Skellefteälven. Arkeologer från Norrbottens museum försöker hinna undersöka gravarna innan de försvinner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På en stenig strand vid Sädvvájávrre i Arjeplogs kommun, kraftigt påverkad den reglerade Skellefteälvens skiftande vattenstånd, bedriver fem arkeologer en kamp mot naturens krafter. Här växte ett helt brukssamhälle fram på 1600-talet i samband med silvergruvan i Nasafjäll. Platsen är därför högintressant för forskningen om norra Sveriges historia. Men den gamla kyrkogården är kraftigt påverkad av det skiftande vattenståndet, och i sommar har Norrbottens museum gjort den kanske sista ansträngningen från att rädda gravarna i Silbojokks ödekyrkogård från att spolas ner i älven. Kyrkoruinerna och den gamla kyrkogården hamnar på grund av regleringen under vatten i långa perioder. Reportaget är gjort av Jörgen Heikki vid Sameradion/SVT Sápmi. ProgramledareJörgen Heikkijorgen.heikki@sverigesra

Allt mer mark i världen förstörs av salt från havet. Henrik Aronsson har på plats i Bangladesh sett hur illa försaltad mark kan se ut. I sin forskning vill han ta fram grödor som kan klara av saltet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Salthaltiga jordar där det inte längre går att bedriva ett effektivt jordbruk utgör ungefär sju procent av jordens odlingsbara mark och arealerna ökar, skriver Henrik Aronsson i sin presentationstext på Göteborgs universitets hemsida. Ett jordbruksland som är svårt drabbat av ett översvämmande hav är Bangladesh. Där är en miljon hektar obrukbara under den torra säsongen. Därför arbetar Henrik Aronsson och hans forskargrupp med molekylärt baserad förädlingsteknologi för att få fram nya, salttoleranta, lokalt anpassade vetesorter på ett snabbare och precisare sätt än tidigare. Som fri forskare ser Henrik Aronsson en möjlighet att genom tillämpad forskning kunna hjälpa människor. Vi hör om bakgrunden i det frikyrkliga Gnosjö, löpning och tankar om att byta karriär. Progr

Nu kommer de första forskningsresultaten från fartyget Polarstern, där forskarna i det internationella projektet Mosaic sitter infrusna i ett isflak nära Nordpolen - omgivna av isbjörnar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En grön laserstråle riktad rakt upp i himlen ger upplysningar om partiklar och moln upp till två mil upp i luften. Det handlar projektets allra första forskningsresultat om. Forskarna har inte sett solen på flera veckor. Vetenskapsradions Niklas Zachrisson har fortlöpande kontakt med forskarna på båten och ger i Vetandets värld en uppdatering på läget när vi går mot årets allra mörkaste dagar. ReporterNiklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se ProgramledareCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I år fyller Waldorfskolan 100 år och den alternativa pedagogiken har spridits i hela världen. Men där anhängarna ser en kreativ frizon varnar kritiker för en dogmatisk flumskola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På en stor 100-årsfest i Berlin träffar vi Waldorfelever som berättar hur bra Waldorf är jämfört med vanliga skolor. Waldorf-professorn Tomáš Zdražil vid Freie Hochschule Stuttgart berättar om transcendensens betydelse för människors utveckling och hyllar Waldorf-skaparen Rudolf Steiner som en visionär tänkare som var långt före sin tid. En motsatt bild ger Heiner Ullrich som är professor i pedagogik vid universitetet i Mainz i Tyskland. Han menar att Waldorf bygger på esoteriska-andliga idéer som redan för 100 år sedan var starkt ifrågasatta och som idag gör Waldorfskolorna blinda för social förändring och moderna behov. Caroline Bratt, rektor på Waldorflärarhögskolan i Stockholm, säger att Waldorflärarutbildningen professionaliserats och blivit mer vetenskaplig. I programmet hörs:

Den första planet som upptäcktes utanför solsystemet gick inte ihop med teorierna om planetbildning. Därför trodde Michel Mayor och Didier Queloz först inte på upptäckten. Nu får de Nobelpris för den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Runt stjärnan 51 Pegasi cirklar en stor gasplanet, lik Jupiter, som hinner ett varv runt stjärnan på bara 4,2 dagar. När Didier Queloz och Michel Mayor upptäckte det 1995, gick det emot den då gällande teorin om planetbildning. Teorin fick justeras, för planeten fanns där. Sedan dess har ungefär 4000 exoplaneter, planeter i andra solsystem, upptäckts. Många har förvånat, och inget solsystem liknar vårt. Nästa steg i forskningen om exoplaneter är att göra allt tydligare beskrivningar av dem, och till slut kunna leta efter tecken på liv. ProgramledareCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Dialog och öppenhet är helt nödvändigt, både för att nå försoning och ny kunskap. Det menar en av årets Nobelpristagare i kemi. Var inte rädd att visa dig okunnig, då lär du dig nya saker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. John Goodenough är en 97-åring som spelat en avgörande roll för de litiumjonbatterier som revolutionerat världen. Vetandet värld besöker Austin i Texas där Goodenough verkat de senaste 33 åren - och där hans arbete lagt grunden till en intensiv batteriforskning. Vad är hemligheten bakom upptäckten? Den unge John kämpar med dyslexi och han har beskrivit i flera intervjuer hur hans pappa hade svårt att hantera besvikelsen när sonen inte lyckades lära sig läsa. Istället söker han sig till naturen, som blir en tillflykt. Och som elvaåring får han en insikt under en av sina cykelturer som han menar påverkat hans livssyn och forskning. I programmet hörs: professor John Goodenough, Nobelpristagare i kemi, professor Arumugam Manthiram som leder Texas Materials Institute,

James Peebles får årets Nobelpris i fysik. Hans teorier om ljuset från Big bang har gett oss förståelse för universums beståndsdelar. Men bara en bråkdel av ingredienserna känner vi igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bara 5 procent av universum består av sådan materia som vi förstår oss på. 26 procent är okänd mörk materia och 69 procent okänd mörk energi. När James Peebles började sin forskarbana var det i en värld där Big bang-teorin fortfarande diskuterades. Och det var just mikrovågsstrålning från ursmällen som kom att bli viktig för hans möjligheter att lägga det kosmiska pusslet. I ett ständigt växelspel mellan teori och observationer har dagens bild av universums sammansättning vuxit fram. Nu har nya generationers forskare gett sig i kast med att ta reda på vad mörk materia och mörk energi egentligen är. I programmet hörs James Peebles, årets Nobelpristagare i fysik, Ariel Goobar, professor i observationell partikelfysik vid Stockholms universitet. Programledare Camilla Widebeckcamil

På 1970-talet reducerade Hans Erik Nilsson torktiden för en nylackad bil med 90 procent. Nu vill han ge framtidens svenska uppfinnare samma förutsättningar som han själv hade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ska Sverige fortsätta vara ett innovativt land? Det funderar den 81-årige uppfinnaren Hans Erik Nilsson mycket på. Han är bekymrad över de dåliga förutsättningarna för fristående uppfinnare i Sverige. Nu hoppas han på att kunna skapa ett system där uppfinnare kan få låna pengar på rimliga villkor - utan att vara i händerna på konsulter. De nuvarande svenska stödformerna för uppfinningar ger inte full frihet, vilket behövs om vi ska få fram avgörande, disruptiva, innovationer, även i framtiden, hävdar Hans Erik Nilsson. Vetandets värld möter honom när han leder en grupp svenska uppfinnare som besöker den internationella uppfinnarmässa IENA, som ordnas varje höst i Nürnberg i Tyskland. I programmet hörs: Hans Erik Nilsson, uppfinnare, Åsa Magnusson, uppfinnare, Matthias Schäfer,

Nobelpriset i medicin i år förväntas kunna hjälpa några av dom många med nedsatt njurfunktion. Proteinet som upptäckts är som en superhjälte som rättar till syrenivåerna i alla kroppens celler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nobelpristagaren och njurläkaren Sir Peter Ratcliffe i Oxford linkar omkring på labbet efter en halvmara. I Borås hoppas 39-årige David Check att nobelprisupptäckten ska kunna underlätta hans liv. Istället för en spruta kanske hans blodbrist kan hanteras med en tablett. Men gästprofessorn Volker Hans Haase menar att behandlingen måste övervakas noggrant om den godkänns i EU, eftersom tabletterna påverkar alla kroppens celler. Det unika med proteinet HIF som årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin har upptäckt är just hur proteinet kontrollerar och justerar cellernas tillgång till syre. Därmed påverkas också blodbildningen och näringen som behövs för att cellerna i kroppen inte ska dö. I programmet hörs: Sir Peter Ratcliffe, Nobelpristagare vid Nuffield Departme

En hisnande resa i rymden - det är vad Barnradions Julkalender 2019, Biggest Bang, handlar om. Den väcker en mängd frågor som vi söker vetenskapliga svar på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kan man resa i rymden i en Fiat? Vad händer om man sugs in i ett svart hål? Och hur tar man sig till universums slut? Sådana frågor väcks av Barnradions Julkalender i Sveriges Radio, Biggest Bang, skriven av Martin Olczak. Och i kalendern får de fantasifulla svar. Vi tar oss an frågorna ur ett vetenskapligt perspektiv tillsammans med Susanne Aalto, professor i radioastronomi vid Chalmers i Göteborg, och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Årets ekonomipristagare är gifta, har barn ihop, och skiljer sällan mellan jobb och fritid. Enda gången de inte får prata forskning är vid matbordet då sätter fem- och sjuåringen stopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Esther Duflo och Abhijit Banerjee har förändrat livet för många fattiga genom sin forskning, som går ut på att göra stora studier i verkliga livet, för att se vad som verkligen hjälper när det handlar om skolresultat, jordbruk, vaccinationer och affärsutveckling i fattiga länder. I programmet hörs: Esther Duflo, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019, Abhijit Banerjee, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019. ProgramledareLena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Risken är större att cancertumörer kan gömma sig i täta bröst och inte upptäckas vid röntgenundersökningar. Men inom ett år kan en bättre och billigare teknik vara på väg ut på kliniska tester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Var tredje bröstcancertumör missas vid mammografiscreening. I den gruppen har de flesta täta bröst. Med tanke på att cirka 40% av alla kvinnor har täta bröst - mycket körtelvävnad och bindväv i brösten - så utvecklas nu en undersökningsmetod som bygger på annan teknik än röntgen. Mikrovågstekniken har potential att radera ut skillnaderna i chansen till rätt diagnos, oavsett täta bröst eller inte, säger Andreas Fhager, forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Tillsammans med forskaren Paul Meaney från Dartmouth College i USA utvecklar han mikrovågstekniken för mammografi – parallellt i USA och i Sverige. I programmet hörs: Hana Dusén, 65-årig kvinna apropå mikrovågsmammografi, Andreas Fhager, docent biomedicinsk elektromagnetik Chalmers tekniska högskol

Möten på våra arbetsplatser har som viktig uppgift att hålla ihop organisationen och göra den tydlig. Men blir det för mycket möten? I Vetandets värld träffar vi mötesforskaren Patrik Hall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Patrik Hall är statsvetare vid Universitetet i Malmö och har tillsammans med sociologerna Vesa Leppänen och Malin Åkerström vid Lunds Universitet kommit ut med Mötesboken: tolkningar av arbetslivets sammanträden och rosévinsmingel. Forskarna har samlat kunskap om den svenska möteskulturen och funnit att en del av oss sitter i möten 50-75 procent eller ännu mer av sin ordinarie arbetstid, och att en del bokar in fejkade möten i sin kalender för att få tid att arbeta ostört. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Det framstår som goda råd att öka produktion och konsumtion av kött och mejeriprodukter i ett land där många äter en ensidig vegetarisk diet. I Bangladesh råder brist på kött, mjölk och ägg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Parallellt med klimatdiskussioner i den rika delen av världen om att äta mindre kött och dricka mindre mjölk för att minska utsläppen av växthusgaser, pågår i Bangladesh en utveckling i motsatt riktning. Där, precis som i Laos, Kambodja, Vietnam och flera länder i Östafrika, satsas forsknings- och biståndspengar för att stärka och öka animalieproduktionen. Medverkande är Mostafizur Rahman, mjölkbonde i Savar utanför Bangladesh huvudstad Dahka, Mohammed Abdus Samad, veterinär, forskare och mikrobiolog på Bangladesh Livestock Research Institute. Bangladesh boskapsforskningsinstitut. Johanna Lindahl, veterinär, verksam vid Uppsala universitet, SLU och ILRI, Internationella boskapsforskningsinstitutet. ProgramledareGustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Norma

Årets japanska nobelprisvinnare i kemi, Akira Yoshino, är en av forskarna bakom litiumjonbatteriet, som gör att din smartmobil klarar sig hela dan utan laddning. Nu satsar han på elbilsbatterier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetandets värld träffar Akira Yoshino i Tokyo, där han berättar att de bästa idéerna kommer när han inte jobbar. När han spelar tennis, golfar eller tar ett bad, då kan något nytt dyka upp. Fast allra bäst fungerar sake och att sjunga karaoke, säger den 71-årige pristagaren. Kanske tar han med sig de andra två kemipristagarna, Stanley Whittingham och John Goodenough på karaeokebar i Stockholm i december? På presskonferensen efter tillkännagivandet av priset, bad Akira Yoshino sin fru Kumiko om ursäkt för att hans forskning gjort hennes liv svårt ibland. Hon svarade då med att tacka honom för en underbar present. I programmet hörs: Akira Yoshino, Nobelpristagare i kemi 2019, Stanley Whittingham, Nobelpristagare kemi 2019, John B

För 7000 år sen begravdes en kvinna i skånska Skateholm, sittande på en tron av hjorthorn. Nu kan vi möta henne öga mot öga på Trelleborgs muséum. Hur gick rekonstruktionen till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tusenåriga kranier möter modern högteknologi. Med hjälp av CT-scanning, 3d-printing, DNA-analys och vetenskapliga metoder rekonstrueras ansikten från arkeologiska fynd. I en nästan magisk ateljé, mellan cromagnonmän och stenåldersflickor, möter vi arkeologen och ansiktsskulptören Oscar Nilsson. Medverkar i programmet gör också Anna Kjellström, arkeolog och osteolog vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från den 16 februari 2018. Katarina Sundbergvet@sr.se