Vetandets Värld

Hemma hos Claudia Goldin, som får årets ekonomipris till Alfred Nobels minne, möter vi också hunden Pika som betyder mycket för henne. Båda är de duktiga spårhundar visar det sig, och hon säger att hon alltid velat ägna sig åt det detektivarbete som forskning kan vara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som barn ville hon först bli arkeolog, därefter mikrobiolog. Men fantastiska lärare förde henne in på ekonomibanan och snart också på hemmets och arbetsmarknadens ekonomi, där hon kom att nosa upp okända spår kring hur kvinnor egentligen haft det på arbetsmarknaden de senaste århundradena, och varför de än idag är missgynnade.Claudia Goldin gläds åt priset, särskilt för de tusentals mejl hon nu fått framför allt från kvinnor, som skriver att de nu känner sig sedda och att deras liv arbete och liv fått mer mening. Och trots den stress Goldin upplever inför högtidligheterna som stundar i Stockholm så bjuder hon på te och kakor och på ett par oväntade gapskratt. Medverkande: Claudia Goldin, ekonomiprof

Anne L'Huillier i Lund tar sina prisbelönta korta laserblixtar vidare på helt olika sätt: Både för användning inom elektronikindustrin, och i ren grundforskning om kvantfysik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När telefonsamtalet om Nobelpriset nådde Anne L'Huillier hade hon paus i en föreläsning för studenter. Efter beskedet kom hon tillbaka till föreläsningssalen där studenterna hade sina aningar om att det var ett Nobelpris på gång. Vi har träffat några av studenterna i salen, liksom Anne L'Huillier själv, hennes professorskollega och make Claes-Göran Wahlström, och deras son Oscar Wahlström, själv student på universitetet.Programledare och producent: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seReporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Anne L'Huillier gör 1987 en oväntad upptäckt i sina laserexperiment i Paris. Snart ska en vågad satsning i Lund locka henne dit, och det är där hon arbetar när Nobelprisbeskedet kommer 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Upptäckten Anne L'Huillier gör i Paris handlar om hur laserfysikens övertoner, mycket höga ljusfrekvenser, skapas i laserlabbet. Det är det första steget på väg mot de attosekundpulser av laser – mycket korta laserblixtar – som nu belönas. Anne L'Huillier lockas dit i början av 1990-talet, och där har hon blivit kvar, av både professionella och privata skäl. Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seReporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Arkeologer är experter på att gräva fram skelett och att analysera mänskliga kvarlevor, vilket gör dem till utmärkta brottsplatsundersökare. Nu anställs de av den svenska polisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Om man hittar en död kropp ute i naturen, så kallar man direkt på oss. Då ska vi försöka avgöra om det handlar om en olycka eller kanske ett mord.Det säger Zohra Linder Ben Salah, polis i Stockholm, men också utbildad arkeolog.Arkeologer har specialkunskaper som kräver många års erfarenhet och studier. Till exempel förmågan att artbestämma delar av skelett och analysera vad som hänt före och efter döden med en kropp. De har också fått en blick för förändringar i naturen, var någonstans någon har grävt, nyligen eller för många år sedan. Inom arkeologin lär man sig också att gräva fram föremål utan att någon information går förlorad, och att noggrant dokumentera alla fynd för eftervärlden.Det här är några av de kompetenser som gör att polisen i Sverige nu lanserar forensisk, alltså krim

Önationen införde nyligen som första land i världen en lag om att dagens unga aldrig ska få köpa tobak. Dessutom ska nikotinet minska drastiskt i cigaretter. Vi har mött forskarna bakom lagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är bra, tycker 16-åriga Janek och Naomi, om den nya lagstiftningen som ska göra Nya Zeeland i princip rökfritt. Och folkhälsoprofessorn Chris Bullen som är expert på rökavvänjning, tycker att lagen är det bästa tänkbara resultat som hans forskning kan få. Men andra varnar för att smugglingen kan öka, och att e-cigaretterna, som ses som en hjälp att lämna tobaken, ska öka för mycket. Medverkande: Chris Bullen, läkare och professor folkhälsovetenskap, universitetet i Auckland; Andrew Waa, docent i folkhälsa, universitetet i Otago; Ayesha Verrall, hälsominister Nya Zeeland; Janek, Naomi och Lucy, tonåriga Aucklandbor; Helen Clark, tidigare premiärminister Nya Zeeland; Vikram, e-cigarettförsäljare.Reporter: Sara Heyman, global hälsokorrespondentsara.heyman@sr.seProducent: B

Del 5. Många länder lovar nu att fasa ut kolet, men andra vill fortsätta bryta och elda det mest klimatskadliga bränslet. Att lämna kolet bakom sig är svårt, det vet man inte minst i Storbritannien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Var fjärde britt beräknas bo ovanpå någon av de gruvgångar som grävdes fram i landets tiotusentals gruvor. Samhällena dominerades fullständigt av kolet och facket löste tvister, och ordnade fritidsaktiviteter och festligheter. Framför allt gav kolet arbete och trygghet.När vi nu besöker kolbygderna i nordöstra England ser vi inte många spår av själva kolgruvorna, men däremot slitna och övergivna små städer med igenspikade hus. Här har istället en av landets största bilfabriker öppnat, där elbilar och batterier tillverkas.Vad och vilka måste offras på vägen ut ur den fossila fällan?   I programmet hörs: Ray Hudson, professor emeritus i geografi, specialiserad på kolets ekonomi och politik, Durham University, Mike Ward, f.d. curator, Grampian Transport Museum,

För Sana från Afghanistan har Skövde blivit hemma. Digitala nomaden Monica slår sig ständigt ner på nya platser. Och för den som är på flykt kan kontakterna i mobilen göra att hemma känns närmare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad betyder ”hemma”? Begreppet är laddat med egna personliga föreställningar men också föremål för forskning.Möt professorn i tros- och livsåskådningsfrågor Ola Sigurdson som forskar kring olika aspekter av rumslighet, och professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Heike Graf vid Södertörns högskola som forskat om mobiltelefoners roll för flyktingar. Sana Rajabi, flykting från Afghanistan och Monica Falk, digital nomad med kontoret på fickan, är överens om att ”hemma” ofta handlar mest om mänskliga relationer.Medverkande: Ola Sigurdson, professor tros- och livsåskådningsfrågor Göteborgs universitet, Sana Rajabi, flykting från Afghanistan boende i Skövde, Heike Graf, professor medie- och kommunikationsvetenskap Södertörns högskola, Monica Falk, digital nomad.Programl

Del 4. Vid förra sekelskiftet var elbilar vanligare än bilar med förbränningsmotor. I många städer var det just elbilar som ersatte hästdroskorna och särskilt som taxibilar var de populära. Sedan kom T-forden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Och om Henry Ford hade valt att satsa på de elmotorer som han faktiskt experimenterade med, ja då hade kanske förbränningsmotorn blivit en kuriös sak från förra sekelskiftet som vi nu fick gå till museer för att påminna oss om.Mike Ward på transportmuseet i Alford i Skottland och många andra menar nämligen att just T-forden, världens första masstillverkade bil, avgjorde saken till bensinmotorernas fördel. Därför kom 1900-talets frihetssymbol nummer ett, personbilen, att lukta bensin och diesel. Men är det hela sanningen, och varför blev det som det blev?Programmet är en repris från 26/10 2021.Medverkande: Mike Ward, fd curator på transportmuseet i Alford i Skottland; Alex Kemp, professor i petroleumekonomi, Aberdeen; Mikael Höök, docent i naturresu

Går det att bygga en fungerande datormodell av människans hjärna? Det fick en karismatisk forskare EU-kommissionen att satsa på, men projektet havererade. Vad hände sedan? Och supermaterialet grafen lovade också stort, men vad har det blivit av miljardsatsningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De kallas flaggskepp, projekten som får miljardanslag från EU och som ska skapa framtidens teknik med siktet mot högt ställda mål. Två av dem är nu avslutade, men allt har inte gått enligt plan. Först ut, för tio år sedan, gällde det forskning på det då helt nya materialet grafen och avancerad hjärnforskning. Med 1 miljard euro vardera under tio år var förväntningarna höga. Grafen skulle revolutionera tillvaron sades det, och hjärnprojektet siktade mot att bygga en realistiskt fungerande digital människohjärna. Flaggskeppen var tänkta som EU:s sätt att möta konkurrensen från USA och Asien. Med stora anslag, visionärt tänkande och internationellt samarbete ville EU-kommissionen mobilisera Europas saml

Del 3. Att gå till jobbet, passa tider, resa och att ha fritid är nytt för människan på 1800-talet. Det var fossila bränslen som födde hela denna nya livsstil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den industriella revolutionen och utvecklingen av järnvägar och ångfartyg på 1800-talet satte fart på de fossila utsläppen från kolet som eldades, men bidrog också till att ställa om hela samhället, med lönearbete och massproduktion på fabriker och helt ny pålitlighet för transporter som blev oberoende av vädret och nu kunde börja följa tidtabeller. Mycket av detta har levt kvar in i vår tid och bidrar till att det nu är svårt att ställa om. Dessutom finns all den koldioxid som släpptes ut under 1800-talet kvar i atmosfären. Men var det en oundviklig utveckling eller hade det kunnat gå annorlunda?- Den tidens människor valde inte att hamna här i smogen lika lite som vi har valt att leva under klimatkrisen, säger Sarah Baines på The Science and Industry Museum i Manchester. Men, säger hon, det är viktigt att

Eleonor Persson är en av många som fortfarande har besvär efter covid-19. Ännu kvarstår många frågor om sjukdomen, men nu testas också flera behandlingar mot symptomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ingen vet hur många som lever med postcovid. Och vad är postcovid egentligen? Stor trötthet, hjärndimma, feber, lukt- och smakbortfall, magproblem… listan över postcovid-symptom omfattar 200 olika symptom.Vi måste hitta undergrupper till det här stora syndromet, menar forskaren Anders Kjellberg på Karolinska Institutet, och infektionsläkaren Per Åkesson på Skånes universitetssjukhus i Lund håller med. Där finns Skånes numera enda återstående postcovid-specialistmottagning. Allt färre patienter remitteras dit – men de som kommer kan fortfarande inte erbjudas så mycket hjälp. Samtidigt pågår forskning där flera olika behandlingar testas mot postcovid.Meverkande: Eleonor Persson, postcovidpatient från Sjöbo, Per Åkesson, infektionsläkare vid postcovidspecialistmottagningen i Lund, Madlene Holmqvist, i

Många svenska tätorter ligger nedanför kraftverksdammar och kan vid ett dammbrott bli översvämmade. Risken är låg men nu förstärks många dammar då extrema flöden väntas bli vanligare i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Göteborg, Umeå, Sollefteå, Luleå, Karlstad, Mora, Skellefteå – alla ligger de vid vattendrag som kommer översvämmas våldsamt om det skulle bli ett haveri på en stor damm, högt upp i respektive vattendrag.Risken är låg men dammbrott kan inte att uteslutas. När nu många stora svenska kraftverksdammar renoveras och förstärks beror det på två saker – dels börjar dammarna bli gamla, dels förväntas extrema flöden bli vanligare i framtiden.Sveriges högsta damm (125 m), den i Trängslet har dels förstärkts med mer material i själva dammvallen, dels har möjligheterna att släppa ut vatten från dammen ökats.I Lilla Edet i Göta älv ersätts den gamla kraftverksdammen med en ny.Dammen får fyra stora luckor 16x6 meter stora. Det gäller att luckorna kan manövreras i alla lägen då dessa ä

Del 2. Det är världens första riktiga energikris med galopperande vedpriser som får européerna och särskilt britterna att börja gräva upp fossilt kol i stor skala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det nya bränslet eldar på övergången från medeltid till tidigmodern tid, när Storbritannien seglar upp som det kommande stora imperiet. Samtidigt tas de första stegen in i industrialismen, där kolet blir avgörande för att de allra första industristäderna ska växa fram i nordvästra England.Det var en revolution i sig när denna ”sammanpressade superved” från underjorden befriade människor från det tidskrävande arbetet att ständigt samla ved, och ytterligare en revolution när de svarta stenliknande klumparna, istället för människors och djurs kroppsstyrka, kunde få maskiner att röra sig. Och så småningom kunde fossilt bränsle också inleda en tredje revolution, den industriella, där detta kombinerades, och skapade nytt välstånd och makt i Storbritannien och andra länder.Men samtidigt krävdes tusentals lågbe

Hur säkra är våra vattenkraftdammar egentligen, och hur vi undvika att de ska brista med allvarliga störtfloder och översvämningar som följd? En risk som kan bli större i ett förändrat klimat. I Norge blev faran nyligen uppenbar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På morgonen den 9 augusti gick plötsligt inte dammluckorna att öppna på Braskereidfoss kraftverk. När personal nådde fram till den obemannade kraftstationen hade vatten redan forsat in i själva kraftverket och några timmar senare rasade själva dammen. --Vi kunde inget göra, säger teknikern Gunnar Skirbekk på kraftbolaget Hafslund Eco, som var en av de första på plats.Dammraset under ovädret Hans var ett bakslag för den norska vattenkraften men många av de över 200 riktigt stora dammarna i landet förstärks och renoveras nu för att möta framtidens mer extrema flöden. Ett exempel är Nesjön som ligger i Tröndelags fylke, inte alls långt från fjällmassivet Sylarna vid den svensk-norska gränsen.På tekniska universitetet NTNU:s vattenkraftslabor

Del 1. Redan strax efter Kristi födelse bröt och använde romare fossilt kol i närmast industriell skala i England, och tog därmed det kanske första kända steget på vägen mot dagens klimatkris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När man ser en bit stenkol är det inte självklart att man förstår att den kan brinna, och ännu mindre att den skulle kunna orsaka klimatförändringar. Men en gång i tiden måste en sådan svart sten hamnat i en brasa och tänt en första mänsklig aptit för fossila bränslen, som sedan växt in i vår moderna tid.Vi besöker kolfälten i norra England där det hela kan ha börjat, och där det finns tydliga spår på att redan romarna bröt och eldade fossilt kol på vad arkeologen Andrew Birley kallar industriellt sätt. Vid fortet Vindolanda bröt romarna också metaller som de använde kolet för att bearbeta, och Birley menar att fossilt kol till och med var viktigt i bygget av Hadrianus mur, som än idag är det största byggnadsverket i Storbritannien.Det här är första delen i serien "Den

Vilda växter kan minska risken att vi får brist på mat i framtiden. Många av de vilda arterna bär på gener som kan användas för att rusta våra grödor mot hot som sjukdomar och klimatförändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi lever i tider när vi som hushåll uppmanas att förbereda oss med vatten, och en krislåda för att klara oss på egen hand några dagar vid en större samhällskris. På liknande sätt är målet i ett pågående nordiskt projekt att förbereda samhället för att växtsjukdomar och klimatförändringar kan slå ut eller försvåra odlingen av viktiga grödor.Tänk dig till exempel en ny variant av svamp-sjukdom som angriper och förstör stråna hos vete och råg. För att rädda framtida skördar kan vi då leta efter motståndskraft mot sjukdomen i generna hos de vilda växtarter som är nära släkt med det vi odlar.Så följ med och hör hur det går till när det byggs upp ett beredskaps-skafferi med hjälp av vår nordiska flora: Strandråg, som är släkt med vete, och vildmorot, lingon och skogsklöver.Medver

Claudia Goldin vid Harvard får ekonomipriset för att ha förbättrat vår förståelse av kvinnors arbetsmarknadsutfall. Hör ekonomikommentator Kristian Åström och ekonomen Peter Fredriksson förklara forskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Direktsändning från Kungliga Vetenskapsakademien strax efter tillkännagivandet att Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2023 går till Claudia Goldin, Harvard University i USA. Medverkande: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator; Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi, Uppsala Universitet och ledamot i priskommittén för ekonomipriset; Claudia Goldin, professor vid Harvard University och nybliven ekonomipristagare. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Nobelpriset i kemi handlar om pyttesmå kvantprickar som används i en del TV-skärmar, led-lampor och medicinsk utrustning. Prickarna är så små att själva deras storlek avgör deras egenskaper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Beskedet skickades ut av misstag av Kungliga Vetenskapsakademien flera timmar innan det formella beslutet fattades. Först på förmiddagen stod det klart att det verkligen är Moungi Bawendi, Louis Brus och Alexei Ekimov som får dela årets kemipris.Kvantprickarna kan i framtiden komma att bidra också till bland annat flexibel elektronik och tunnare solceller.Vetenskapsradion sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien. Medverkande: Bo Albinsson, professor i fysikalisk kemi, Chalmers.Programledare:Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seBjörn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent:Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Upptäckter som öppnat dörren till elektronernas värld. Det har årets Nobelpristagare i fysik gjort, Pierre Agostini, Ferenc Krausz, och Anne LHuillier, som är verksam vid Lunds universitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De tre fysikerna har tilldelats Nobelpriset – för deras metoder att studera elektroner, något som är viktigt för utvecklingen av ny elektronik.ProgramledareCamilla WidebeckBjörn GunérProducentPeter Normarkpeter.normark@sr.se

Coronapandemin drev fram en ny sorts vaccin, som räddade miljoner människors liv världen över. Katalin Karikó och Drew Weissmans mRNA-forskning har fått Nobelpriset i medicin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De kom på hur mRNA ska kunna användas för nya sorters behandlingar – och i förlängningen för vaccin. Vaccin, som togs fram på rekordtid under coronapandemin.ProgramledareLars Broströmlars.brostrom@sr.seAnnika Östmanannika.ostman@sr.seProducentPeter Normarkpeter.normark@sr.se