Vetandets Värld

I New York träffar vi dem som på olika sätt försöker hålla arvet från aidsepidemin levande. Vi kan lära mycket både om oss som människor och vårt samhälle genom att minnas hur det var under de tidiga aidsåren, säger de. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dave Harper är chef för ”Aids Memorial” i New York. Det är en organisation och samtidigt en park och ett monument med en kulturscen för att hålla minnet av aidsepidemin levande. Idag finns det många unga vuxna som tycker att de tidiga åren känns väldigt avlägsna, att det är som något ur historieböckerna, säger han.Han vill att de yngre tar till sig historierna från de tidiga åren - om dem som genomlevde allt och såg sina vänner dö, men som också tog saken i egna händer och fick mycket att hända och tror att unga också kan inspireras av den kämpaglöd och omtanke om varandra som fanns då.Gerald Oppenheimer är professor vid Columbia University och både historiker och epidemiolog. Han blev tidigt intresserad av aidsepidemin, för att den innehöll så int

Internationella arktiska forskningssamarbeten med Ryssland går på absolut sparlåga sedan landet invaderade Ukraina 2022, men kanske kan vetenskapsdiplomati öppna en bakväg in till geopolitisk avspänning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För arktisk forskning är det ett jätteproblem att nästan allt samarbete med Ryssland numera ligger nere. Polarforskarna ser ödesfrågor för mänskligheten och planeten bli lidande. Nu när det femte internationella polaråret 2032-33 börjar förberedas, finns en glimt av hopp för den som blickar bakåt – mitt under kalla kriget på 1950-talet bidrog vetenskapsdiplomati till politisk avspänning.Reporter:Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

De ledande nazisterna åtalades och dömdes i Nürnbergrättegångarna strax efter andra världskriget. Men många tusen människor, som deltog i massmorden på flera miljoner judar och andra, kom undan straff. Hur gick det till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 23/1-2024.Under de första åren efter andra världskriget dömde segrarmakterna i Tyskland ett antal hundra krigsförbrytare men sedan kom rättskipningen av sig. Det nya Västtyskland hade inget intresse av rättegångar mot Förintelsens förövare och totalt har bara 1147 personer dömts för mord eller medhjälp till mord kopplade till Förintelsen. En blygsam siffra för ett massmord som krävde flera miljoner människors liv. Hur kunde så många komma undan sitt ansvar?Medverkande: Axel Fischer, tf chef för Nürnberg Memorium som byggts kring rättssal 600 och Nürnbergrättegångarna; Norbert Frei, professor vid universitetet i Jena, expert på de första åren av den tyska efterkrigshistorien; Dieter Pohl, professor i samtidshistoria

Insektshannar genförändras så att deras sädesvätska blir giftig för honorna. Än så länge görs forskning på bananflugor, men målet är att bekämpa sjukdomsbärande myggor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar också om de osedvanligt goda planetspanartiderna nu när nästan alla planeter synt på himlen samtidigt, och om laxen i Dalälven – som å ena sidan ska få sina vandringsvägar öppnade, men samtidigt drabbas av ett bakslag av andra skäl. Programledare och producenter:Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

De svarta hålen i rymden fascinerar många. Astrofysikern Maria Sundin är aktuell med en faktabok om svarta hål som riktar sig till barn i åldrarna sex till nio år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maria Sundin blev själv intresserad av svarta hål när hon som nioåring tittade på science-fiction-serien Månbas Alpha. Hennes pappa tog fram en bok om astronomi och fastän hon inte förstod så mycket då var det tillräckligt för att hon skulle vilja lära sig mer.Vad är ett svart hål egentligen? Vad händer med allt som sugs in där? Och hotar de svarta hålen jorden på något sätt? I programmet hör du Valdemar Roumeliotis, Linn Borg, Otto Svanell och Margo Lundell ställa sina frågor om svarta hål. Maria Sundin, astrofysiker vid Göteborgs universitet, svarar.Reporter: Jonna Westinjonna.westin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar, särskilt de som rör sig och låter. Och vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7/11-2024.Daniel Solling är namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen och han har gjort en enkätstudie över just vilka namn vi svenskar ger till våra prylar. Tillhörigheter som vi tycker har en personlighet ligger bra till, inte minst omtyckta gamla trotjänare till bilar, berättar han.Och när vi själva ställer frågan till lyssnare och folk på stan så hör vi att det här är ett ämne som engagerar.Medverkande: Daniel Solling, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, samt ett antal bil- och prylägare.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Om hur bränder uppstår, sprider sig och hur snabbt det kan gå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bränderna i Los Angeles likheter med skogsbränderna i VästmanlandSkogsbränder är både ett naturligt fenomen och en växande utmaning i en värld präglad av klimatförändringar. Med fler än 10 000 byggnader förstörda och ett 20-tal dödsoffer, har Kaliforniens senaste bränder väckt nya frågor. I detta avsnitt av Vetenskapsradion utforskar vi hur bränder uppstår, sprider sig och vilka åtgärder som kan vidtas för att begränsa deras förödelse. Vad finns det för likheter mellan de pågående bränderna i Los Angeles och skogsbränderna i Västmanland 2014? Hör experter och vittnesmål som förklarar hur människan påverkar och påverkas av dessa katastrofer.Så snabbt sprids en brand – och så kan bränder förebyggasVi dyker ner i kronbränder, de värsta typerna av bränder, och diskuterar hur torrt väder och vind kan få en brand att sprida sig i upp till hela 80 meter per minut. De flesta skogsbränder startas av oss människ

Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historikern Fredrik Logevall är verksam vid Harvard i USA. Nu skriver han på en biografi i tre delar om John F Kennedy, som trots sin korta ämbetstid brukar röstas fram som landets populäraste president i modern tid. – Jag har kommit till slutsatsen att Kubakrisen är Kennedys största ögonblick, säger Logevall. De flesta av hans rådgivare säger ”we need to take these missils out”, och det är nästan bara Kennedy som står emot och istället vill hitta en politisk lösning, för att undvika ett kärnvapenkrig, säger han. Till Logevalls stora glädje så finns samtalen på band. Bland dem finns ett där Kennedys föregångare Eisenhower säger att en invasion av Kuba är det mest givna svaret på de sovjetiska kärnvapeninstallationerna där, me

Vattenavstötande, hållbara och praktiska. Men samtidigt hälsoskadliga och de bryts aldrig ner. Vetenskapsradions Daniel Värjö ingår i ett internationellt samarbete som granskat PFAS-branschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. PFAS används i allt från stekpannor till jackor, och i industriprocesser. Numera finns de skadliga ämnena överallt i människor och natur.Att rena bort det kommer att kosta svindlande belopp. Samtidigt vill industrin fortsätta att använda dem, eftersom de sägs vara svåra att ersätta – och branschen använder argument som delvis är överdrivna eller felaktiga för att argumentera för sin sak. Det här visar en granskning av ett internationellt journalistsamarbete där Vetenskapsradion ingår genom Klotets Daniel Värjö.Daniel har följt PFAS-frågan sedan han för fem år sedan kom i kontakt med Kallingeborna, som utsatts för höga halter PFAS i sitt dricksvatten.Programledare och producenter:Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Direktsändning från forskningskonferensen Transportforum. Hur ska vi få tågen att komma i tid och få ner antalet döda i trafiken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges tågpunktlighet – vad har gått fel?Tågtrafikens punktlighet i Sverige nådde sin lägsta nivå på 14 år under 2024, med endast 87 % av tågen i tid, enligt ny preliminär årsstatistik från Trafikverket. Vad ligger bakom denna utveckling, och hur kan situationen förbättras?Trafiksäkerhet: Positiva trender och utmaningar för fotgängareÄven om antalet dödsolyckor i trafiken minskat till historiskt låga nivåer, är situationen fortfarande allvarlig för oskyddade trafikanter, såsom fotgängare och cyklister. Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör vid Trafikverket, delar sina tankar om hur nollvisionen kan uppnås.Framtidens lösningar – från utbyggnad till geofencingI avsnittet diskuterar vi också framtida lösningar för både järnvägs- och vägtrafik. Bland annat lyfts behovet av utbyggnad av järnvägsnätet, förbättrade arbetssätt och innovativa

Tidsresor kommer att ske. Det tror båda fysikprofessorerna Ulf Danielsson och Ingemar Bengtsson. Och de är ense om hur det kommer att gå till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Res riktigt fort - nära ljusets hastighet. Eller kom riktigt nära ett svart hål. Eller hitta ett maskhål, en genväg i rumtiden. Det är tre möjliga sätt att färdas genom tiden i annan hastighet än den vanliga, en sekund per sekund.De bästa chanserna hittar man genom Albert Einsteins relativitetsteorier. Och åtminstone en av dem kommer att bli också tekniskt möjlig och faktiskt användas av människor, tror både Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet, och Ingemar Bengtsson, professor i fysik vid Stockholms universitet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

En svår njursjukdom, som drabbar friska har försökt förklaras med farliga bekämpningsmedel och skadliga ämnen i dricksvattnet, men nu säger sig svenska forskare kunnat fastslå den underliggande orsaken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – De här är unga män i 30-40-årsåldern. De är smala, har inte högt blodtryck, är muskulösa. De är unga friska män. Man blir helt chockad när man inser att den här unga friska mannen, han är svårt njursjuk, säger Carl-Gustaf Elinder, njurforskare på Karolinska institutetLarmen om den här njursjukdomen, som drabbar en helt ny grupp av människor, unga friska personer, kom i början av 2000-talet. Det var en njurläkare i El Salvador, som såg detta och att sjukdomen spred sig med stigande dödssiffror, och som en epidemi sköljde över Centralamerika och i andra varma länder, som Sri Lanka och Indien.Carl-Gustaf Elinder, på Karolinska institutet har följt det här sen starten och säger att det nu går att slå fast orsaken, och han tycker att sjukdomen ska få ett nytt namn.&nb

Förra året var det varmaste kalenderår som hittills har uppmätts och första gången som den globala årsmedeltemperaturen låg mer än 1,5 grader över förindustriell nivå. Vad får det här för betydelse framöver? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 2024 präglades av flera extrema väderhändelser, inte minst översvämningar och värmeböljor. Förra året hade en global medeltemperatur som var 1,6 grader över den förindustriella nivån. Det konstaterar klimattjänsten Copernicus i en rapport som släpps idag.Har uppvärmningen accelererat? Vilka faktorer kan förklara rekordtemperaturerna 2024? Och hur påverkar det här Parisavtalet, där världsledare kommit överens om att sträva efter att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader?Medverkar i programmet gör Erik Kjellström, professor i klimatologi och oceanograf Ola Kalén. Båda arbetar på SMHI.Programledare:Marie-Louise Kristolamarie-louise.kristola@sverigesradio.seProducent:Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Effektivitet, fokus och sociala medier kan störa hjärnans behov av återhämtning och att sortera tankarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 19 november 2024.En så enkel och vardaglig sak som att tappa fokus och låta tanken vandra – kanske inte är så trivialt trots allt. Tillsammans med en rad hälsofördelar pekar forskning på att det till och med skulle kunna utveckla våra hjärnor. Mellanchefens utsatthet ses som en mardröm för just detta med mycket stress och olösta situationer, som hela tiden pockar på uppmärksamhet.Dessutom diskuterar vi flygtrenden ”rawdogging” som spreds på Tiktok sommaren 2024 och den Sydkoreanska tävlingen Space-out competition som anordnas på allt fler platser i världen. Två fenomen som båda gör förmågan att tappa fokus till en sport. Trenderna skulle kunna ses som en motreaktion på ett allt högre krav på att alltid vara fokuserad.Medverkande: Henrik Jörntell, professor i neurovetenskap vid Lunds universitetProgramledare och producent:Lars br

Arktis hamnar ofta i periferin i Norden; och Norden är periferi i världen. Det ökar sårbarheten för hybridhot, inte minst när AI bryter ner skyddande språkbarriärer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Renskötsel, eller gruvdrift? Vindkraft, eller orörd natur? I Arktis finns flera samhällsfrågor som destabiliserande krafter medvetet kan försöka polarisera och splittra små lokalbefolkningar kring – befolkningar vars villkor ofta inte uppmärksammas särskilt mycket av majoriteten av befolkningen längre söderut. Små samhällen är extra sårbara för hybridattacker som minskar motståndskraften i strategiskt viktiga områden – och det angår oss alla. Ett program om Nordens sårbarhet och styrka, med professor Gunhild Hoogensen Gjørv från Norges arktiska universitet, Cecilie Hellestveit, freds- och konfliktforskare vid Folkrättsinstitutet i Norge, och Rasmus Leander, föreståndare för Grönlands center för säkerhets- och utrikespolitik vid Grönlands universitet i Nuuk.ReporterYlva Carlqwist-WarnborgProducentLars

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

Välståndet från stora teknologiska omvandlingar når de breda massorna först långt senare, säger ekonomipristagaren Simon Johnson, som också studerat kolonialismens följder för dagens ojämlika världsekonomi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 26/11-2024.Vi möter Simon Johnson en mycket tidig morgon, dagen efter det stora nobelprisfirandet vid hans arbetsplats. I vad han kallar den mest annorlunda intervjusituation han varit med om berättar han om den surrealistiska upplevelsen när han först fick veta om priset, om sin nya hektiska tillvaro och om forskningen han belönas för.Johnson är en av tre som i år delar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, ”för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd” som motiveringen lyder. Det handlar mycket om hur arvet efter den europeiska kolonialismen präglar ekonomin i världen idag.Britten Simon Johnson, nu verksam i USA, har också forskat och skrivit om de ekonomiska effekterna av de s

Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte årets kemipristagare en av de stora frågorna inom biokemin hur proteiner veckar sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sänder första gången 10/12-2024Med hjälp av artificiell intelligens har Nobelpristagarna Demis Hassabis och John Jumper skapat maskiner så intelligenta att de löst ett 50 år gammalt vetenskapligt mysterium – hur proteiner veckar sig. Hör om upptäckten som belönats med halva 2024 års Nobelpris i kemi, öppnar dörren för snabbare framsteg inom läkemedelsutveckling och kan förändra framtidens medicin.Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.seProducent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

En häftig mekanism i ett litet underligt djur skulle bli viktig också för oss människor och belönas med Nobelpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 3/12. ”I love that animal”. Nobelpristagaren Victor Ambros har mycket att tacka en millimeterlång mask för. Det lilla genomskinliga djuret har nämligen inte bara haft en central plats i hans karriär, den har också lett till att han i år tilldelas årets Nobelpris i medicin. Hör om upptäckten av en viktig genetisk funktion som ärvts genom årmiljonerna och om varför så kallade ” worm people” är lite speciella inom forskarvärlden.Reporter Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Från finansbolag till att avslöjas som fejk-kemist av en student. Det här är berättelsen om John Jumpers udda resa till Nobelpriset i kemi 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 4/12-2024.Kärleken ledde John Jumper till att plötsligt byta bana och små resurser vid universitet tvingade honom att utveckla AI till oanade höjder. Vetenskapsradion träffar en av årets kemipristagare i ett personligt samtal om hans udda väg fram till Nobelpriset i kemi 2024.Reporter Annika Östman annika.ostman@sr.seProducentLars Broström lars.brostrom@sr.se