Musikmagasinet

Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv? I det femte programmet medverkar två danska musiker som båda började som underbarn vid tre års ålder. Nikolaj Koppel är den förste danske konserpianist som spelat in ett pianistiskt storverk, nämligen Brahms första Pianokonsert. Nikolaj Koppel valde familjen framför musiken. Blockflöjtvirtuosen Michala Petri kan idag lägga 49 års spelande till sitt CV. I 20 år spelade hon tillsammans med sin tidigare make, lutenisten och gitarristen Lars Hannibal. Deras musikaliska samarbete fortsätter efter skilsmässan. För Michala Petri är livet större än äktenskapet och musiken är större än livet. Manus och produktion: Birgitta Tollan.

Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv? I det fjärde programmet möter vi pianisten, kompositören och entertainern Robert Wells, som var den yngste eleven någonsin vid solistlinjen på Musikhögskolan i Stockholm. Myten om att han hoppade av studierna är falsk, men det var när Robert Wells hörde den svenske pianisten Charlie Normans boogie woogie-tappning av Griegs Anitras Dans, som han bestämde sig för att mixa musikstilar. Wells är välkänd från Så ska det låta i SVT och turnéerna med Rhapsody in Rock. Wells är även pianoprofessor i Kina, har pianoskolan King of Piano på nätet och arbetar med stiftelsen Tummeliten till stöd för alltför tidigt födda barn. 2010 gav Robert Wells ut sin första soloplatta Close up Classics med egna tolkningar av pianistiska pärlor av Chopin, Rachmaninov, Liszt, Debussy, Beethoven, Stenhammar och Grieg. Manus och produktion: Birgitt

Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv? I det tredje programmet möter vi orkesterdirigenten Susanna Mälkki, som är en av de främsta kvinnorna på podiet. Hon bor I Paris men har hela världen som arbetsfält. Hennes passion är konstmusik. Snart debuterar Mälkki på La Scala I Milano. -Musik måste vara på riktigt, ge näring till själen där sorg och lycka är närvarande samtidigt. Kärleksfullt och utan dirigentpinne tolkar Susanna Mälkki tonsättarnas intentioner, och njuter av styrkan och energin i samarbetet mellan människorna i orkestern. Hon gör musik för oss, inte för sin egen skull.

Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv? I det andra programmet medverkar den mångsidige författaren och librettisten Niklas Rådström, som har ett mycket stort musikintresse och ofta samarbetar med nutida tonsättare och musiker. Niklas Rådströms romaner och dramer klingar av musik och musikaliska referenser. Hela hans senaste roman Månens anförvant ägnas åt Mozarts librettist Lorenzo Da Ponte och hans liv med musiken i Europa och USA. I Rådströms pjäs Kvartett ledsagas det sovjetiska angivarsamhället och de mänskliga sveken av Sjostakovitj åttonde stråkkvartett. Rådström vill ha en närvaro i texten. Berättelsens anslag skall finnas där direkt som i ett musikstycke. När han skriver tänker han snarare efter musikaliska principer än intellektuella. Manus och produktion: Birgitta Tollan.

Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv? I det första programmet möter vi två sångerskor och textförfattare: Angelique Kidjo är filantrop, uppvuxen I Benin I Västafrika. Var i barndomen målvakt åt sina sju bröder. Sjunger om FIFA, internationella fotbollsförbundet. Om du laddar ner hennes musik gratis går pengar till spädbarns stelkrampsvaccinationer. Angelique Kidjo sjunger om barntrafficking och hemlösa. Hon arbetar för kvinnors rätt i Afrika och mot klimatförändringar. Caroline af Ugglas berusar sig på musik. Hon kämpar mot depressioner under hela sitt liv. Rädslan för att bli galen försvinner med kärleken till barnen och maken. Texterna mognar, och Caroline af Ugglas skrapiga, nakna, innerliga röst fördjupas och ger lyssnaren tröst. Och som körledare blir hon lycklig när andra människor sjunger. Manus och produktion: Birgitta Tollan.

Hur låter ett radioprogram skapat för sjukskrivna och blir musiken intressantare om kompositören lider av psykisk ohälsa? Carl Tofft och Camilla Lundberg följer tanketråden sjuka toner och vi lyssnar till musik som ska gestalta sjukdom men också toner som kommit till på grund av ohälsa. Gäster i studion är kompositören Matti Bye och medieforskaren Johan Fornäs.

Hur mycket får man sno av en låt och hur har musik använts i politiska syften? Tofft och Lundberg presenterar musikhistoriens största bluff, artister i lånta fjädrar och ett nutida kapningsdrama med politiska undertoner. Gäster i studion är Andreas Grill, bland annat musikalisk motor i humorgruppen Grotesco samt musiketnolog Owe Ronström. Vi lyssnar på allt från Beethovens nionde symfoni till rysslandskarikatyren Tingeling.

Premiär för Tofft och Lundberg! I detta första program funderar Carl på Luciano Pavarottis höga C, Camilla tar oss till Vatikanstatens kastratsångare och vi lyssnar till mannen med världens ljusaste sångröst. Operasopranen Gunnel Bohman delar med sig av sina tankar om höga toner och musikvetaren Thomas Bossius har tagit med sig två intressanta exempel på musik som gör en hög: Goa-trans och Black metal. Samtalet tar oss till 1800-talets naturromantik och Skrjabins jättelika verk som var menat att framföras på Himalayas topp.

Premiär! Tidig september 2010: Nu är en lättad och nöjd Jonas Forssell äntligen klar med sin komponering av operan Hemligheter. 2 februari 2011: Om tio dagar har operan sin urpremiär, på Malmö Opera och med direktsändning i Sveriges Radio P2. Scenografen och kostymören Peder Freij och hans team av målare, snickare, smeder, ljussättare och andra scenarbetare lägger sina sista händer vid allt som har med det visuella i uppsättningen att göra. Lyssna på sista delen av Musikmagasinet: Tillkomsten av en opera: Premiär. Serien är gjord av Thomas Lunderquist, Lokatt Media.

11 juni 2010: Jonas Forssell legerar en altflöjt och en sordinerad trumpet till en silverflöjts klang, som ackompanjerar Elisabeth Gyllenborgs längtan. Jonas Forssell är nöjd, när Thomas Lunderquist träffar honom för tredje gången under hans komponeringsperiod av operan Hemligheter, en tillståndsopera om Emanuel Swedenborg som utspelar sig i andarnas mellanrike. Men varför skriver han atonalt? 25 januari 2011: Sitzprobe = Orkestern och sångarna möts i en första gemensam musikalisk genomdragning av operan. Och lyssnarna får möta några solister och en och annan korist och instrumentalist. Producent: Thomas Lunderquist, Lokatt Media

Ett samtal med regissör Karl Dunér, dirigent Staffan Larson och kormästare Elisabeth Boström om hur man gör när man tolkar och sätter upp en nyskriven opera, som ju inte har någon tolkningspraxis, ingen historia. Och som inte är helt okomplicerad... Programledare är seriens producent Thomas Lunderquist.

April 2010: Jonas Forssell fortsätter komponera sin opera om den svenska 1700-talsuppfinnaren, vetenskapsmannen, mystikern och teologen Emanuel Swedenborg, till Magnus Florins libretto. Det är bråttom, operan ska ha premiär den 12 februari 2011. I dagens program träffar vi Jonas Forssell igen, i hans tonsättarlya på Kungsholmen, och Magnus Florin på Dramaten, där han arbetar som chefsdramaturg. Hur skriver man en operatext om en så mångsidig och svårdefinierad personlighet som Emanuel Swedenborg? Producent: Thomas Lunderquist

Februari 2010: Jonas Forssell har just börjat skriva musiken till en opera om den svenska 1700-talsuppfinnaren, vetenskapsmannen, mystikern och teologen Emanuel Swedenborg. Författaren och dramaturgen Magnus Florin har skrivit librettot det vill säga texten. Operan har premiär om ett år, den 12 februari 2011. Thomas Lunderquist följer Jonas Forsell fram till urpremiären; i hans komponeringsarbete och tankarna kring det. Om man nu ska göra en opera om ett mångfacetterat mänskoliv som Swedenborgs (Vilken idé! Varför?), så gäller det att försöka lära känna honom. I den första delen av fem om tillkomsten av en opera möter vi förutom Jonas Forssell därför också Olle Hjern, pastor i Nya kyrkan, och Susanna Åkerman-Hjern, bibliotekarie i Swedenborgsbiblioteket.

Musikmagasinet Klang! En egen röst, program 5. Medverkande: cellisten Jakob Koranyi, tonsättaren Marie Samuelsson och kontrabasisten Mattias Hjort - ansvarig för Jazz- och improvisationsutbildningen vid Malmö Musikhögskola. Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Har den egna rösten mindre svängrum inom vissa genrer än andra? Och får alla ha en egen röst? Manus, produktion och programledare: Birgitta Tollan.

Musikmagasinet Klang! En egen röst, program 4. Medverkande: tenoren Rickard Söderberg och tonsättaren Tommie Haglund. Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Hur gör en tonsättare för att få fram sin egen röst? Och kan man idag, efter så många årtusenden av musik, över huvud taget, tala om En egen röst? Manus, produktion och programledare: Birgitta Tollan.

Musikmagasinet Klang! En egen röst, program 3. Medverkande: Anders Jormin, kontrabasist, kompositör och professor vid Högskolan för Scen och musik i Göteborg och Susanne Rosenberg, sångerska och prefekt vid Institution för folkmusik vid Musikhögskolan i Stockholm. Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Hur upplever artisten själv sitt eget uttryck och hur skapar hon eller han det? Har den egna rösten mindre svängrum inom vissa genrer än andra? Manus, produktion och programledare: Birgitta Tollan.

Musikmagasinet Klang! En egen röst, program 2. Medverkande: Sopranen Elin Rombo och operachefen Kasper Holten. Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Hur manifesterar sig den egna rösten hos en sångare eller hos en operachef? Manus, produktion och programledare: Birgitta Tollan.

Musikmagasinet Klang! En egen röst, program 1. Medverkande: Dirigenten Susanna Mälkki, sångerskorna Mahsa Vahdat, Edda Magnason, Cæcilie Norby och direktören för Freemuse, Marie Korpe. Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Hur manifesterar sig den egna rösten hos en tonsättare, en instrumentalist, en dirigent, sångare eller hos en operachef? Hur upplever artisten själv sitt eget uttryck och hur skapar hon eller han det? Har den egna rösten mindre svängrum inom vissa genrer än andra? Får alla ha en egen röst? Och kan man idag, efter så många årtusenden av musik, över huvud taget, tala om En egen röst? Manus, produktion och programledare: Birgitta Tollan.

I det tredje programmet i serien om Jussi Björling möter vi Jussis barn Anders, Ann-Charlotte och Lars Björling. Tillsammans tecknar de en vacker minnesbild av sin far. Det är 50 år sedan hustrun Anna-Lisa hittade sin Jussi livlös i sängen på Siarö. Han blev 49 år. Jussi Björling var och är fullkomligt unik. Han var folkets och allmänhetens sångare. Ann-Charlotte och Lars minns den där dagen som om den vore igår. Programledare är Björn Ranelid. Producent: Anna Berg. Serien görs av SMT Radio för Sveriges Radio.

I Folkets Jussi intervjuas Jussi Björlings bortadopterade dotter Kickie Ekman för första gången. I programmet berättar hon om hur hon fick reda på att hon var dotter till Jussi Björling. Och om sitt enda möte med sin biologiska mamma. Jussi Björling hade fem barn. Fyra av dem hade han kontakt med under sin livstid. Ann-Charlotte, Lars och Anders växte upp med pappa Jussi. Den förstfödde sonen Rolf växte upp med sin mor men det femte barnet: Kickie Ekman bortadopterades tidigt. Kickie träffade bara sin biologiska pappa sporadiskt och då som farbror Jussi, aldrig som pappa. Programmet gästas också av Raymond Björling. Barnbarn till Jussi. Även han har starka minnen från en barndom som han beskriver som ett krig mellan sin far Rolf Björling och Jussis fru Anna-Lisa. Programledare är Björn Ranelid. Producent: Anna Berg. Serien görs av SMT Radio för Sveriges Radio.