Konflikt

Konflikt undersöker varför alltfler män rör sig högerut i politiken. Kan det vara ett resultat av ett medvetet försök att politisera jämställdhetsfrågan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Johannes Norrman, grundare av Konservativa Förbundet vid Lunds universitet och medlem i SD, medlemmar i föreningen Heimdal i Uppsala, Henrik Jönsson, opinionsbildare på Youtube, Jakob Ahlbom, statsvetare vid Stockholms universitet, Lena Wägnerud, statsvetare vid Göteborgs universitet, Terri Givens, statsvetare vid McGill university, Todd Donovan, statsvetare vid Western Washington university, Nonna Mayer, statsvetare CNRS Paris, Mathilda Åkerlund, doktor i digital sociologi vid Umeå Universitet, Elia Rosati, historiker vid universitetet i Milano mflSverigedemokraternas manliga väljareEfter Sverigedemokraternas framgång i riksdagsvalet ger sig Konflikt ut på en resa för att bättre förstå SD-väljarna. Och bakom missnöjet med invandring och bränslepriser skymtas också en besvikelse över att feminismen h

Trots nyvunna segrar på slagfältet finns en oro i Ukraina att Europa ska tröttna på att skicka vapen och pengar. Nu kämpar Ukraina på två fronter, både mot Putin och mot krigströttheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Konflikt den här veckan åker vi tillbaka till Ukraina.  Ett Ukraina där hoppet om att faktiskt besegra Ryssland på slagfältet nu börjat spira efter en framgångsrik motoffensiv . Men samtidigt med framgångarna på slagfältet tornar orosmolnen upp sig. Kommer Europa orka fortsätt stödja Ukraina i kampen mot Putin? Korrespondent Lubna El-Shanti återvänder till staden Mykolaiv, nära den södra fronten i Ukarina. En stad där kranvattnet åter börjat rinna efter att de våldsamma ryska attackerna nu upphört. En stad där både kamplusten och krigströttheten spirar parallellt. Bland annat hör vi guvernör Vitalyj Kim som berättar att han nu har svårt att sova utan ljudet av artilleribeskjutning.David Rasmusson ringer upp den kända ukrainska krigskorrespondenten Illia Ponomarenk

Konflikt ger sig ut på en resa runt jorden, från torka i klimatförändringarnas spår till verkliga politiska förändringar. Är en klimatrevolution möjlig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad krävs för att politiker ska lägga förslag som motsvarar de stora och genomgripande förändringar som forskarna hävdar är nödvändiga för att bromsa den globala uppvärmningen?Historisk torka väcker frågor om politiskt uppvaknandeI sydöstra Frankrike håller människor på att hämta sig från den historiska torkan och flera värmeböljor som drabbat landet under sommaren. När den globala uppvärmningen märks i människors vardag har hopp uppstått om en verklig förändring. Men vågar politikerna? Colombia försöker visa vägenI Colombia svors Gustavo Petro in som president den 7 augusti i år, efter en kampanj där han lovat att stoppa all ny oljeutvinning och att fasa ut alla fossila bränslen i rekordsnabb takt. Kontroversiella förslag i ett land där hälften av exporten – och en stor del av statens inkomster - består av k

Lyftkranar, grävskopor och bulldozrar. Är det genom att riva bostäder som segregation ska brytas? Eller rymmer byggdammet ännu mer utanförskap? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konflikts Robin Olin besöker den nybyggda bron mellan bostadsområdena Rinkeby och Ursvik i Stockholm. En bro som redan innan den stått färdig prisats för att vara integrationsskapande, och som rinkebyborna vi träffar tycker är bra. Men Sverigedemokraterna i kommunen kampanjar nu för att riva bron som de tror kan flytta problemen från det socialt utsatta bostadsområdet till det mer välbärgade.Flera svenska politiker har hittat inspiration i Danmark där man nu river byggnader i utsatta bostadsområden.   Den omdiskuterade planen är att istället bygga nya lägenheter som ska locka mer resursstarka människor till de områdena, samtidigt som vissa av dem som nu bor där tvingas flytta. Konflikts David Rasmusson återvänder till Vollsmose i Odense, ett område som kallats Danmarks största getto.Funkar det då att riva för att skap

Efter att Sverige slutit ett avtal med Turkiet för få gå med i Nato, är oron stor bland regimkritiker och kurder i Sverige att de ska offras i processen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Turkiet ställer krav för att ge Sverige grönt ljusDen 28 juni slöts ett så kallat trepartsavtal under Natotoppmötet i Madrid, där Sverige och Finland skrev under på ett antal krav som Turkiet ställer för att säga ja till ländernas Natoansökan, där de viktigaste kraven rör kampen mot terrorism. Men vems definition av terrorism ska gälla, Sveriges eller Turkiets? Det turkiska perspektivetKonflikt intervjuar Batuhan Takis på den Erdogannära tidningen Daily Sabah, som menar att det var en "framgång för turkisk diplomati" att Sverige skrev under på att inte ge stöd till den så kallade Gülenrörelsen, FETÖ, som i Turkiet anklagas för att ligga bakom det misslyckade kuppförsöket 2016, och grupper i Syrien, PYD och YPG, som har band till den kurdiska gerillan PKK. Turkiet ser de här grupperna som terrorgrupper, men inte S

Återigen hörs vapenskrammel kring Taiwan. En demokrati som liksom Ukraina nu vill få omvärldens stöd mot en mäktig granne. Men är västvärlden villig att betala vad det kostar att gå emot Kinas vilja? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I spåren av Nancy Pelosis omdiskuterade besök i Taiwan så ställer Konflikt frågan vad det kostar att visa stöd för den östasiatiska ön? Vad vill och vad vågar västvärlden göra när Kina markerar med stora militärövningar i Taiwansundet?Konflikt tar temperaturen på gatorna i Taipei där vi träffar luttrade Taiwanweser, vana vid spänningar med Peking. men samtidigt har utrycket " Ukriana idag, Taiwan imorgon" fått spridning.Vi besöker också Taipei Mission i Sverige och träffar representanten Vincent Yao som har skrivit ambassadör på sitt visitkort, trots att han egentligen inte har diplomatisk status. Få länder i världen erkänner Taiwan, men taiwanesernas arbete för internationellt erkännande, och hjälp, fortsätter.Det finns också de svenska riksdagsledamöter som upplevt

När isarna smälter blir Arktis högintressant för världens stormakter. Vilken väg ska Grönland då välja? Den forna kolonisatören Danmark eller någon av stormakterna som vill öka sitt inflytande? Programmet sändes första gången den 2 juli 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Donald Trump 2019 gick ut och sa att han ville köpa Grönland var det många som avfärdade det som ett skämt. Danmarks statsminister, Mette Frederiksen, menade att idén var absurd. Men faktum är att det inte är första gången USA har försökt köpa ön. USA är heller inte den enda makten som visat större intresse för Arktis. Både Putins Ryssland och Kina är intresserade av Arktis när isarna smälter och vilket öppnar upp både för nya transportleder och ny utvinning av naturtillgångar.Så hur ska Grönland förhålla sig till att vara en geopoltisk aktör? Ska man luta sig mot sin forna kolonisatör Danmark eller söka stöd hos andra makter?Grönlands förhållande till Danmark och historia som koloni är ständigt närvarande. Hans Egede som

Kriget i Ukraina har förändrat världen. Men under våren har det också blivit tydligt hur Sverige har förändrats sedan kriget bröt ut. Midsommarspecial från Konflikt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I denna sändning hör vi några av vårens bästa reportage. Vi hör om hur Putins krig i Ukraina återigen har väckt frågan om skyddsrum i Sverige.Hur står vi i Sverige rustade för en rysk attack med kärnvapen?Hur kommer det sig att Sverige så snabbt ändade politik när det kom till vapenexport till Ukraina och hur ser den svenska försvarsviljan egentligen ut? Allt fler svenskar säger sig nu vara villiga att gå med i hemvärnet eller på andra sätt försvara Sverige. Men vad händer om vi går med i Nato? Är vi även villiga att försvara andra länder?I en tid när allt fler svenskar ställt sig kritiska till invandring öppnade vi plötsligt både våra hem och våra hjärtan för människor på flykt från Ukraina. Vilken påverkan har kändisar som Bingo Rimér och Julia Franzén när de väljer att ta emot människor på flykt.Pr

Matpriserna skenar i stora delar av världen till följd av Putins krig i Ukraina. Detta kan leda till nya konflikter, krig och oro i andra delar av världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Putins anfallskrig har vänt världens blickar mot Ukraina, men det har också fått konsekvenser för andra delar av världen. För ett resultat av Rysslands blockad mot ukrainska hamnar i Odessa i Svarta havet är att priset på spannmål och annan mat stiger kraftigt.Varför är det så? Ryssland och Ukraina är bland de största spannmålsproducenterna i världen och när deras spannmål inte når marknaden riskerar stora delar av världen att hamna i svält. Andra orsaker till matkrisen som vi ser just nu är torka och ökade priser för bränsle och andra produktionskostnader. Ekonomen Fredrik Wilhelmsson vid Lunds Universitet berättar att priser på spannmål redan var på väg upp innan kriget i Ukraina och att det också finns andra faktorer som gör att priset på mat nu stiger.Allt detta leder till vad David Beasley, chefen för FN:s

Vad händer när väst ska göra sig fritt från rysk olja och gas? I Europa fruktar man energibrist, men leder Putins krig till en tillbakagång till fossila bränslen, eller kommer det skynda på den gröna omställningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans konflikt börjar i det starkt gasberoende Tyskland. För att slippa importera gas från Ryssland satsas det nu stort på terminaler för flytande naturgas, LNG. Problemet är att det har en  har en större klimatpåverkan jämfört med gasen som kommer i pipelines från Ryssland. Reporter Marcus Hansson åker till Wilhelmshaven där en av terminalerna håller på att byggas och träffar Imke Zwoch, från miljöorganisationen BUND.En del av gasen som Europa nu hoppas ska ersätta den ryska tror man ska komma från Afrika. Men afrikanska miljöorganisationer är kritiska och anklagar väst för dubbelmoral. Man vill att afrikanska länder inte ska bygga sin ekonomi på fossila bränslen, men när kriget kom till Europa ville vi själva satsa fossilt. Programledare Robin

Om Kinas och USA:s kamp kring den digitala framtiden, som förs i havens djup. Alla pratar om 5G, men Konflikt följer den kinesiska undervattenskabeln PEACE som kommit till Europa och upptäcker en kinesiskägd internetkabel i Sverige. Alla avlyssnar, men vem är värst? Programmet sändes första gången 4 december 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Fabrice Coquio, Interxion, Aurélien Vigano, Orange International Network Infrastructures & services, Camille Morel, säkerhetsforskare på universitetet i Lyon, Pierre Gastineau, journalist på Onlinemagasinet Intelligence Online, Motolani Agbebi, forskare på universitetet i Tampere, Mahamoud Djama, exiljournalist från Djibouti,  Richard Ghiasy, forskare på universitetet i Leiden, Tayyab Safdar, forskare på Virginia University, Patrik Fältström, internetpionjär, numera på företaget Netnod, David Lindahl, Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Holmström, journalist på Dagens NyheterProgramledare: Ivar Ekmanivar.ekman

Efter de så kallade påskupploppen kommer politiska krav på hårdare tag. Är det lösningen nu eller kan det rent av vara kontraproduktivt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svensk dialogstrategi efter GöteborgskravallernaKonflikt berättar hur den svenska dialogstrategin växte fram efter Göteborgskravallerna 2001, och hur den varit väldigt framgångsrik för att motverka att demonstrationer urartar. Men vid påskupploppen 2022 när högerextremisten Rasmus Paludan, känd för sina koranbränningar, manifesterade blev det väldigt våldsamt – varför?Dialogpolisen Johan Heed vill se mer dialog i hela landetKonflikt möter dialogpolisen Johan Heed som var på plats i Stockholmsförorten Hallunda när den högerextrema politikern Rasmus Paludan talade och brände koranen. Vad tänker han om politikers krav nu på hårdare tag, till exempel gummikulor, tårgas och vattenkanoner? Politiker vill se gummikulor och vattenkanoner efter påskupploppenFrån politiskt håll har det kommit många reaktioner, från oppositionen – M, KD, SD

Starka sanktioner från väst ska få Putin på knä. Men biter det ekonomiska vapnet verkligen på Ryssland? Kan sanktioner stoppa krig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans konflikt börjar i Moskva där korrespondent Maria Persson Löfgren träffar det unga paret Julija och Alexander. Deras favoritrestaurang, McDonalds, är visserligen stängd, men annars känner de än så länge inte av de hårda sanktionerna mot Ryssland. Alexander som jobbar åt svenska H&M är hemma, men får fortfarande lön. Var skulden för kriget ligger är de osäkra på, men tycker det är fel att rysktalande i väst drabbas.EU, USA och flera andra västliga länder har lagt omfattande sanktioner mot Ryssland och Majeed Olerud Khoso gruppchef på UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien förklarar att man sedan den första sanktionsrundan 2014 byggt upp gedigen erfarenhet kring vilka sanktioner som fungerar och han anser att sanktionerna har en stor påverkan på Rysslands ekonomi och visar samtidigt visar att EU står enat.  

I flera av Natos medlemsländer går demokratin bakåt. Hur påverkar det alliansen som just nu håller på att rusta sig för framtidens hot? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: John Bolton, tidigare säkerhetsrådgivare till Donald Trump, Paul Levin, Turkietexpert vid Stockholms Universitet, Sinan Ulgen, tidigare turkisk diplomat och i dag kopplad till tankesmedjan Carnegie Europe, Muriel Domenach, Frankrikes Natoambassadör, Pierre Morcos, vid forskningsorganisationen, Center for Strategic and International studies, i Washington, Hisyar Özsoy, det kurdiska partiet HDP:s ansvarige för utrikesfrågorProgramledare: Firas Jonblatfiras.jonblat@sr.seReportrar: Simon Moser, Besir Kavak, Roger Wilson, Beril EskiTekniker: Lisa Abrahamsson och Martin SeipelProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Stryp den ryska oljan så stryper vi också Putins krigsmaskin. Så resonerar ledare i både USA och Europa. Men riskerar vi då istället att sätta oss i knäet på andra auktoritära ledare? Kan kampen för demokrati och vårt beroende av olja verkligen gå hand i hand? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Emil Nordström, hamnkapten, Victor Alvarez, ekonom, Jesus Rafael Gonzales, statsvetare, Dignora Hernandez, partiledare Ventre, Sarah Leah Whitson, Democracy for the Arab World Now, Yasser Al Ghasslan, journalist och kommentator, Michail Krutikhin, olje-och gasexpert RusEnergy, Andrej Kortunov, tankesmedjan Russian International Affairs Council.Programledare: Robin Olinrobin.olin@sr.seReportrar: Maria Georgieva, Cecilia Uddén, Ivan Garcia, Kristian ÅströmTekniker: Elin HagmanProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sr.se

I skuggan av kriget i Ukraina rustar världen upp och regeringar och partier tänker om kring hur krig och konflikter ska hanteras. Vad betyder det för fredsrörelsen? Är pacifismen död nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Jana Puglierin, tysk säkerhetsanalytiker vid Euopean Council on Foreign Relations, Alexander Krone, tysk befälhavare, Fredrik Egefur, forskare om pacifism, Lova Olsson, politisk reporter på Ekot, Martina Skrak, vänsterpartist, Svante Olson, fd vänsterpartist, Jonas Hinnfors, statsvetare, Martin Smedjeback, aktivist, Agnes Hellström, ordförande Svenska FredsProgramledare: Firas Jonblatfiras.jonblat@sr.seReporter: Caroline Salzinger och Simon MoserTekniker: Stina Fagerberg och Alma SegeholmProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Skulle du plocka upp ett vapen eller skulle du fly? Kriget i Ukraina har ställt frågan på sin spets. Fler svenskar ska nu förberedas för att vilja försvara landet, men vad är det som egentligen avgör om människor vill gå i strid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Douglas Wise, underrättelseofficer och instruktör , Taras Borovok, kompositör ukrainska armén, Yurii Sheliazhenko, ukrainsk pacifist, Daniel Jonsson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Henrik Landerholm, generaldirektör myndigheten för psykologiskt försvar, Thomas Persson, hemvärnssoldat.Programledare: Robin Olinrobin.olin@sr.seReportrar: Simon Moser, Maria Persson LöfgrenTekniker: Karl Björnsson, Tim KellermanProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sr.se

Journalisten Peter de Vries hittas mördad på en gata i Amsterdam samtidigt som rättegången mot den utpekade gangsterledaren Riduan Taghi pågår. Nederländerna har blivit en europeisk distributionscentral för droger. Kan narkotikan bekämpas utan att krossa landets liberala själ? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Peter Schouten, advokat, Gabriella Adèr, journalist, Paul Vugts, journalist Het Parool, Jan Struijs, ordförande för polisfacket i Nederländerna, Achraf el Johari, ungdomsborgmästare Amsterdam, Jair Schalkwijk, representant för organisationen Controle Alt Delete, Pieter Tops, professor vid universitetet i LeidenProgramledare: Robin Olinrobin.olin@sr.se Reporter: Paloma VangreechaProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se Tekniker: Stina Fagerberg

Ukrainare som flyr Putins bomber tas emot med öppna armar i Europa, men för syriska flyktingar har det varit betydligt svårare. Följ med till ett flyktingläger i Libanons berg, till Bingo Rimérs fotostudio i Stockholm och Cecilia Malmströms kontor i Washington. Konflikt frågar varför det görs skillnad på människor som flyr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Cecilia Malmström, f.d. EU-kommissionär, Bingo Rimér, fotograf och influencer, Julia Franzen, dokusåpadeltagare och influencer, Joakim Silén, volontär, Paula Barrachina, kommunikationschef UNHCR Libanon, Peter Gatrell, professor i historia vid universitetet i Manchester, samt svenska volontärer och flyktingar från Ukraina och Syrien.Programledare: Robin Olinrobin.olin@sr.seReportrar: Simon Moser, Firas JonblatTekniker: Brady JuvierProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sr.se

Om konspirationsteorin "det stora utbytet", som föddes i Frankrike, inspirerade högerextrema terrorister i världen och nu håller på att normaliseras på hemmaplan med presidentkandidaten Éric Zemmour. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Jean-Yves Camus, statsvetare med fokus på högerextrema rörelser och partier som leder l'observatoire des radicalités politiques vid Fondation Jean Jaurès i Paris, Sylvain Marcelli och Emmanuel Tafarelli, Zemmouranhängare, Patrick Mueller, Zemmouranhängare, Anthony och Julien, Zemmouranhängare, generation Z, Morgan Finnsiö, stiftelsen Expo, Andreas Önnefors, idéhistoriker, Serpil Temiz Unvar, mamma till Ferhat som dödades i ett terrordåd i tyska Hanau, Abel Mestre, politikreporter på tidningen Le Monde, specialiserad på bla högerextrema partier i FrankrikeProgramledare: Robin Olinrobin.olin@sr.seReporter: Paloma VangpreechaTekniker: Ludvig WidmanProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se