Konflikt

Om frågetecknen som hopats under Vladimir Putins 20 år vid makten. Vad är sant och vad är falskt i dagens Ryssland och hur handskas människor med att inte veta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konflikt den här veckan tar sin början den dramatiska hösten 1999 då Vladimir Putin gjorde entré i den ryska storpolitiken. Det var en höst som präglades av terror och krig, som ledde till mänskliga tragedier men som också lämnade många frågetecken för framtiden. Den slags frågetecken som präglat Putins 20 år vid makten och som gett grogrund för alternativa sanningar och konspirationsteorier. Vad gör det med ett samhälle när sanningen är relativ - och hur påverkar det människorna som lever mitt i det? Vi möter Maksim Misjarin som överlevde en av de spektakulära hussprängningarna i Moskva hösten 1999 men som samtidigt förlorade sina föräldrar i terrordådet och som än i dag inte med säkerhet kan säga vem som låg bakom. Vi hör journalisten och författaren Peter Pomerantsev, som för några år sedan skrev boken

Om Enhetsfronten som ska få Sverige och världen att se Kina med kommunistpartiets ögon. Hör om mingel på Grand hotell, försök att köpa politiker och nattliga möten med mutor och hot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Höstens första Konflikt tittar närmare på Enhetsfronten, en avdelning av kinesiska kommunistpartiet som har fått en allt viktigare roll när Kina intensifierat sitt arbete för att påverka världen i den riktning partiet vill. Hur är det här nätverket som beskrivs som ett magiskt vapen som ska hjälpa Kina att bli världens främsta supermakt, uppbyggt och hur rör det oss? Ivar Ekman besöker Kinas ambassad i Stockholm där man förklarar att det här arbetet mycket riktigt har trappats upp den senaste tiden och att Sverige har fått många besök från representanter för Enhetsfronten. Men det är inget ni behöver oroa er för, menar Chen Jiliang som är chef för den politiska avdelningen. Men Ann-Marie Brady, professor i statsvetenskap vid Canterbury-universitetet i Christchurch i Nya Zeeland s

Om klass och kokain, kicksökande missbrukare och drogkrigens offer. Kokainet i Europa och Sverige ökar, så vem har blod på sina händer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Möt unga partysnortare i Danderyd, prestations-kokainister i finansvärlden, spanska knarkkungar, före detta langare och oroliga anhöriga. Tidigare i år gjorde vi på Konflikt ett program om hur cannabis blivit en basinkomst för gängen och göder konflikter och dödsskjutningar i Sverige. Samtidigt ökar nu kokainet. Större produktion i Latinamerika, färre mellanhänder i Europa och ny teknik som förenklar langningen är förklaringar till att det vita pulvret blir vanligare. Veckans Konflikt följer det vita pulvret från över- och medelklassens kicksökande till hur kokainet göder grov kriminell verksamhet och har direkt koppling till vissa av de dödsskjutningar som skett i Sverige de senaste åren. I den socioekonomiskt starka Stockholmskommunen Danderyd träffar Konflikts Sally Henriksson två unga kvinnor som har egen erfarenhet av hu

Om heta somrar nu och i framtiden. Följ med på en resa i brändernas och torkans spår, till Hälsingland, Australien, Grekland och Skåne. Förändrar en uppbrunnen skog eller en död ko synen på klimatet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur ser de direkt berörda, de som verkligen kommit nära bränder och torka, på vår värld i förändring? Det hör till sakens natur att den globala uppvärmningen är ett fenomen som förklaras med sannolikheter, svårfångat och utdraget över tid. Det ger utrymme för viss osäkerhet och olika uppfattningar om vad problemet är, vad som orsakat det och vem som ska göra något. Klimatförändringarna beskrivs ju ofta som en vetenskaplig utmaning. Men kanske är de också en psykologisk utmaning. Så vad tänker de som mött och möter stora väderhändelser som kanske, men inte alltid givet, beror på klimatförändringarna och hur förhåller dom sig till det som sker? Vår första resa går till Hälsingland. Skogsbränderna där ifjol sommar var de värsta som drabbat Sverige i modern tid. Vad händ

Om sambandet mellan en pickup i Rättvik, en skjutbana i Prag, ett valmöte i Skåne och ett minnesskrin i Polen polariseringen. Konflikt återvänder till reportage från året som gått. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Polarisering är något som statsvetare brukar definiera som att politiska attityder rör sig från mitten mot extremerna, i en nästan självgödande process. Det finns i dag mycket forskning som visar att det här sker – hur den politiska mitten i Europa försvagas och polerna förstärks, hur Republikaner och Demokrater i USA allt mindre överlappar i sina åsikter, hur sociala medier fungerar som filterbubblor där många allt mer sällan möter idéer och ståndpunkter som ifrågasätter de man redan har. Men Konflikt är ju inte ett forskningsseminarium – vår metod är istället att ge oss ut i den verklighet som forskningen samlar i sina rapporter. Och just det här fenomenet – polarisering – är något som vi stött på i många olika sammanhang under året som gått. Dagens program är en klippsändning där v

Om patienter som drabbas när pengar hamnar i fel fickor. Hör berättelser från Uganda, Ukraina och Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att bekämpa korruptionen har blivit en av de viktigaste frågorna i val efter val på olika håll i världen, från Afrika till Asien, Latinamerika och Östeuropa lovar politiska ledare förändring. Och på inget annat område är nog konsekvenserna av mutor och annan korruption så tydliga, som i vården, när pengar hamnar i fel fickor istället för att gå till att hjälpa sjuka. I veckans Konflikt berättar vi några olika berättelser om korruption och kampen mot den. Uganda har länge brottats med korruption, inte minst i vården, men det är också ett land där politikerna i alla fall säger sig ta det på allvar, och där åtminstone viss typ av korruption inom vården har minskat kraftigt efter att en hälsoövervakningsmyndighet instiftades 2009. Sveriges Radios korrespondent för globala hälsofrågor, Johan Bergendorff, har mött biträdande hälsominister Sarah Opendi, fyrbarn

Om Kinas makt och de som vill bryta tystnaden. Massinterneringen av etniska minoriteter i Xinjiang är inte längre en nyhet allt fler talar om ett försök att radera en hel kultur. Vad gör världen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör den oberoende tyske forskaren som upptäckte lägren och har sett dem växa, antropologen Adrian Zenz. I början av 2017 började han förstå vad som var på väg att hända i Xinjiang i västra Kina. Zenz hörde vittnesmål om att personer ur den etniska, muslimska gruppen uigurer började försvinna in i nybyggda läger. Men det fanns inga konkreta bevis för vare sig kring antalet personer det rörde sig om eller vad de utsattes för. Tills Adrian Zenz började rota bland de överraskande många dokumenten kring byggen och upphandlingar, polisförstärkningar och beställningar av taggtråd som kinesiska myndigheter lagt ut på nätet. Snart kunde han konstatera att hundratusentals, kanske så många som 1 miljon, personer internerats i läger i Xinjiang. Det som pågår nu är ett kulturellt fo

Om kameror, ansiktsigenkänning, trygghet och integritet. Smarta kameror är ett effektivt verktyg för den hårdnande övervakningen i Kina. Men blir också allt vanligare i västerländska demokratiers jakt på trygghet. Var går gränsen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konflikts Robin Olin möter journalisten Ola Wong, tidigare baserad i Shanghai och numera kulturredaktör på tidskriften Kvartal, som berättar om hur Kina blev ett högteknologiskt övervakningssamhälle, och hur teknologi från ett svenskt företag fanns med på hörn. Men demokratier intresserar sig också alltmer för ny kamerateknologi nu.I flera europeiska länder, bland annat Storbritannien, där kameror länge varit en del av gatubilden, använder polisen i vissa fall redan ansiktsigenkänning. Av svenska myndigheter används hittills ansiktsigenkänning mycket begränsat i pilotprojekt, och kamerabevakning på offentliga platser har varit ganska ovanligt, men det är på väg att ändras. I ett nytt lagförslag föreslås att polisen s

Om slaget kring vad EU ska stå för. Unionens värderingar finns redan på pränt finns det anledning att ifrågasätta dem nu? Hör om Lissabonfördraget och nationalisterna som vill skapa en ny europeisk dröm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Václav-platsen i Prag samlas nationalister under parollen "Stoppa EU-diktaten". Konflikts Robin Olin hamnar i hetluften på torget där de tjeckiska nationalisterna fått kampanjstöd av kollegorna från Frankrike och Holland genom Marine Le Pen och Gert Wilders. Ut över torget ekar musiken från det nationalistiska tjeckiska rockbandet Ortel. Den här dagen blir den tjeckiska huvudstaden skådeplats för den värderingskamp som blivit tydlig inför valet till EU-parlamentet den 26 maj. Vad ska ett framtida EU egentligen stå för? Men faktum är att unionens grundläggande värderingar finns nedtecknade redan – i Lissabonfördraget. Pragborna reagerar med olika delar förtjusning och djup skepsis när de läser fördragets artikel 2: ”Unionen ska bygga på värdena respe

Om hur vapnen blivit politik i EU. I kölvattnet av terrordåden i Paris 2015 införde EU striktare vapenlagar, men många kämpar emot. För vissa handlar det om rätten att utöva sitt intresse, för andra om rätten att försvara sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Sverige har vapenfrågan kommit att handla om rätten att utöva intressen som jakt och skytte. Konflikts Sally Henriksson har träffat sportskytten Pia Clerté, en av de starkaste rösterna mot striktare vapenlagar bland svenska vapenägare. Hennes engagemang började när hon såg sin sport hotad av EU-kommissionens förslag till striktare vapenlagar men handlar idag om att försöka påverka den svenska implementeringen av EU:s direktiv. I en del andra länder i Europa handlar diskussionen om rätten att bära vapen om något annat, nämligen rätten att försvara sig. En tongivande i frågan är Italiens inrikesminister Matteo Salvini som är partiledare för nationalistiska och högerpopulistiska La Lega, som pratat mycket om säkerhet och vapen. 

Om ko-lynchningar och nationalsången på bio. Hur har hindunationalismen format Indien under premiärminister Narendra Modis fem år vid makten? Vem får vara indier i dagens Indien? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Vissa ser honom som en garant för att hinduerna ska få ett eget hem i världen. Andra som ett hot mot det Indien som hittat sitt eget sätt att rymma många olika identiteter: ”Under Narendra Modis tid vid makten har Indien blivit polariserat. Vi har delats in i två kategorier, hinduerna och de andra”, säger studenten Arjun som Sveriges Radios utsända Caroline Kernen träffar i Bangalore. Vårens parlamentsval i världens största demokrati beskrivs som ett ödesval mellan pluralism och nationalism. Hindunationalismen, som är den ideologi som Narenda Modis parti BJP har sin grund i, menar att Indien är hinduernas hemland och det är majoriteten och deras intressen som ska ha företräde framför minoriteternas rättigheter. I praktisk politik har det inneburit förslag om att förbjuda ko-s

ÅTERUTSÄNDNING: Om vår tids kanske viktigaste råvara data, den information vi så villigt ger ifrån oss till företag och stater. Hör om Facebook, Estland och om hur Kina slår mynt på övervakningssamhället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om oljan drev det stora teknikskiftet när maskinkraft ersatte muskelkraft för hundra år sedan, så driver data skiftet som sker i dag. Men nu ska maskinkraft, i form av artificiell intelligens, ersätta hjärnkraft. Den som har mest och bäst data vinner. Frågan då var data kommer ifrån, vem som utvinner den - och till vilket pris? Vi berättar om de länder som ligger i framkant med att samla in data från sina medborgare. Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg rapporterar från Kina, där företagen och staten verkar i en nära allians, hjälpta av en befolkning som är van vid övervakning. Vi berättar också om USA där staten inte har lagt sig i och regleringen är liten, men där företag som Facebook och dess vd Mark Zuckerberg fått allt mer kritik. Nu hörs röster för

Om människor i gränslandet mellan svensk vardag och världspolitik. Veckans Konflikt är en tillbakablick tillsammans med Randi Mossige-Norheim på några av de personer hon har mött det senaste året cykelbudet Ardjo från Bangladesh, Gigica från Rumänien och pappan och sonen som söker sina uiguriska släktingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi börjar med att gå tillbaka till ett program från juni förra året, "Studiefällan Sverige", om globaliseringens vinnare och förlorare. Om masterstudenter från Bangladesh som levererar pizza – i Stockholm. Ardjo, som egentligen heter något annat, kom till Sverige för att plugga i Halmstad hösten 2017. När Randi Mossige-Norheim träffade honom för ett år sedan levererade han i stället mat som cykelbud i Stockholm för att försöka få ihop pengar till studieavgiften och för att kunna betala tillbaka till sina föräldrar som sålt sin mark för att hjälpa sonen att studera utomlands. Nästa återblick är på Gigica&nb

Om fredssamtal mellan talibaner och amerikaner. Trump vill ta hem trupperna från USA:s mest seglivade krig och de afghanska kvinnorna riskerar att bli de stora förlorarna. Fred men till vilket pris? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2019 kan bli fredens år, det är dags att kriget tar slut, säger USA:s Afghanistanfödde chefsförhandlare, Zalmay Khalilzad i afghansk tv. Fredsförhandlingarna väcker en gnista hopp om fred och efter 40 års krig i olika former vore det en efterlängtad sådan för de allra flesta afghaner. Men vad är det för fredssamtal som nu förs? Och vilka tillåts sitta med vid förhandlingsbordet? USA:s president Donald Trump har länge drivit på för att få till ett snabbt avslut på det 17-åriga kriget som kostat amerikanerna både människoliv och pengar. Förhandlarna har ont om tid på sig att snickra ihop ett avtal, och när talibanerna stadigt vinner mark blir dom en viktig part i förhandlingarna. Men många är kritiska till att valda företrädare inte får något inflytande. ”Att man efter

Om förhörsmetoder i kampen mot terrorism. Hur får man någon att vilja prata? Och var går de etiska gränserna? Hör om förtroendeskapande samtal i Vivalla, hur norska polisen prövades hårt med Breivik och om waterboarding i USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den senaste tiden har det förts en debatt om de så kallade IS-återvändarna. Det finns oftast inget brott dom kan misstänkas för, så i dag är det till största del frivilliga förhör, eller samtal, som polisen håller med dem. Konflikts Robin Olin har träffat boende i Vivalla och poliser vars vardag är att möta och samtala med personer som rest till Syrien för att ansluta sig till IS eller andra terroristorganisationer. Hör Johanna Johansson och Tobias Löfström i Vivalla i Örebro, den tidigare Örebropolisen Fredrik Malm och Ulf Merlander, polischef Göteborg nordost. Men när det gäller personer med mer konkreta kopplingar till terrorbrott - så visar forskningen att det inte är omöjligt att få dom att berätta om det. Laurence Alison vid universite

För 25 år inträffade en massaker i en moské i Hebron. Mördaren hade koppling till en terrorstämplad judisk grupp från New York. Nu kan arvtagarna till den ideologin ta plats i Knesset, inbjudna av premiärministern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 9 april är det val i Israel. Under premiärminister Benjamin Netanyahus 10 år vid makten har landet gått allt längre högerut och kanske korsades en röd linje när Netanyahu nyligen sträckte ut handen till det högerextrema partiet Otzma Yehudit, Judisk styrka, i ett försök att säkra sitt omval. Partiet väntas inte få mer än 1-2 platser i parlamentet, Knesset, men ses som den yttersta manifestationen på den inriktning israelisk politik tagit de senaste åren. Följ med till ett Israel på väg mot det högerextrema och till ett USA där judenheten aldrig har varit så splittrat som nu i sin syn på staten Israel. Ivar Ekman reser till Västbanken och Hebron under den judiska högtiden Purim. För exakt 25 år sedan gick bosättaren Baruch Goldstein in i I

Om stormakter, atombomber och svenska skyddsrum. Betyder det uppsagda nedrustningsavtalet INF att vi återigen behöver oroa oss för kärnvapen i Europa? Hur påverkar det oss i Sverige? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För att förstå de nya stormaktsspänningarna i Europa åker Robin Olin till byn Redzikowo i Polen. Där bygger USA en robotförsvarsbas, som Ryssland påstår även kommer att kunna användas offensivt. De boende är oroade. Kommunsekreteraren i Slupsk Adam Sędziński berättar om amerikanska grillfester som en positiv sidoeffekt av bygget. Kapten Paweł Sebzda som jobbar på basen är stolt och säger att folkets oro bara beror på risken för minskat markvärde. Niklas Granholm på FOI bekräftar att kärnvapenhotet är tillbaka, i en ny tappning, som ett reellt alternativ för att visa musklerna i en begränsad attack. Det tidigare nedmonterade civilförsvaret är nu på väg att byggas upp, men det är långt kvar berättar Fredrik Nyström - handläggare på myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB,

Om Kinas makt, korruptionsjakt och himmelsnät. Vad gör en av Kinas mest eftersökta i ett häkte i Huddinge? Och ska Sverige lämna ut honom till Kina? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett häkte i Huddinge sitter en man vi kallar Herr Wang. Han är Kinas mest eftersöka i korruptionsjakten just nu, misstänkt ekobrottsling anklagad för att ha förskingrat hundratals miljoner kronor. Själv nekar han till brott och menar att hans flykt från Kina via USA till Sverige är politiskt motiverad. För Sveriges Radios Kinakorrespondent Hanna Sahlberg berättar "Herr Wang" sin version av vad som hänt och varför han anklagas. Hör också hans försvarare Henrik Olsson Lilja.  Konflikts Ivar Ekman har träffat kammaråklagaren Leif Görts som är den som leder utredningen av anklagelserna och hinder för att utlämna till Kina. Och Malin Oud, på Raoul Wallenberg institutet, som ger en bild av det kinesiska rättssystemet.  Ett land som åklagaren pekar på gör utlämningar till Kina är Spanien. Sally Hen

Borgmästaren i Gdansk mördas brutalt på en välgörenhetsgala. Det sker i ett land där tonen i politiken har hårdnat. Hör den mördades bror och ungdomsledaren som dödförklarade honom i förtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konflikts Robin Olin gör en resa till Polen i spåren efter den mördade Paweł Adamowicz, liberal borgmästaren i Gdansk, älskad och djupt hatad ända in i döden. Vad säger hans historia om polariseringen i Polen? Och kan vi i Sverige lära oss något av den? Den 13: januari i år hålls en välgörenhetskonsert som borgmästaren varit med och tagit initiativ till. Där, inför tusentals åskådare springer en man fram och hugger Pawel Adamowicz i hjärtat. Dagen därpå är han död. Polisen har inledningsvis sagt att mördaren har psykiska problem och inga politiska motiv. Men för den som följt Polens utveckling är mordet fullt av symbolik. Välgörenhetsgalan var politiskt laddad, grundaren är en rockstjärna med liberala åsikter och borgmästaren själv var på kollisionskurs med den styrande konse

Om Shahad som flydde från sin familj i Saudiarabien och en fallskärmshoppande prinsessa som försökte lämna sin på ytan glamorösa och äventyrsfyllda tillvaro i Dubai. Om platser som vill framstå som moderna och öppna men där uråldriga kvinnoförtryck är inskrivna i lagar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.