Kulturradion: Kosmo

Hur skriver man historia efter att genomlevt krig, apartheid eller en diktatur. Vems historia är det man berättar? Och hur lever man vidare? Hör Nadine Gordimer, nobelpristagare och en av den sydafrikanska apartheidregimens starkaste kritiker. Hon har i sina böcker skrivit om landets mörka historia men har också genom sin politiska verksamhet varit med om att störta landets förtryckarregim och skriva ny historia. Anneli Dufva samtalar med henne om gårdagens och dagens Sydafrika. Kriget i forna Jugoslavien har satt djupa spår och skapat skarpa gränser mellan folk och länder i en region som en gång i tiden hörde samman och i mångt och mycket hade en gemensam kulturhistoria. Den 11 mars i år är det dags för invigningen av 1+1 – Life & Love där elva museer från sex länder på västra Balkan ska göra varsin utställning på samma tema: en gemensam historia och en gemensam framtid. Jonas Jarl var med när representanter från museerna möttes på en workshop i vintras. Hör också Sveriges Radio latinamerikakorrespond

Lappland, Sapmi eller Sameland är det geografiska område som sträcker sig från Dalarna i Sverige i söder norröver in i Norge, Finland och Ryssland. Här finner vi vår egen koloniala historia och än i dag finns stora spänningar mellan samer och majoritetssamhället. Hör Cecilia Josefsons reportage från Tana i Norge där en självmordsvåg bland ortens unga drabbat orten. Hur bygger man upp en stark samisk identitet när den traditionella samiska livsstilen med renskötsel och fiske inte längre bär sig? I Tana finns en starkt och framgångsrik barnteater som drivs av Ebba Joks. Där spelar man teater på samiska och undersöker vad som är samiskt i vår moderna tid. Att se ett land, eller en plats, genom en helt annan persons ögon kan vara ett sätt att få syn på detaljer och saker som vi annars missar. Då kan det handla mer om att fästa uppmärksamhet på detaljer, än faktaspäckade resonemang. Författaren Jenny Diski blev tillfrågad av tidningen Observer att åka iväg och göra ett resereportage. Diski som är känd för sina r

Kosmo Helg 3. Kosmo blickar tillbaka och gör nedslag i program från det gångna året. I det här programmet hörs Gunnar Bolins reportage från Tyskland där han tittar närmare på hösten stora inrikespolitiska debatt om mångkulturalism. Mats Arvidsson har varit på utställningen Tyskland och turkarna i Berlin. Och så hörs författaren Dubravka Ugresic om bland annat just begreppet mångkulturalism. Mårten Arndtzén tar sig an synen på kulturarv i sitt reportage från Danmark och Sverige. Programledare: Anneli Dufva

Kosmo Helg 2. Kosmo blickar tillbaka och gör nedslag i program från det gångna året. I det här programmet hörs Alain Mabanckou, prisbelönt och internationellt framgångsrik författare från Kongo-Brazzaville om sin syn på begreppet exotism. Tor Billgren berättar om Sydafrika komplicerade förhållande till nationella symboler med hjälp av konstnären Stuart Bird. Juristen och författaren Unity Dow från Botswana hörs om bland annat ritualmord på unga flickor. Och vi får möta konstnären Pascal Marthine Tayou från Kamreun som ställde ut på Malmö konsthall i våras. Och så hörs den algeriskfödda sångerskan Souad Massi som tvingades i exil i Frankrike för att kunna uttrycka sina åsikter.

Under helgerna blickar Kosmo tillbaka och gör nedslag i program från det gångna året. Samma sändningstider, men med axplock från året som gick. Redaktionen önskar er God jul och Gott nytt år och är tillbaka med nya Kosmoprogram från och med den 15 januari 2011. 25 december 16.03 med repris 27 decemer 18.15 I det här programmet ger Sigrid Kahle sin syn på begreppet kosmopolit. Resten av Kosmo gör nedslag i reportage som cirklat runt Israel-Palestina frågan. Konstnären Yael Bartana som ställde ut på Moderna Museet i Malmö i somras intervjuas. Konstprofessorn Gertrud Sandqvist beskriver filosofen Hanna Arendts idé om den banala ondskan. Författaren Suad Amiry intervjuas om sin nya reportagebok Nothing to lose but your life. Poeten Ghayath Almadhoun som lever i asyl i Sverige intervjuas. Programledare: Cecilia Blomberg 1 januari 16.03 med repris 3 januari 18.15 I det här programmet hörs Alain Mabanckou, prisbelönt och internationellt framgångsrik författare från Kongo-Brazzaville om sin syn på begreppet exotism

Kosmo har tema plagiat. Det handlar om upphovsrätt, piratkopior och vad tillgängligheten på nätet gör med våra tankar om rätten till ord och idéer. Det gjorde fysiskt ont att bli anklagad för plagiat, säger den franska författaren Marie Darrieusecq, som blev anklagad för att hennes bok Tom är död var en litterär stöld. En kvinna som 12 år tidigare hade skrivit en bok om hennes självupplevda sorg, när hon födde ett barn som sedan dog, hävdade att Marie Darrieusecq hade kopierat hennes historia. En våldsam litteraturdebatt följde som fick Marie Darrieusecq till slut att skriva en tjock bok i ämnet plagiat inom litteraturen: Rapport de police. Therese Uddenfeldt har mött henne i Paris. Kosmos Anneli Dufva har samtalat med den brittiska kritikern Susannah Clapp om originalitet och moralisk stöld. Alla författare snor, säger hon.  Och så tar sig Cecilia Blomberg an Alejandro González Iñárritus senaste film Biutiful, som bland annat skildrar hur asiater och afrikaner i Europa arbetar i så kallade sweatshops – u

Kosmo har en exklusiv intervju med den amerikanska författaren Don DeLillo. ”Allt som jag har skrivit har färgats av mordet på president Kennedy. Jag tror att hela mitt författarskap kretsar kring att vi lever i en tid fylld av faror och hot.” Det säger författaren Don DeLillo, född 1936, en av USA:s mest inflytelserika och minst intervjuade författare. Don DeLillo har emellanåt beskrivits som en närmast profetisk författare. Han var tidig med att skriva om miljökatastrofer och terrorism, berättelser som sedan blivit verklighet. På frågan om vad han ser som det största hotet mot oss människor just nu, säger han att det skulle vara om terrorister kom över kärnvapen. Nu är han aktuell på svenska med romanen Omegapunkten. Marie Lundström har träffat honom i New York. I Don DeLillos senaste roman Omegapunkten inramas berättelsen av ett känt konstverk­ – Douglas Gordons 24 Hour Psycho, som bygger på Hitchcock klassiker Psycho. Kosmos Cecilia Blomberg analyserar konstverkets betydelse med hjälp av filmvetaren Ann

Få fördomar kan så oförblommerat ventileras som de mot romer. Sedan Frankrikes president Nicolas Sarkozys utspel i somras har frågan om situationen för Europas romer hamnat i fokus. Diskussioner om integrering, rasism och migrationspolitik har kommit upp på dagordningen. Frågan är om det denna gång kommer att innebära någon förändring? I somras åkte den romska cirkusen Cirque Romanés till världsutställningen i Shanghai för representera Frankrike. När de kom tillbaka, efter Nicolas Sarkozys utspel mot romerna, var det som att de inte längre var önskvärda, berättar cirkusdirektören Alexandre Romanés. Flera av musikerna i orkestern är från Rumänien. Först fick de arbetstillstånd, men de drogs tillbaka efter presidentens aktion mot landets romer. Anja Sahlberg har besökt cirkusen i Paris. 2007 presenterades den första romska paviljongen på biennalen i Venedig. Paviljongen sponsrades av Open Socity i Budapest och gick under namnet Paradise Lost.  Flera av konstnärerna kom från Ungern, ett av de centraleuropeiska

Gränsen mellan USA och Mexiko beskrivs ibland som ett öppet sår där tredje världens dröm om ett bättre liv ofta slutar med död i öknen. Efter delstatens Arizonas kontroversiella lagförslag, som bland annat innebar att man var tvungen att alltid bära med sig handlingar som bevisade att man befann sig lagligt i landet, lät debatten inte vänta på sig. Många menade att lagförslaget var rasistiskt och främlingsfientligt. Idag har delar av lagförslaget stoppats av en federal domare och jurister tror att frågan kommer att kunna gå vidare ända upp till Högsta domstolen. Men det är få kulturarbetare som har engagerat sig i vare sig lagen i Arizona, eller det faktum att fler migranter än någonsin tidigare dör när de försöker ta sig över gränsen. Men förra månaden hade en ny pjäs Detained in the Desert premiär i Boyle Heights, öster om centrala Los Angeles, en föreställning som inspirerats av händelserna i bland annat Arizona. Claes Andreasson har bland andra mött manusförfattaren bakom pjäsen Josefina Lopez och akti

Kosmo handlar om den tyska debatten om mångkulturalism, om globalisering vinnare och förlorare och om författares förhållande till historien. I höstas eldade den socialdemokratiska politikern och höjdaren inom den tyska riksbanken Thilo Sarrazin på debatten om integration och mångkulturalism när han kom ut med boken Tyskland avskaffar sig själv. Sarrazin går hårt åt den tyska integrationspolitiken och hävdar bland annat att den kollektiva tyska intelligensen sjunker i takt med invandringen. Boken har fått stor uppmärksamhet och också blivit en bästsäljare. Tysklands förbundskansler Angela Merkel gick först ut och sa att Sarrazins utsagor var fullkomligt oacceptabla, men sa emellertid senare under hösten att tysk mångkulturalism har misslyckats. Sveriges Radios kulturkorrespondent Gunnar Bolin har varit i Berlin och tagit temperaturen på debatten och mött bland andra konstnären Esra Ersen. För första gången visas en utställning om Hitler i Tyskland. Mats Arvidsson har varit på Historiska museet i Berlin och

Exotism handlar i vår del av världen om längtan bort från den västerländska civilisationen. En dröm om en idealiserad värld där oskulden fortfarande har sitt fäste. Eller om man vill en civilisations behov av att profitera på en annan. Exotismen blomstrade inom konsten under 1800-talet. En av de konstnärer som för evigt är förknippad med exotismen är den franske konstnären Paul Gauguin som dog i sitt älskade Stillahavsparadis 1903, utfattig och sjuk i syfilis.  Kosmos Cecilia Blomberg har varit i London på den stora Paul Gauguin-utställningen på Tate Modern och besökt författaren Alain de Botton. ”Vi dras till det exotiska för att kompensera bristerna som finns i det välkända.” Det säger Alain de Botton som inte ser några problem med att man reser till ett land och enbart letar efter vissa specifika saker och nästan uppsåtligen bortser från att ta in helheten. Men exotism är på intet sätt ett okontroversiellt ämne, särskilt inte för dem som ofta blir utsatta för det. Alain Mabanckou, prisbelönt och internat

Kosmo har tema skämt. Om satirprogrammens politiska inflytande i USA. Om vem som kan kan skämta om vad. Och om humor på teaterscenen. Det har varit val i USA i veckan och Demokraterna tappade makt i kongressen. Två betydelsefulla ansikten i valdebatten har varit Jon Stewart och Stephen Colbert. De är komiker och ankare i satirnyhetsprogrammen The Daily Show och The Colbert Report. Förra helgen ordnade de dessutom ett stort massmöte på The National Mall i Washington. 200 000 personer fyllde den stora gräsmattan och de var där för att tillsammans med Jon Stewart och Stephen Colbert slåss för det sunda förnuftets plats i det amerikanska samhället. För det är vad det handlar om: en uppmaning att återupprätta det sunda förnuftet i den offentliga debatten. Och rätten att tillhöra mittfåran. Visa att det finns amerikaner som inte står för extrema religiösa eller politiska åsikter. Kosmo tittar närmare på hur det kommer sig att så många av de mest kontroversiella nyheterna i USA når allmänheten via satirprogram oc

Sedan valet har kulturarvet varit en laddad fråga, även i Sverige. Folkdansare och hembygdsföreningar har tydligt demonstrerat sin ovilja att bli omfamnade av Sverigedemokraterna och deras nationalistiska kultursyn. Och i ett mångkulturellt samhälle blir idén om ett kulturarv problematisk: vems kulturhistoria är det till exempel som ska skildras på våra museer och på vilka grunder? I Danmark har man sedan början av 2000-talet börjat arbeta politiskt och målmedvetet med att definiera ett gemensamt, danskt kulturarv - bland annat genom att lansera en lista över särskilt värdefulla konstverk och kulturella bedrifter - en kulturkanon. Men skapar det trygghet och gemenskap i det danska samhället, eller tvärtom splittring? Kosmos Mårten Arndtzén begav sig till en av den danska kulturens verkliga högborgar, Nationalmuseet i Köpenhamn tillsammans med historikern Bernard E Jensen. Vad spelar då kulturen för roll i de nya nationerna i Europa? Sveriges Radios kulturkorrespondent Gunnar Bolin har besökt Serbien som båd

Kosmo har tema kött. Om vår vilja eller ovilja att stoppa det i oss, om när köttet tas ut ur djur och blir konst och om köttet som symbolen för liv och död. Om tjugo år kommer vi inte att ställa frågan: varför äter du inte kött, utan varför äter du kött. Det säger succéförfattaren Jonathan Safran Foer. Han drar paralleller med rökningen som idag ses som avvikande och allt mer tabu. Snart kommer vår syn på vårt köttätande att ifrågasättas på samma sätt. Efter två uppskattade romaner Allt är upplyst och Extremt högt och otroligt nära översatta till 36 språk gjorde Jonathan Safran Foer något ganska oväntat - han reste land och rike runt, intervjuade slaktare och bönder, forskade, läste statistik och skrev under tre års tid på en journalistisk debattbok om varför han valt att sluta äta kött. Eating Animals heter boken och har just kommit i pocket på engelska. Det var när han skulle få sitt första barn som han på allvar började fundera på vilken mat han själv åt. Var kom middagens kött ifrån? Hur hade djuret le

Kosmo har tema utvandrarna. I städerna Murcia och Cartagena i södra Spanien öppnade förra helgen den stora samtidskonstbiennalen Manifesta 8. Runt 150 konstnärer från framförallt Europa, Nordafrika och Mellanöstern hade samlats kring temat Spanien i dialog med Norra Afrika. En del av konstnärerna närmar sig ämnet drömskt och poetiskt, med tankar kring resande, avstånd och förflyttningar. Men det finns också de som konkret tar tag i frågan som handlar om migration. Regionen Murcia är idag en av de största mottagarna av flyktingar till Europa. De flesta kommer från Nordafrika och kommer sedan att tillhöra Europas hundratusentals papperslösa flyktingar. I Sydspanien finns en gemensam historia, eftersom araberna var här från 700-talet och ända fram till början av 1500-talet. Då byggdes byggnader som Alhambra som är klassat som världskulturarv, idag används nordafrikanerna som billig arbetskraft i byggindustrin och i jordbruket. Cecilia Blomberg åkte till Sydspanien för att titta på hur konsten tacklade mötet med

Kosmo har tema villkor. Det handlar om villkor för skapande och för överlevnad. På Judiska teatern i Stockholm pågår just nu den gestaltade utställningen Flykt och förvandling som handlar om Nelly Sachs liv och verk. Nelly Sachs föddes 1891 och växte upp och levde i Berlin tills hon var 49 år. På grund av nazisternas maktövertagande tvingades hon att fly sitt hemland och lyckades komma med ett av de sista civila planen till Sverige. I exilen utvecklade Nelly Sachs sitt poetiska språk och 1966 fick hon Nobelpriset i litteratur. Utställningen Flykt och förvandling skapades förra året på Judiska Museet i Berlin och initiativet till den togs av författaren Aris Fioretos, som också varit svenskt kulturråd i Berlin. Aris Fioretos har även skrivit en bok med samma titel, en rikt illustrerad bok, som kallas för bildbiografi och som nu ges ut. Anneli Dufva har träffat honom och Pia Forsgren som står för regin och scenografin på Judiska teatern i ett samtal om vad vår tid kan lära av Nelly Sachs levnadsöde. I dagarna

Kosmo har tema kvinnokroppen. Två områden där kvinnokroppen bokstavligen är själva spelplanen för vem som har rätten att bestämma är prostitution och nu på senare år även frågan om surrogatmödraskap. På senare tid har dessa två frågor allt mer förts samman och en stark röst i debatten är journalisten Kajsa Ekis Ekman som precis kommit ut med boken Varat och Varan. Den handlar om när kroppen, varan, skiljs från jaget, varat, och när kroppen blivit något som det köpslås om. Det kan handla om att köpa en kvinnas kropp för att ha sex med henne eller hyra en kvinnas kropp för att hon ska fungera som livmoder till det barn man själv av olika anledningar inte kan föda. Debatten om surrogatmödraskap är laddad. En möjlighet för barnlösa att få egna biologiska barn, menar vissa. Ett utnyttjande av fattiga kvinnor, menar andra. Cecilia Blomberg har tittat närmare på debatten och träffat Kajsa Ekis Ekman. Hör också den amerikanska feministikonen och juridikprofessorn Cathrine MacKinnon som sedan 70-talet har arbetat me

Kosmo tittar närmare på några av språkets olika dimensioner. Den japanska författaren Yoko Tawada kom till Tyskland i början av 80-talet och sedan dess har hon levt i rummet mellan två språk - tyskan och japanskan. Hon har i sitt författarskap haft ett närmast besatt förhållande till språkets olika dimensioner. Hon filosoferar till exempel kring vad som händer i kroppen när ett nytt språk tar plats. Hur en medvetenhet föds om hur mun, tunga, läppar arbetar och hur erövrandet av nya språk även förändrar utseendet hos människor eftersom nya ansiktsmuskler används. Yoko Tawadas bok Talisman/Förvandlingar finns översatt till svenska av Linda Östergaard. Susanne Skog har mött Yoko Tawada i Berlin. Dessutom träffar Kosmo konstnären Magnus Bärtås som i våras doktorerade med avhandlingen You Told Me, om relationen mellan bildkonsten och språket. Tre av videoverken som också ingår i avhandlingen kan just nu ses i en utställning på Gävle Konscentrum. Det handlar om hur man berättar, vad som händer med en berättelse b

Kosmo har tema Island och ekonomiska bubblor. Mia Gerdin har varit på Island och bland annat träffat författaren Einar Már Gudmundsson som skrivit en hel bok, Hvita bokin, om den isländska bankkrisen. Dessutom pratar ekonomihistorikern Jan Jörnmark om fiktiva värden och mänskliga drömmar, om hur ekonomiska bubblor uppstår och briserar. I Kosmos punkt ID närmar vi oss den isländska nationalsjäen utifrån författaren Sjóns texter. Vad pengarna gör med konsten aktualiseras på Louisiana i Danmark där en stor utställning precis öppnat med tyske Anselm Kiefer. Dessutom en kort inblick i höstens stora diskussionsämne i Frankrike där skandalomsusade och hyllade Michel Houellebecq är i fokus med sin nya roman La carte et le territoire. Programledare: Anneli Dufva.

Kosmo har tema Island och ekonomiska bubblor. Mia Gerdin har varit på Island och bland annat träffat författaren Einar Már Gudmundsson som skrivit en hel bok, Hvita bokin, om den isländska bankkrisen. Dessutom pratar ekonomihistorikern Jan Jörnmark om fiktiva värden och mänskliga drömmar, om hur ekonomiska bubblor uppstår och briserar. I Kosmos punkt ID närmar vi oss den isländska nationalsjäen utifrån författaren Sjóns texter. Vad pengarna gör med konsten aktualiseras på Louisiana i Danmark där en stor utställning precis öppnat med tyske Anselm Kiefer. Dessutom en kort inblick i höstens stora diskussionsämne i Frankrike där skandalomsusade och hyllade Michel Houellebecq är i fokus med sin nya roman La carte et le territoire. Programledare Anneli Dufva.