Musikmagasinet

Musikmagasinet Skönheten berör denna säsong årstidernas växlingar. I detta andra program av fyra medverkar folkmusikern och barockviolinisten Lisa Rydberg, Martin Nyström som bland annat är musikkritiker i Dagens Nyheter samt Kristoffer Arvidsson som är forskningsledare på Göteborgs Konstmuseum. Vi kommer att röra oss från de yttersta öarna i Göteborgs skärgård, till de djupa skogarna öster om Siljan i Dalarna. Det blir en resa från Vinga fyr, till en liten by norr om Rättvik.  Och vi kommer stanna till vid skymningens milda ljus under en kväll i slutet av juli, där en evighetslång solnedgång håller skuggorna och natten stången.  Kanske handlar det om ett försök att fånga glädjen, den som kan bära på något luftigt och jublande samtidigt som där alltid finns stråk av vemod. Ja, precis som julikvällens värme och grönskande natur har ett stänk av sorg över sig, då ögonblicket av total lycka är kort och snabbt uppblossande. Veckans avsnitt berättar om den magiska folkmusiken kring byn Östbjörka, Evert Taubes up

Musikmagasinet Skönheten är tillbaka för en tredje säsong. Det kommer bli en serie i fyra delar som kretsar kring årstidernas växlingar. Medverkande i det första programmet är författaren och arkitekturhistorikern Anna-Maria Blennow, religionspsykologen, prästen och författaren Owe Wikström samt Sofia Lilly Jönsson, musikvetare, kritiker och chefredaktör på tidskriften Evangelium. Det handlar om en jakt på den stillsamma skönheten som döljer sig i trädgårdens första blomblad, den poetiska skönheten som är konstens källa och den ordlösa skönheten som bara musiken kan uttrycka. I det första programmet går den essäistiska resan från naturens skönhet i vårens spirande rabatt till den inre skönheten som väcks i mötet med musiken i Marcel Prousts stora roman. Det blir också en vandring genom Thielska galleriets salar i Stockholm där skönheten ofta kan upplevas som förtrollad. Men vad är egentligen förtrollning? Med avstamp i Ingmar Bergmans tankevärld följer en tankegång som ställer idén om vår avförtrollade vär

I det tionde och sista avsnittet i Birgitta Tollans serie How sweet the sound medverkar två tonsättare som varit betydelsefulla för hela den här serien: Renée Baker från Chicago och George Lewis från New York. De har hjälpt henne att finna fram till alla de fantastiska afroamerikanska tonsättare, musiker och dirigenter som hon mötte på sin resa i USA. Renée Baker är violast, tonsättare, dirigent och bildkonstnär. Hon var konsertmästare i Chicago Sinfonietta under 25 år, men som 50-åring bildade hon 50-personersgruppen Chicago Modern Orchestra Project eftersom hon ville höra sin egen musik spelas under sin livstid. – Vi spelar klassiskt, jazz och experimenterande musik. Och vi spelar mina kompositioner! Rasismen lever fortfarande i USA, enligt Renée Baker. – Den uppenbara, våldsamma och legala formen av rasism har bytts ut mot en subtilare, som är lättare att ignorera och förneka och därmed nästan lika allvarlig. Det är till exempel inte olagligt att undvika svarta tonsättares eller kvinnliga tonsättares ve

I det nionde programmet av tio medverkar tre unga afroamerikaner: orkesterdirigenten Marlon Daniel, tonsättaren och violinisten Jessie Montgomery och tonsättaren Jonathan Bailey Holland. Marlon Daniel föds i Chicago. Ett pianistiskt underbarn som utbildar sig i dirigering i USA, Paris och Prag och dirigerar orkestrar i Moskva och i Sofia i Bulgarien. Chefdirigent är han för Festival of African and African-American Music i Baltimore, USA, och för Ensemble du Monde i New York. – Musiken blir mitt tillhåll. Större delen av min barndom sitter jag på det allmänna biblioteket i Chicago och läser alla deras partitur och noter. Jag har inget annat alternativ. Vårt grannskap är inte det bästa och min bror dras in i gäng- och drogkulturen där. – Ingen svart dirigent basar över en större symfoniorketser i USA. När jag berättar att jag är dirigent/conductor tror folk att jag är tågkonduktör, skrattar Marlon Daniel, vars högsta dröm är att dirigera Wienfilharmonikerna i den legendariska nyårskonserten. Jessie Montgomery

I det åttonde programmet av tio medverkar tonsättaren Trevor Weston och tonsättaren och pianisten Courtney Bryan. Hon är den första afroamerikanska kvinna som tar examen i musikalisk komposition på det legendariska Columbiauniversitetet i New York. Trevor Weston komponerade The People Could Fly efter en afroamerikansk folklig myt som säger att några av de människor som kidnappats som slavar från Afrika hade sådana magiska krafter att de kunde flyga tillbaka till hemlandet. Han undervisade flera år i Charleston, South Carolina. Mellan 50 och 60 procent av alla slavskepp från Afrika till USA anlände till Charlestons hamn. Ghullamusik och ghullakultur uppstod där, som en speciell typ av afrikansk musik skapad i USA. Flera av Trevor Westons kompositioner är influerade av Ghulla-musik, som har speciella rytmer, och av negro spirituals. I texten till Swing Low Sweet Chariot ledsagar flygande änglar oss över Jordanfloden. – Vatten renar och vatten innebär resa och rörelsefrihet. Att ta sig över Jordanfloden är fö

I det sjunde programmet av tio medverkar altviolinisten Richard Brice, operatonsättaren och pianisten Anthony Davis och ljudkonstnären Yvette Jackson. Richard Brice spelar altfiol med Munich Chamber Orchestra och spelar i många andra orkestrar i Europa och i Nord- och Sydamerika. Han frilansar i New York och spelar bland annat i Phantom of the Opera på Broadway där Peter Jöback spelar huvudrollen. Varthän i världen än Richard Brice beger sig så är han den ende afroamerikanen i orkestrarna. – När jag var barn fanns det en enda svart musiker i New York-filharmonikerna. Idag, 50 år senare finns det inte en enda. Svarta människor finns aldrig i publiken vid traditionella klassiska konserter, varken i Europa eller i USA, berättar Richard Brice. Pianisten Anthony Davis komponerade 1993 musiken till Tony Kushters Broadway-uppsättning av Angels in America. Han har tonsatt sex operor, bland andra Malcolm X om den radikale muslimen och medborgarrättskämpen. – Malcolm X är ett klassiskt exempel på en tragisk hjälte. H

I det sjätte programmet av tio medverkar tre musiker och tonsättare som alla har djupa rötter i den amerikanska södern. Kontratenoren, pianisten och posören M Lamar är känd för en svensk publik, och har bland annat spelat vid Stockholm International Queerfeminist & Anti-Racist Performance Festival. M Lamar tar upp ämnen som makt, kön och slaveriets historia. Vi hör delar av hans musikstycke Speculum Orum. – Många slavar försökte begå självmord genom att bita sig igenom sina egna handleder. Andra vägrade äta. Då uppfann vita doktorer Speculum Orum, en saxliknande anordning för tvångsmatning, berättar M Lamar, vars stycke The Tree handlar om lynchning. – Författaren James Baldwin sa att ”Historia är inget som vi läser om i böcker. Historia är inte det förflutna, historia är nu!”. Att förstå lidandet och var det kommer ifrån ger mig kraft att fortsätta. Vi bär ju med oss lidandet antingen vi vill eller inte, säger M Lamar. Pianisten Althea Waites upplevde 50-talets segregation i New Orleans.Där fanns skilj

Det femte programmet av tio i Birgitta Tollans serie How sweet the sound - Afroamerikaner och klassisk musik. Medverkar gör solocellisten Tahirah Wittington och tonsättare James Lee. Tahirah Whittington doktorerade nyligen i klassiskt cellospel. Hennes far var jazzsaxofonist och turnerade med Duke Ellington. Modern spelade klassiskt piano. Tahirah spelar cello i teaterstycket Romeo och Julia på Broadway och är medlem i Ritz Chamber Players, med namn efter kulturhuset The Ritz Teater & LaVilla Museum i Jacksonville, Florida. Mellan 1861 och 1887 var LaVilla en självständig och kulturellt mångfaldig kommun där afroamerikaner hade centrala positioner. LaVilla kallades Söderns Harlem. Ritz Chamber Players är både en plattform och en tillflyktsort för afroamerikanska och afrikanska musiker, dirigenter och tonsättare i diasporan som där får utöva sin konst på en hög, professionell nivå. - Mina vänner och kollegor har drabbats av rasistiska fördomar men själv har jag förskonats. Så det finns goda människor där

Det fjärde programmet av tio i Birgitta Tollans serie How sweet the sound. Medverkar gör två passionerade musikpersoner som båda sökt sig till Europa för att utöva klassisk musik. Sänd på lördag 9 november 2013 Tonsättaren, Alvin Singleton föddes i Brooklyn och levde 13 år i Österrike, utan att Wienfilharmonikerna någonsin spelade hans verk. De har aldrig spelat musik av svarta tonsättare eller gett en svart musiker medlemskap i orkestern. - Rasism har ingen lukt, säger Alvin Singleton. Du vet aldrig om någon låter bli att spela din musik för att du är afroamerikan eller om de spelar den just för att du är svart. Alvin Singleton ville från början bli jazzpianist men tyckte inte han var tillräckligt bra. Han har komponerat ett 70-tal verk och musikstycket After Fallen Crumbs är dedikerat till Martin Luther King Jr. Nu bor Alvin Singleton i Atlanta och är Composer in Residence vid Atlanta Symfoniorkester. - Jag lever min dröm med ett lyckligt liv med den musik jag vill spela, säger flöjtisten Eric Lamb, som b

Det tredje programmet av tio i Birgitta Tollans serie How sweet the sound. Medverkar gör fagottisten Monica Ellis, tonsättaren Nkeiru Okoye och countertenoren Darryl Taylor. Monica Ellis bor i Harlem och spelar fagott i blåskvintetten Imani Winds, vilket betyder tillit och förtroende på swahili. Gruppen, fyra kvinnor och en man, har existerat i 16 år. - Klangen och färgerna i instrumenten är unika, annorlunda än stråkkvartetter eller pianotrios. Våra gemensamma musikaliska rötter är mångfaldiga: klassisk musik, jazz, rythm’nblues och negro spirituals säger Monica Ellis. Vi är stolta äver att representera våra rötter på det här sättet. Nkeiru Okoye komponerade operan ”Harriet Tubman, When I Crossed that Line”. Harriet Tubman var en f d slav som blev frihetskämpe och var en av dem som räddade 300 slavar från den amerikanska södern genom de”underjordiska järnvägarna”. Harriet Tubman sjunger i operan: ”Solen lyser som guld genom träden. Det känns som om jag är i himlen. Jag gick över gränsen och jag är fri!” Co

Det andra programmet av tio i Birgitta Tollans serie How sweet the sound. Medverkar gör tonsättarna Nkeiru Okoye, Julius Williams och Adolphus Hailstork. Nkeiru Okoye känner sin pappas släktingar i Nigeria. Men mammans förfäder är okända eftersom de kidnappades någonstans i Afrika och anonymt anlände till den amerikanska kontinenten med slavskepp. Hennes svit The Journey of Phillis Wheatley handlar om slavflickan som ställdes inför rätta, anklagad för att vara en intellektuell bedragare. Phillis Wheatley blev första afroamerikanska kvinna i USA som gav ut en bok. Året var 1773. -Som dirigent blir jag ofta behandlad som osynlig. Man vänder sig till en vit person bredvid mig och förutsätter att det är maestron. Många tror att svarta endast sysslar med jazz, kyrkomusik och gospel, men National Association of Negro Musicians har funnits i hundra år, berättar Julius Williams, dirigent, tonsättare och professor på Berklee College of Music i Boston. -Tänker jag på det för mycket så blir jag galen. Att vi afroameri

Det första programmet av tio i Birgitta Tollans serie How sweet the sound. Medverkar gör den prisbelönta chefsdirigenten JeriLynne Johnson i Black Pearl Chamber Orchestra. Den mest multietniska professionella orkestern i USA. – Klassisk musik är lika vibrerande, rafflande, sexigt som hiphop, rap, rock eller dancehall, säger JeriLynne Johnson. I USA har rasismen långa, sega rötter och svarta kvinnor inom klassisk musik har det dubbelt svårt. När JeriLynne Johnson sökte ett visst dirigentjobb fick hon avslag med orden: "Du ser inte riktigt ut som en amerikansk publik förväntar sig att en dirigent skall se ut". Vi bjuds även på en klingande odyssé över tongivande, historiska afroamerikaner inom den klassiska musiken. För manus, regi och produktion står Birgitta Tollan, som 2011 fick Författarförbundets Radiopris. Birgitta Tollan har tidigare gjort de uppmärksammade programserierna Dilemma, Musiken har ordet, New York, stad med ständig Klang!, Med utvidgade sinnen, Det osynligas piano och Konsten att humla för

Jakob Koranyi är en av Sveriges mest framgångsrika klassiska musiker. Han lever ett intensivt liv av resande och konserter. Vi möter honom i fas där han ställer nya frågor om vad han vill som klassisk musiker. ”Varje aspekt av min personlighet är präglad av att jag spelar cello.” I tiden kring att fylla 30 brottas Jakob med frågor kring att hitta sin egen väg både som musiker och i sitt liv. Cellon var aldrig något han valde det har varit hans öde. Men mitt uppe i det intensiva resandet får han en lista med frågor från ett konserthus: Vad skulle han göra om han inte spelade cello? Vilken är hans favoritbok? Han upptäcker att han inte kan svara på en enda fråga eftersom de inte har med cellon att göra. Det blir som en vändpunkt, han känner att han behöver ta reda på mer om sig själv. "Det är dags att lyfta det blodiga huvudet från cementväggen," säger han. Jakob Koranyis arbetsfält är klassiska konsertscener världen runt. Han är en av Sveriges mest framgångsrika musiker internationellt. I programmet spelar h

Den japanska pianisten Asuka Nakamura kom till Sverige för att studera västerländsk musik.  "Han förklarar musiken med hela kroppen. Han stod upp från stolen och han nästan dansade. Det var nästan chockerade." När konsertpianisten Asuka Nakamura flyttade till Sverige för att gå för Staffan Scheja på Musikhögskolan var hon chockerad till en början. Det var så annorlunda mot vad hon var van vid i Japan.  Som japanska behövde hon flytta hit för att insupa de västerländska atmosfärerna, tyckte hon. Uppleva skogen, kyrkan och städerna som är en del av hennes process att hitta känslan i musiken. Men samtidigt känner hon sig rotlös, hon är varken japanska eller svenska. I programmet spelar hon Ligeti ur "Musica Ricercata", "Sakura-Sakura-fantasin" av Kozaburo Hirai, Ravel ur "Le tombeau de Couperin" och Beethovens Sonat nr 30 op 109.

Valthornisten Annamia Larsson och harpisten Delphine Constantin berättar om motstånd som ligger i att vara klassisk musiker "Jag vill ju nå ut med det jag älskar." I programmet berättar Annamia om att hantera skeptiska attityder till den klassiska musiken. Hon tar oss bland annat med till Fjärranhöjderbadet i Gävle där hon ibland står vid sidan om bassängkanten och spelar för badbesökarna. Hon vill uppmuntra intresset för Gävle symfoniorkester, som hon är en del av. I Gävle finns det ett visst motstånd mot dom klassiska musikerna. När det är hockey folk är intresserade av, varför skulle det gå så mycket pengar till en symfoniorkester?  Delphine som kommer från en liten by mellan Versailles och Paris kom hit för att spela i Norrköpings symfoniorkester. Det enda hon visste om Sverige när hon kom hit var att hon gillade Carl Larsson, Nils Holgersson och de svenska skogarna. Hon berättar om resan från de fokuserade övningspassen med hennes styvfar som militär, konservatoriet i Franrike, hårda lärare på Musikhög

I Hjärta av jazz skildrar Sara Lövestam bland annat den bubblande svenska jazzscenen under fyrtiotalet. I programmet berättar hon för Mats Almegård varför hon älskar Povel Ramel och varför musiken är absolut nödvändig för att sätta stämningen i en text. Sara Lövestam är rykande aktuell med sin fjärde roman Hjärta av jazz. Våren 2009 vann Sara Lövestam tävlingen bok-SM med manuset till det som skulle bli debutromanen Udda. Den följdes upp av I havet finns så många stora fiskar och Tillbaka till henne. Sara är också QX-krönikör, radiobisittare i Lantzkampen och SFI-lärare. I programmet berättar hon också om sin uppväxt och varför musik och litteratur alltid lockat henne. I poddversionen av programmet berättar Sara Lövestam även om hur det är att bli mobbad under uppväxten. Litterära lyssningar är producerat av Mats Almegård i samarbete med Andreas Tilliander som står för ljudbilden.  Mats Almegård är frilansjournalist och producent för Sveriges Radios Elektroniskt i P2 med Andreas Tilliander. Mats skriver reg

Kritikerhyllade och prisbelönta Helena Österlund skriver texter som både är starkt lyriska och minimalistiska. För Mats Almegård berättar hon att hennes unika frasering till viss del hämtat inspiration i mötet med en av vår tids största tonsättare. Helena Österlund debuterade år 2010 med lyriksamlingen Ordet och färgerna. För den belönades hon med Borås Tidnings debutantpris år 2011. Tidigare i våras kom hon med uppföljaren: den starkt lyriska romanen Kari 1983. Den hyllades precis som sin föregångare av en unison kritikerkår. I programmet pratar Helena Österlund om musik som influerat och påverkat henne. Det blir nutida konstmusik, finsk industrielektronika och en popdrottning från USA. I poddversionens extramaterial hör du även Helena Österlund läsa ur Kari 1983! Litterära lyssningar är producerat av Mats Almegård i samarbete med Andreas Tilliander som står för ljudbilden.  Mats Almegård är frilansjournalist och producent för Sveriges Radios Elektroniskt i P2 med Andreas Tilliander. Mats skriver regelbund

Förra året romandebuterade Carl-Michael Edenborg med en fiktiv biografi om tonsättaren Händel. Här berättar han för Mats Almegård om varför han dras till extrema känslolägen och hur det var när han hörde Beethoven för allra första gången. Carl-Michael Edenborg är doktor i idéhistoria. Han disputerade 2002 med avhandlingen Alkemins skam. Sedan många år är han förläggare på sitt eget Vertigo förlag och även författare. Förra hösten gav han ut debutromanen Mitt Grymma öde - en litterär fantasi om hur kompositören Händels liv kunde ha sett ut. I programmet diskuteras kastratsångare, sjungande testiklar och om Händel som föregångare inom upphovsrättsliga frågor - långt innan fildelning. Programmet finns också i en poddversion. Litterära lyssningar är producerat av Mats Almegård i samarbete med Andreas Tilliander som står för ljudbilden.  Mats Almegård är frilansjournalist och producent för Sveriges Radios Elektroniskt i P2 med Andreas Tilliander. Mats skriver regelbundet om litteratur och musik i Dagens Nyheter

Romanerna Hey Dolly och Välkommen till den här världen är dränkta i en lång rad musikreferenser. Men Amanda Svenssons relation till musik är inte helt okomplicerad berättar hon för Mats Almegård. Amanda Svensson är författare och kulturjournalist. Den skönlitterära debuten Hey Dolly (2008) möttes av mycket fin kritik. Detsamma gällde uppföljaren Välkommen till den här världen som blev nominerad till Augustpriset år 2011. Året efter nominerades hon till DN:s kulturpris i kategorin litteratur. Här berättar Amanda Svensson bland annat om hur svårt det kan vara att berätta för andra om vilken musik som är bra och varför hon tycker så mycket om Karlsson på taket. Programmets poddversion innehåller extramaterial där Amanda berättar om sin relation till Per Gessle och Gyllene Tider. Litterära lyssningar är producerat av Mats Almegård i samarbete med Andreas Tilliander som står för ljudbilden. Mats Almegård är frilansjournalist och producent för Sveriges Radios Elektroniskt i P2 med Andreas Tilliander. Mats skriver

För novellsamlingen Brist och romanen Att ringa Clara hämtade Anna Schulze stoff ur sitt liv som yrkesverksam violinist. I ett samtal med Mats Almegård berättar hon om den täta kopplingen mellan musik och skrivande. Anna Schulze debuterade med novellsamlingen Brist 2006. För denna debut tog hon emot Carl Johan Vallgrens litteraturpris för yngre författare. Efter det har två romaner publicerats: 2008 års Ge mig en människa och Att ringa Clara som kom för två år sedan. I höst är Anna aktuell med den nya romanen Vårt gemensamma liv. Hon är dessutom rektor för Skrivarakademin. I programmet berättar Anna bland annat om att det ibland kan vara lättare att få bokkontrakt än ett jobb som fiollärare och att hon i sin aktuella roman Vårt gemensamma liv försökte undvika musiken, utan att lyckas. Poddversionen av programmet innehåller extramaterial! Programmet är producerat av Mats Almegård i samarbete med Andreas Tilliander som står för ljudbilden. Mats Almegård är frilansjournalist och producent för Sveriges Radios E