Ifn Poddradio

Hur ska svensk ekonomi återhämta sig efter coronakrisen? Lars Calmfors vill se en finanspolitik som gör Sverige starkare. Hör honom berätta om hur en sådan kan se ut.

Ojämlikhet förutspås enligt vissa bedömare att bli en av de stora frågorna i valrörelsen 2022. Samtidigt är Sverige ett av världens ekonomiskt mest jämlika länder nästan oavsett hur man mäter. Hur går det här ihop och hur ser det ut globalt? Hör Daniel Waldenström och Olle Hammar berätta om sin forskning.

Hur mår svenska vd:ar och hur  påverkar deras hälsa bolagsstyrningen? För första gången kartläggs vd:ars hälsa systematiskt i en ny  IFN-studie, "CEO Health and Corporate Governance". I ett kort bonusavsnitt av IFN-podden berättar forskaren Joacim Tåg mer om den unika studien.

Den redan i förväg omdebatterade utredningen om LAS och arbetsrätten underkändes av ansvarig minister och skapade stor politisk debatt. Men vad säger forskningen om Lagen om anställningsskydd, LAS, och de förändringar av arbetsrätten som utredningen föreslår? Per Skedinger, IFN, och adjungerad professor vid Linnéuniversitetet i Växjö ger en bredare bild av forskningen bakom de omdebatterade förslagen.

Tio år har gått sedan EU-kommissionen utlyste ett innovationsläge i Europa. EU hade halkat efter både USA och Kina. Trots ett åtgärdspaket har inte mycket förändrats under de tio år som gått. Hur ska EU ta sig ur krisen och hur påverkas nödläget av coronakrisen? Niklas Elert, presenterar ett menyförslag att välja lösningar från i avsnitt nr 35 av IFN-podden. Podden baseras på forskning av Niklas Elert, Magnus Henrekson, båda IFN, och Mark Sanders, Utrecht University, som presenteras i boken The Entrepreneurial Society, A Reform Strategy for the European Union.

Hur kan svenska skolreformer från 1930- och 40-talens Folkskola vara relevanta för svenskt 2020-tal? Det är ämnet för detta avsnitt av IFN-podden. Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet, har tillsammans med sina medförfattare jämfört två historiska svenska skolreformer. Deras resultat visar att förlängda terminer ledde till högre lön och högre pension. Framför allt för kvinnor.

Det framställdes som ett hot, robotarna skulle ta över våra jobb. Och några av oss skulle bli överflödiga. Men hur har det blivit? Har automatisering och digitalisering bidragit till att Sverige blivit mer dynamiskt när det gäller företagande och hur kan Sverige agera för att bli en vinnare i den tid som kallas den fjärde industriella revolutionen? IFN-forskarna Malin Gardberg, Fredrik Heyman, Lars Persson och Pehr-Johan Norbäck forskar om digitaliseringens effekter.

Professor Mats Hammarstedts forskning är inriktad på integration av utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden samt  entreprenörskap och egenföretagande. I denna podd förklarar han att integrationen av nyanlända inte bara handlar om ekonomi. Men, säger han, tidigare fanns det en föreställning om att invandring alltid leder till en vinst och så är det inte. Det beror i sin tur på den dåliga sysselsättningsutvecklingen [för invandrare].  Han diskuterar hur fler skulle kunna komma i arbete och att utrikesfödda inte tycks vara mer entreprenöriella än inrikesfödda.

In this podcast Boyan Jovanovic, the winner of the Global Award for Entrepreneurship Research 2019, reveals what he will do with the prize money and that he every year goes back to his birth country Serbia to teach a masters class in finance. He speaks about entrepreneurhip in Sweden and that the welfare state provides a safety net for risk takers.  “This will encourage risk taking among those with access to funds”, he remarks. Adding that – in a Swedish context –  “to develop some ideas you need creativity and experience and much more, and existing companies may have that. So maybe it is not such a bad thing that when an idea has been developed the business is sold.”

Om vi vågar acceptera och ta tag i målkonflikterna [i skolan], då tror jag att vi kommit en bra bit på väg, förklarar Gabriel Heller Sahlgren i denna podd. Han berättar om bakgrunden till konflikten mellan elevers glädje och deras kunskaper och vad politikerna kan göra för att vrida rätt utvecklingen i utbildningssystemet.

Professorerna Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN, intervjuas om boken Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden? (Dialogos). De tar ett helhetsgrepp på frågan om utsatta gruppers etablering på arbetsmarknaden och diskuterar bland annat utbildningens och arbetsmarknadsprogrammens betydelse för om fler kan komma i arbete.

Docent Henrik Jordahl, IFN, tror att socialdemokraternas vallöfte om en extra ledig vecka för föräldrar kan ge partiet en boost i valrörelsen. Jordahl, som studerat effekterna på valutgången 1998 när (S) lovade maxtaxa i förskolan, menar att de två förslagen kan jämföras kostnadsmässigt. En skillnad är dock att maxtaxan uppmuntrade till mer arbete och den lediga veckan till mer ledighet. I denna podd berättar Henrik Jordahl om hur vi röstar på det parti vars politik är mest gynnsam för den egna privatekonomin.

När människor ser i sociala medier att deras vänner röstar så blir de lite mer benägna att gå och rösta, förklarar Richard Öhrvall som doktorerar i statsvetenskap vid Linköpings universitet och är verksam vid IFN. Richard kommer på valnatten i år att finnas med i studion i TV2 för att diskutera valet ur lokala och regionala perspektiv. I denna podd berättar han om olika väljargruppers beteende och vad det är som får människor att gå till valurnorna. Han säger att de flesta av oss kommer att rösta i årets val. Men ”är man en ung man, 20–21 år, utrikesfödd och bor i ett område med lågt valdeltagande så är sannolikheten betydligt mindre att man röstar än en person som är 60-70 år, högutbildad och bor i ett välbärgat område”.

Olav Sorenson, winner of the Global Award for Entrepreneurship Research 2018, grew up in a small town in South Dakota and set out wanting to be a consultant. Today he is professor at Yale School of Management and has in his research shown how important social networks are to entrepreneurship. In this podcast he reveals what he would wish for if he was granted a wish that would be fulfilled during his lifetime.

Pär Holmberg, IFN, forskar om hur auktioner kan förbättras så att handeln på bland annat elmarknaden effektiviseras och i slutändan göra elen billigare för konsumenterna. Holmberg har visat hur samhället kan spara stora summor om auktioner/börshandeln med varor, energi och värdepapper blir mer konkurrenskraftig genom en mindre regeländring. Han berättar vilken del av elmarknaden som inte är effektiv.

Mårten Blix, IFN, förklarar i denna intervju, att han studerar digitaliseringens effekter på offentliga finanser och hur samhället utvecklas. Han jämför digitaliseringen med elektrifieringen och säger att den stora skillnaden mot tidigare tekniksprång är snabbheten med vilken den digitala verkligheten kommer till oss.

Joacim Tåg, IFN, intervjuas om en ny studie som visar att färre kvinnor än män är vd:ar för större svenska företag. Kvinnorna är dessutom mer sällan välbetalda som vd. Skillnaderna förklaras med att kvinnorna halkar efter männen i karriären under de första fem åren efter familjebildning. Detta visar ny forskning av Joacim Tåg, IFN, Matti Keloharju, Alto University, och Samuli Knupfer, BI Norwegian Business school.

Former US President Bill Clinton has described Hernando de Soto as “the world’s most important living economist.” Mr. de Soto visited Sweden in May 2017 to receive the Global Award for Entrepreneurship Research. In this pod he takes the listeners into the world where he grew up and tells us why he returned to Peru to start his today renowned think tank the Institute for Liberty and Democracy (ILD).  And he explains how property rights can eradicate poverty!  

Användningen av hushållsel minskar med över 30 procent när de boende måste betala för sin egen förbrukning. Det visar en ny studie av Mikael Elinder, Sebastian Escobar och Ingel Petré. Studien har just publicerats i den amerikanska vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences. Mikael Elinder intervjuas och berättar om forskningen och hur han själv använder el.

Ola Andersson, IFN, forskar dels om risktagande, dels om automatiserade skolval. Han berättar om bådadera i denna podd och om ett nytt forskningsprojekt som påbörjas nästa år. ”Vi klarar att placera 8 500 elever på en minut” säger han om automatiserat skolval, något som hittills tagit flera månader. Om risktagande förklarar Ola Andersson att forskningen visar att med ”felaktiga” kontrakt kan vi alla bli allt för riskbenägna med andras pengar.