Hjärnpodden - Kristina Bähr

I det här avsnittet pratar Kristina med Lars-Johan Åge om superkraften i att vara omtyckt. Betoningen ligger på att vara - inte så mycket att göra eller prestera. Äkthet, positivitet och relevans är bidragande delar i detta med omtyckthet. Vad är det som gör att vissa människor är omtyckta och inte nödvändigtvis populära och vice versa? Vad är det som gör att omtyckthet är en helt avgörande egenskap när vi kommer till förhandlingssituationer? Vad finns det för likhet mellan att förhandla med sin tonåring och i ett gisslandrama? Det och mycket annat pratar vi om i avsnittet. Lars-Johan Åge är professor i företagsekonomi från Harvard Business School och arbetar nu vid Högskolan i Gävle. Boken "Omtyckt. Superkraften i att vara äkta, positiv och relevant" hittar du bl a här: https://www.bokus.com/bok/9789179651039/omtyckt-superkraften-i-att-vara-akta-positiv-och-relevant/?gclid=Cj0KCQjwh_eFBhDZARIsALHjIKdl6xxD6y3F5ZN58o80dwpRjIJ_J1jIgBGjq7zxVloVszjDn1gYYlIaAvDSEALw_wcB Vill du ha kontakt med Kristina efter avs

I det här avsnittet pratar jag med organisationspsykolog Anders Rydell som är aktuell med boken "Arbetet på jobbet. om bök och bröte i arbetslivet" (Natur och Kultur, 2021) Vi pratar om de trender i vår (arbets)miljö som påverkar vår vardag och vårt liv genom att öka stress när det blir obalans mellan krav och ansvar.  VI pratar även om vad du som chef och medarbetare kan göra för att motverka en del av den här obalansen.  Anders Rydells bok finns att köpa bland annat på Bokus och Adlibris.  Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet så mailar du lättast till kristina@exist.se  

Engagemang på jobbet och för våra jobb är något som vi förutsätter, men en undersökning från Gallup 2013 visade att bara 16 % är engagerade på jobbet. Professor Rikard Larsson, Lunds Universitet med kollegor har undersökt hur engagemang är kopplat till fyra olika karriärsinriktningar. Du kan vara expert, arbeta linjärt, vara utvidgande eller episodiker i dina karriärsval. Vad det handlar om och hur man förhåller oss i de olika inriktingarna pratar vi om i detta avsnitt. Vill du fördjupa dig mer i de här frågorna så finns hela undersökningen här: https://www.icloud.com/iclouddrive/07w7cRvBG8o54yFEnMyTUvo6w Vill du ha kontakt med Kristina så mailar du kristina@exist.se Rikard Larsson finns på Decision Dynamics och Lunds Universitet.

Det här avsnittet handlar om sexualbrottets psykologi och gäst i avsnittet är psykolog Johanna Lätth som är specialist inom forensisk psykologi och arbetar inom kriminalvården med de här frågorna. Sexualbrott är ett ämne som väcker många starka känslor och det är en mycket komplex bild som uppstår runt brottet. Johanna har arbetat med de här frågorna i över 10 år och har nu skrivit en bok som heter "Sexualbrottets psykologi. Bemötande, bedömning och behandling" Gothia Kompetens förlag. I avsnittet pratar vi om statiska och dynamiska riskfaktorer och hur behandling av sexualbrott sker. Vi pratar om mänskliga försvar, skyddsmekanismer och de starka känslor som omger de här brotten. Boken fördjupar den här kunskapen och rekommenderas varmt för den som är intresserad. Länk till Bokus: https://www.bokus.com/bok/9789177412007/sexualbrottets-psykologi-bemotande-bedomning-behandling/ Till adlibris: https://www.adlibris.com/se/bok/sexualbrottets-psykologi-bemotande---bedomning---behandling-9789177412007  

Cristian Rück är psykiater och professior i psykiatri vid Karolinska Institutet. Christian är aktuell med boken "Olyckliga i paradiset: varför mår vi dåligt när allt är så bra? (Natur och Kultur. 2020) Boken tar upp hur synen på psykiatriska sjukdomar och tillstånd förändrats de senaste hundra åren och hur synen på hälsa och ohälsa förflyttats när kontexten - vår samhällssyn - förändrats. Hur kommer det sig att psykiska tillstånd blivit vanligare? Eller har de inte det? I det här avsnittet pratar vi om människors lidande och relation till psykisk hälsa och ohälsa. VI berör relationen mellan lidande och pandemi och pratar en hel del om acceptans och coping och resiliens. Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt kristina@exist.se  

Det här är det tredje avsnittet i Hjärnpoddens "Välmående-serie" som produceras sommaren 2020 för att ge bakgrund till välmående och de sätt vi kan träna på att må bättre - trots motgångar, oro och svårigheter. Gäst i avsnittet är Petri Partanen. Vi gör dessa avsnitt under hashtaggen #välmående2020 I det här avsnittet fortsätter vi utforska hur vi människor gör snabba antaganden/tankar och ibland (ganska ofta)hamnar i tankefällor som sätter krokben för oss själva, vår utveckling och ibland ställer till det i relationer. Tankefällor är de snabba slutsatser vi gör i form av snabba tankesystemet, som är ett sätt för att spara energi. Att utmana sina tankefällor kan vara hjälpsamt när vi hamnar i situationer som känns ohanterliga. Att ställa sig några kontrollfrågor kan bidra till att vi kan bedöma situationen mer realistiskt och inte så överväldigande. Här finns en länk till tankefällor och de kontrollfrågor man kan ställa när man "hör" sig fastna i en tankefälla. https://www.dropbox.com/s/j6mbf3hmkqt36jd/utm

Det här är det andra avsnittet i Hjärnpoddens "Välmående-serie" som produceras sommaren 2020 för att ge bakgrund till välmående och de sätt vi kan träna på att må bättre - trots motgångar, oro och svårigheter. Gäst i avsnittet är Petri Partanen. I det här avsnittet följer vi upp förra avsnittet kring medvetenhet kring sitt eget tänkande och emotionerna vi har och kopplar det till hur vi faktiskt kan använda den informationen vidare. I avsnittet introducerar vi tre verktyg för välmående; Tacksamhetsdagbok - att skriva gör tänkandet långsammare och kan hjälpa oss att få syn på det som är hjälpsamt i livet. Att varje dag skriva tre saker som du är tacksam för och koppla det till "varför" det hände ökar medvetenheten om de hjälpsamma situationer du medvetet kan använda dig av för att öka välmåendet. Tacksamhetsbrev: Att skriva ett handskrivet brev till någon och TACKA FÖR NÅGOT DE GJORT som betytt något för dig, och motivera varför det var viktigt, kommer att påverka både dig och den som får ditt brev. Skriv ett

Det här är ett kortare avsnitt som bara innehåller det du kan träna på när det gäller medveten närvaro och att rikta uppmärksamheten. Det är första delen i att träna på att tänka kring sitt eget tänkande och bli mer medveten om vad som händer - när det händer. SOAS - Stanna, observera, acceptera eller släpp. En mental stoppknapp och att fokusera på andningen kan hjälpa till att skapa distans och avstånd till den tanke och känsla som annars kan ta över och kännas överväldigande.

Det här är första avsnittet i Hjärnpoddens "Välmående-serie" som produceras sommaren 2020 för att ge bakgrund till välmående och de sätt vi kan träna på att må bättre – trots motgångar, oro och svårigheter. Gäst i detta och kommande avsnitt är Petri Partanen. Petri Partanen är psykolog, handledare och utbildare, samt forskare på Mittuniversitetet och UCL London. Han har arbetat i 25 år med elevhälsa och med skolutveckling runt om i Sverige. I sitt arbete intresserar sig Petri särskilt för hur våra känslomässiga och tankemässiga förmågor påverkar vårt fungerande i vardagen, och särskilt i lärandet. Han har tidigare skrivit kunskapsöversikten ”Hälsa för lärande – lärande för hälsa” för Skolverket. Petris senaste bok ”Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan” berör bland annat förmågorna metakognition och självreglering. Den handlar om hur vi hanterar våra tankar och känslor på ett medvetet sätt och planerar och styr vårt beteende. Petri har en blogg som du kan läsa här: https://skolutvecklarna.se/bl

Det här avsnittet gästas av Katarina Graffman och Mikael Kurkiala. Samtalet handlar om att vara människa i vår samtid och hur vi påverkas av konsumtion och ovissheten i pandemins spår. Vad händer när vi lever i en illusion av att det går att uppnå ett perfekt liv, samtidigt som marknadsföringen inte alls vill att vi ska uppleva vårt liv som perfekt? Hur kan vi förhålla oss i pandemins spår när det som tidigare uppfyllt livet i form av semestrar och konsumtion av prylar ställs åt sidan för andra värden? Hur kan den moderna människan förhålla sig till ovisshet och hur kan vi se på välmående i en orolig tid? Detta och mycket mer tar vi upp i avsnittet. Katarina Graffman är doktor i kulturantropologi och Mikael Kurkiala är docent i kulturantropologi i Uppsala universitet. Katarina Graffman har skrivit böckerna "Vi är vad vi köper" tillsammans med Jacob Östberg och "På spaning efter den tid som kommer. Bubblor, skam och andra fenomen" även den med Jacob tillsammans med Emma Lindblad. Mikael Kurkiala har skrivit bo

Hilda Johnsson har arbetat som skolkurator och under den tiden utvecklat ett arbetssätt som kopplar den psykosociala insatsen till läroplanens kapitel 1 och 2 och arbetar närmare eleverna. I skolan är målet att arbeta mer främjande och förebyggande, alltså innan problem har uppstått, eller i alla fall avvärja de problem som uppstår för elever. Många gånger är det svårt för elevhälsans olika funktioner att hitta en arbetsform som fungerar. Hilda beskriver i sin bok ett sätt att komma bort ifrån det enskilda elevarbetet och istället nå många fler elever på skolan med verktyg och normskapande diskussioner. I avsnittet lyfter vi de arbetsområden som Hilda identifierat som nycklar till att kunna prata om de frågor som många elever behöver stöd och hjälp med individuellt och istället lära eleverna att resonera i de frågorna tidigt. Hildas bok heter Kurator 2.0 och släpptes i maj 2020. Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt kristina@exist.se  

Henrik Brändén har skrivit en bok som heter "Själens biologi och vår fria vilja" som kom ut april 2020. I den boken har han följt sin nyfikenhet på vad som händer när vi tänker, minns, är ledsna eller arga och sökt efter den forskning som i dag ligger till grunden för den förståelse vi har för människans tänkande och hjärna. I boken fördjupar han sig kring kropp och själ, förnuft och känsla och arv och miljö. Henrik Brändén har forskat inom immunologi och skrivit läroböcker i bl a Molekylärbiologi och Grundläggande immunologi. Samtalet handlar om hur psykologisk och neurovetenskaplig forskning närmat sig varandra och nu överlappar varandras områden. Det påverkar även hur vi kan se på människan och hennes tänkande och sjukdomar. Henriks bok finns att beställa här: https://www.bokus.com/bok/9789187393570/sjalens-biologi-och-var-fria-vilja/ Vill du nå Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt kristina@exist.se  

När en chef behöver ha svåra samtal med sina medarbetare kan det ofta innebära att chefen själv blir utsatt. Detta har Jakob Carlander mött många gånger i sitt arbete med chefer i människonära yrken och till sist blev det en bok, som ger chefer ett stöd i hur de kan resonera och tänka kring de utmanande samtal de behöver ha med sina medarbetare. Jakob Carlander är psykoterapeut och chefshandledare. Han har en bakgrund som utbildad präst och har nu arbetat som psykoterapeut i nästan 20 år. Boken Utmanande Samtal - Handbok för chefer kommer ut i april 2020. I avsnittet tar vi upp en del råd och tips för alla som arbetar i människonära yrken. Exempelvis rekommenderar JO (justitieombudsmannen) att vi ska vara sakliga, konkreta, hålla en god ton och inte vara godtyckliga. De råden tar dig långt även som chef menar Jakob även gäller dig som chef. Som bonus finns en film på Youtube där Kristina pratar om svåra samtal, mest riktat till rektorer. Den filmen hittar du här: https://www.youtube.com/watch?v=tbyp8GFXLBk&am

I det här avsnittet tar vi upp Adhd och ADD hos flickor och kvinnor. Adhd hos flickor har en hel del aspekter som skiljer sig från pojkars och mäns Adhd. Dels handlar det om hur det visar sig och hur kvinnors hormoner förändras efter pubertet och under fertilt liv. Lotta Borg Skoglund är psykiater och har arbetat med riskbruk av alkohol och droger och genom det kommit in på bidragande faktorer i detta. Lotta har även arbetat länge med just Adhd utredningar för vuxna och barn och har träffat många flickor och kvinnor, som samtidigt berättar om den oerhörda trötthet det innebär att inte kunna dosera sin volymknapp av aktivitet. Antingen är hon "av", loj och verkar håglös, eller så är hon 100% "på". Lagom finns liksom inte. I det här avsnittet tar vi upp frågan om hur flickor och kvinnor kan med hjälp av förståelse för sin funktion kan bättre hantera sina egenskaper och även få rätt hjälp och stöd i sin miljö. Lottas bok gavs ut i mars 2020 och heter - "Adhd - från duktig flicka till utbränd kvinna". Du hittar b

Depersonalisationssyndrom är ett relativt okänt syndrom, som drabbar unga människor i övre tonåren och runt 20- års ålder. I symptombilden förekommer en känsla av att inte riktigt känna sig som en del av den "verkliga världen", inte riktigt känna igen sig själv, sin kropp eller sitt känsloliv. Tillståndet är genom att det är så okänt svårt att få rätt hjälp för och psykologen Anna Strid har genom sin bok "Overklighetskänslor - om depersonalisationssyndrom" gjort en stor insats genom att sammanfatta vad det innebär att vara ung, inte förstå sin symptombild och mötas av okunskap när man söker hjälp. Länk till boken: https://www.bokus.com/bok/9789177410102/overklighetskanslor-om-depersonalisationssyndrom/ Eftersom en del unga upplever sig tomma och känslomässigt avdomnade kan det ibland förekomma självskadebeteenden för att "känna något alls". Det innebär även en hel del existentiella grubblerier. Ett kännetecken är att personen är fullt medveten om att upplevelsen inte stämmer - inte är riktigt verklig. Men de

Anna Borg är specialpedagog, som har arbetat i Salems Kommun, Nytorpsskolan och på centrala elevhälsan i kommunen. Tillsammans med skolpsykolog Gunilla Carlsson- Kendall har de skrivit en bok som heter "Utanförskap i skolan - förebygg och åtgärda frånvaro med Nytorpsmodellen". Anna har även jobbat vidare med frågorna via (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (KIND). Anna arbetade som mentor för en högstadieklass i 3 år och som så många högstadielärare lämnade hon ut almanackor till sina elever. När eleverna inte klarade av sin planering med kalendern och det blev en diskussion om att lärarna inte skapade möjligheter för eleverna att göra någon planering började det stora arbetet. Eleverna och Anna pratade om motivation, drivkrafter och struktur som krävs för att lyckas med det man vill. Klassen hade från början 50 % åtgärdsprogram, men i år 9 hade ingen elev åtgärdsprogram. Samma arbetssätt och elevsyn har de sedan provat i arbetet med problematisk skolfrånvaro med mer känsla av sam

Tydliggörande pedagogik fungerar för att göra det tydligare vad som krävs av dem i skolan. Det är särskilt bra för elever med exempelvis autism eller ADHD i skolan men även vid alla tillfällen där det pågår något i elevernas liv som kan störa inlärningen. Det kan räcka med att vara kär eller att ha bråkat med sina föräldrar på morgonen. Ann Lingren är specialpedagog och gymnasielärare och har tillsammans med David Edfeldt, Anna Sjölund och Annelie Karlsson skrivit boken "Autism och ADHD i gymnasiet: tydliggörande pedagogik". Ann har även varit medförfattare för boken som riktar sig till grundskolan. Ann Lindgren är i dag verksam i Norrtälje kommun i centrala elevhälsan. I det här programmet pratar vi en hel del om exekutiva förmågor, hur tydlig pedagogik kan skapa en struktur att hålla sig i – både för undervisande pedagoger som för elever.  För kontakt med Kristina efter programmet kan du maila kristina@exist.se Alla avsnitt av Hjärnpodden finns att lyssna på med prenumeration på http://hjarnpodden.se  

Malin Valsö är skol- och organisationspsykolog med lång erfarenhet i skolans väld. Tillsammans med Frida Malmgren har hon samlat ihop tips på hur lärmiljön – barns och lärares arbetsmiljö - i skolan kan underlättas och förbättras med systematiskt arbetsmiljöarbete. Många gånger visar elever symptom på att ha svårt att koncentrera sig i skolmiljön och många gånger kan det avhjälpas genom att undanröja buller, störningar och annat genom att förbättra ventilation, avskärma klassrum, minska antalet glasväggar ut mot korridorer och annat. Lyssna gärna på Malins kloka synpunkter, som även angår vuxnas arbetsmiljö på jobbet. Alla behöver få chans att göra ett bra jobb. I avsnittet lyfter vi elevers arbetsmiljö, men tankarna är relevanta även för vuxna. För att nå Kristina mailar du till kristina@exist.se Fler avsnitt finns att lyssna på på http://hjarnpodden.se Länk till Malins och Fridas bok hittar du här: https://www.bokus.com/bok/9789144119236/fysisk-larmiljo-optimera-for-trygghet-arbetsro-och-larande/?source=go

Efter ett långt sommaruppehåll i Hjärnpodden (p g a bokskrivande) är Hjärnpodden tillbaka igen med en ny spännande intervju. Denna gång pratar jag med Linus Jonkman, som skrivit ett par böcker om vad det innebär att vara introvert och styrkan med introversion. I det här avsnittet pratar vi om introverta personlighetsdrag i arbetslivet, samhället och i skolan och hur det kan ha betydelse för koncentration och prestation. Det handlar även om att hushålla med energi och att fungera optimalt i sin arbetsmiljö i vardagen. Linus Jonkman är författare, föreläsare och verksamhetsutvecklare och har skrivit ett flertal böcker. Boken "Introvert - den tysta revolutionen" belönades som Årets HR bok 2013. Linus har arbetat som HR chef tills alldeles nyligen. Vill du läsa Linus blogg så hittar du den här:http://www.linusjonkman.com/ Jag kan varmt rekommendera både Introvert - den tysta revolutionen och Själv: kraften i egentid. Vill du ha kontakt med Kristina så mailar du lättast till kristina@exist.se Tack för att du lyssn

Inför semestertiden kommer nu ett lämpligt avsnitt om att ta paus och göra något annat. Patrik Hadenius är journalist och har fördjupat sig i pauser, något vi alla älskar att ha men ändå måste ursäkta när vi har. Hur kommer det sig? Vad har vi för relation till pauser i samhället och varför är pauser viktiga? I avsnittet ägnar vi oss åt pauser från olika synvinklar och enligt Kristina handlar det om att kunna ha tråkigt, medan Patrik inte riktigt blivit vän med ordet tråkigt. Jag ber om ursäkt för ljudet i introduktions- och avslutningen. Vid redigeringen är jag på resande fot (Almedalen) och har inte tillgång till min vanliga mikrofon. Håll tillgodo och ha en underbar sommar! Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet så kan du maila kristina@exist.se