Musikmagasinet

Informações:

Synopsis

P2:s särskilda rum för fantasieggande dokumentära och musikaliska programserier.Ansvarig utgivare: Elle-Kari Höjeberg

Episodes

  • Musikmagasinet 20081201 1230 Klang! Special - Inger Christensen och musiken

    Musikmagasinet 20081201 1230 Klang! Special - Inger Christensen och musiken

    01/12/2008 Duration: 39min

    Podd av programmet Klang! Special - Inger Christensen och musiken. Sändes den 1 december 2008. Manus och produktion: Birgitta Tollan. Medverkande: Poeten och författaren Inger Christensen och producent och programledare Birgitta Tollan. Den sista intervjun som gjordes innan Inger Christensen avled i januari 2009.

  • Musikmagasinet Att sjunga sina sista ord 20080602

    Musikmagasinet Att sjunga sina sista ord 20080602

    02/06/2008 Duration: 35min

    Klang! 6 Hur låter en sista måltid? Det sjätte programmet har undertiteln Att sjunga sina sista ord. Dramaturgen Bibbi Moslet, operaregissören Hilde Andersen och tonsättaren Cecilie Ore medverkar. Operan Dead Beat Escapement hade premiär under det nya, norska operahusets första säsong. Titeln kommer från ett litet ankare inne I klockor, vilket gör att klockorna aldrig hoppar över ett slag. Död, rytm och flykt har varit inspiration till operan, som gestaltar de sista minuterna hos fångar på death row I USA. Operan sätter bl a fokus på det absurda att servera en sista måltid till människor man strax skall avliva. Här deltar sex manliga operasångare och sju manliga dansare. I operan sjunger de sina sista ord. Hilde Andersen har även regisserat tonsättaren Francis Poulencs opera Karmelitsystrarna, där 14 nunnor under franska revolutionen väljer döden framför att tvingas ut ur klostret. Sjungande går även de mot döden. Manus och produktion: Birgitta Tollan.

  • Musikmagasinet Att förstå harpans kraft 20080526

    Musikmagasinet Att förstå harpans kraft 20080526

    26/05/2008 Duration: 39min

    Klang! 5 I vilken tonart klingar en romanfigur? Hur låter ett bildkonstverk? Vilken efterklang har en misshandelsscen i en film? Det femte programmet i serien Klang! har undertiteln Att förstå harpans kraft. - Filmmusiken är till för känslan, säger filmregissören Kathrine Windfeldt. Efter en misshandelsscen vill hon ha musik som uttrycker hopp. Kathrine Windfeldt samarbetar med kompositören Jean-Paul Wall, bland annat i det uppmärksammade tv-dramat Kungamordet där det finns över hundra musikavsnitt. Wall använder sig gärna av lågmälda medel i sin tv-musik: vackra klanger och arpeggion. Favoritinstrument är harpa. Författaren Unni Lindell, däremot, ryser bara hon tänker på det jättelika instrumentet harpa, våldsamt och stort. Men själva harpklangen är änglalik, konstaterar hon. Sådana paradoxer vimlar det av i hennes över femtio böcker där flera, som Orkestergraven och Månorkestern, har musik och musiker i centrum. Manus och produktion: Birgitta Tollan.

  • Musikmagasinet Att riskera livet på scenen 20080519

    Musikmagasinet Att riskera livet på scenen 20080519

    19/05/2008 Duration: 36min

    Klang! 4 I vilken tonart klingar en romanfigur? Hur låter ett bildkonstverk? Vilken efterklang har en misshandelsscen i en film? Det fjärde programmet i serien Klang! har undertiteln Att riskera livet på scenen. Medverkande är skådespelaren Ghita Nørby och Mikala Bjarnov Lage, regissör för nycirkusgruppen Cikaros. Ghita Nørby, vars far var operasångare och mor pianist, talar bland annat om musikens makt i livet och i teaterrollen som konsertpianisten Charlotte i Ingmar Bergmans Höstsonaten. Att stå på scenen är att riskera livet, säger Ghita Nørby, och talar om priset av att vara konstnär. Mikala Bjarnov Lage berättar om nycirkusgruppen Cikaros föreställning Freaks och om samspelet mellan musik och artist. Ett förhållande som måste klaffa perfekt för att inga katastrofer skall inträffa i manegen. Manus och produktion: Birgitta Tollan.

  • P2 Musikmagasinet Att simma med vattenanakondan 20080512

    P2 Musikmagasinet Att simma med vattenanakondan 20080512

    12/05/2008 Duration: 43min

    Klang! 3 I vilken tonart klingar en romanfigur? Hur låter ett bildkonstverk? Vilken efterklang har en misshandelsscen i en film? Det tredje programmet i serien Klang! har undertiteln Att simma med vattenanakondan. Ormen är solodansaren och koreografen Virpi Pahkinens kraftdjur. Hon ritar tidskartor för kompositörer. Hon älskar moll, fem åttondelstakt och Debussys drömmande klanger. För Pahkinen är de feta klangerna från elektronika ett renande bad. Bildkonstnären Charlotte Bergmann Johansen har tävlat i dans sedan hon var liten flicka. I sina installationer använder hon mormor, dansklänningar och musik. Skådespelaren Sverrir Gudnason jobbar även som klubb-DJ, men föredrar musik från hjärtat. Hans specialité är manliga artister som sjunger om förlorad kärlek och Sverrir Gudnason upplever lyckokänslor framför sitt dansande publikhav. Producent, manus och produktion: Birgitta Tollan.

  • P2 Musikmagasinet Att dirigera en ocean 20080505

    P2 Musikmagasinet Att dirigera en ocean 20080505

    05/05/2008 Duration: 39min

    Klang! 2 I vilken tonart klingar en romanfigur? Hur låter ett bildkonstverk? Vilken efterklang har en misshandelsscen i en film? Det andra programmet I serien Klang! har undertiteln Att dirigera en ocean. Författaren Vigdís Grímsdóttir i Reykjavik och regissören och bildkonstnären Kirsten Dehlholm i Köpenhamn hade en likartad vision: en man står i havet och dirigerar. I Vigdís Grímsdóttirs roman Tystnaden är Tjajkovskij dirigenten. Här gestaltas vackra och fula avtryck som musik kan ge. Musik är Gud - manipulation och kärlek. Kirsten Dehlholm regisserar rörliga bildkonstverk med sin ensemble Hotel Pro Forma, genom rum, ljus och ljud. - Musik är energi, en god vän, en guide, en förförare och en röst, förklarar Kirsten Dehlholm, som satte upp Operation Orfeus om den mångfaldiga myten, med musik av både Gluck och John Cage. Kirsten Dehlholm skapade ett stort rum fritt från tolkning. Producent, manus och produktion: Birgitta Tollan.

  • P2 Musikmagasinet En rasande häst och en kosalong 20080428

    P2 Musikmagasinet En rasande häst och en kosalong 20080428

    28/04/2008 Duration: 38min

    Klang! 1 I vilken tonart klingar en romanfigur? Hur låter ett bildkonstverk? Vilken efterklang har en misshandelsscen i en film? Nordiska Rådets litteraturpristagare, danska författaren Naja Marie Aidt medverkar. -Hjärtat är en häst som trofast travar genom livet. Hon uppfattar språket som musik och berättar om hur musiken påverkar hennes skrivprocess. Vi möter även konstnärsparet Anna Hallin och Olga Bergmann i Reykjavik. Anna Hallin tecknar till Vektormusik och Olga Bergmann byggde en kosalong ute i en hage på Island. Kossorna lyssna på Jussi Björling. Producent, manus och produktion: Birgitta Tollan.

  • P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 6 - I huvudet på en lesbisk körledare och Vem var Schubert?

    P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 6 - I huvudet på en lesbisk körledare och Vem var Schubert?

    01/10/2007 Duration: 34min

    P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 5 - Operabögar och lesbiska sopraner. Om den musik som skapats och framförts av homo- och bisexuella människor och transpersoner. Konstmusik komponerad på homoerotik. Vi möter tre män med varsin stark relation till tonsättaren Franz Schuberts musik. Tidigare diplomaten Sverker Åström, som kom ut som homosexuell nästan 90 år gammal. Åström har själv från italienskan översatt 40 kärleksdikter av homosexuelle konstnären mm Michelangelo. Visdiktaren Jan Hammarlund besökte Wien och skrev sången Frasses ständiga otur. Pianisten Conny Antonov berättar om Schuberts sång An den mond. Sist möter vi körledaren Grete Pedersen, nominerad till Nordiska Rådets Musikpris tillsammans med kören Det Norske Solistkor. Under seriens gång har vi förflyttat oss från 1500-talets giljotinering av tonsättare, som utövade samkönats sex, till 2007 års nominering av en öppet lesbisk körledare till Nordiska Rådets Musikpris. Manus och produktion, Birgitta Tollan.

  • P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 5 - Operabögar och lesbiska sopraner

    P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 5 - Operabögar och lesbiska sopraner

    24/09/2007 Duration: 39min

    P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 5 - Operabögar och lesbiska sopraner. En programserie om den musik som skapats och framförts av homo- och bisexuella människor och transpersoner. Operabögar är homo- och bisexuella män som älskar opera. Men lesbiska sopraner? Finns dom? Medverkar gör: Dramaturgen och Operabögen Göran Gademan. Queera professorn och kulturhistorikern Nadine Hubbs vid Michigan-universitetet. Norskamerikanska Kristin Norderval är klassiskt skolad sopran, improviatör och kompositör, utbildad bl a i New York och San Francisco. Queera professorn och teatervetaren Tiina Rosenberg . Operaregissören och traumatiska sopranen Ira Siff, New York, som gestaltar divan Madam Vera. Operasångerskan Stella Scott. Manus och produkiton, Birgitta Tollan.

  • P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 4 - Take the A Train to the West Side 2 20070917

    P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 4 - Take the A Train to the West Side 2 20070917

    17/09/2007 Duration: 39min

    P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 4 - Take the A Train to the West Side 2 - konstmusik komponerad på homoerotik. Birgitta Tollan stannar kvar i Nordamerika. I Canada är det dödsstraff på sodomi till 1869, och homosexualitet avkriminaliseras först 1969. Leonard Bernsteins heta förälskelse och nära samarbetspartner, tonsättaren Marc Blitzstein, mördas vid ett hatbrott 1964. 1983 dör den begåvade kanadensiske tonsättaren Claude Vivier en våldsam hatbrottsdöd, endast 35 år gammal. Möt Claude Viviers nära vän, Marjan Mozetich i Toronto, som kallas nutidens Tjajkovskij. Mozetich omhuldar det omdiskuterade begreppet gay sensibility. Klassiskt skolade sopranen, tonsättaren och real time-samplaren Kristin Norderval vägras skivinspelning av klassiska sånger p g a sin lesbisket och gör istället succé på alternativscener världen över. Vi möter också professorn, författaren och hornisten Nadine Hubbs som skriver boken The Queer Composition of Americas Sound. Manus och produktion, Birg

  • P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 3 - Take the A Train to the West side 1 20070910

    P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 3 - Take the A Train to the West side 1 20070910

    10/09/2007 Duration: 37min

    P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 3 - konstmusik komponerad på homoerotik, Take the A Train to the West Side 1. I USA fanns antihomosex-lagar ända till 1975. I 1900-talets USA och Canada myllrar det av tonsättare och musiker som är homo- och bisexuella. De flesta män förstås. Men tonsättaren och accordeonisten Pauline Oliveros blir den första kvinna i nordamerikansk historia som kommer ut ur garderoben, och det gör hon redan som tonåring. 1947-57 jagade senator McCarthy kommunister och och homosexuella. -Ur min ungdoms skräckupplevlser av att vara lesbisk och min rädsla för hatbrott utvecklar jag det djupa lyssnandet Deep Listening, berättar Pauline Oliveros. Vi reder ut hur erotiska och musikaliska trådar löper samman bland manliga tonsättare och deras musik: Aaron Copland, Leonard Bernstein, David Diamond och grekiske dirigenten Dimitri Mitropoulus. Manus och produktion: Birgitta Tollan.

  • P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 2 - Bränningar och rop 20070903

    P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 2 - Bränningar och rop 20070903

    03/09/2007 Duration: 40min

    P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 2 - konstmusik komponerad på homoerotik. Bränningar och rop handlar fyra kvinnliga orkesterdirigenter som älskade kvinnor. Fem lesbiska operatonsättare och den kvinnliga tonsättare som först kommer ut ur garderoben här i Europa. Bland homo- och bisexuella kvinnor inom den västerländska konstmusiken finner vi fantastiska kvinnor och underbar musik: två abedissor, en 1500-talsfeminist, en telegrafist, en viktoriansk överklassdam - dotter till en general, en s k svensk herrgårdsfröken, en djupt troende katolik, en excentrisk cembalist, en motståndskvinna I manskläder och cigaretter och en röstekvilibrist utan gränser. Flera av kvinnorna är banbrytande I sin musik och pionjärer I sin gärning. Vi möter tonsättaren, sångerskan och performern Meredith Monk och operasångerskan Stella Scott, som har forskat kring homo-, bi- och tranpersoner inom musiken. Manus och produktion: Birgitta Tollan

  • P2 Musikmagasinet 20070827 Det osynligas piano del 1 - Giljotiner och symaskiner

    P2 Musikmagasinet 20070827 Det osynligas piano del 1 - Giljotiner och symaskiner

    27/08/2007 Duration: 36min

    P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 1 - konstmusik komponerad på homoerotik. I programmet Giljotiner och symaskiner, möter vi tonsättaren R. Timothy Brady, som skrev operan Edalat Square, om två tonårsgrabbar som 2005 avrättas i Iran för att de älskar män. Dessutom en historisk exposé från fransmannen Dominique Phinots giljotinering 1556, över Orfeusmyten med bögförtecken och Saint-Saëns i svandun. Fram till lesbiska symaskinsprinsessan de Polignac, Polarpristagaren Pierre Boulez och tonsättaren Thomas Adès, som gifter sig med en man. I Tjajkovskijs Ryssland är homosexualitet kriminellt ända till 1993, I Schuberts Österrike är det olagligt till 1971. I Händels, Brittens och Pears England till 1967. I dagens Sverige, där samkönat sex varit tillåtet sedan 1944, vågar inte en homosexuell musikprofessor och en lesbisk sopran komma ut ur garderoben. Medan Stockholms Gaykör firar 25 år i konfetti och tårar. Manus och produktion: Birgitta Tollan

  • Möte med Marin Alsop

    Möte med Marin Alsop

    07/08/2007 Duration: 35min

    Vi möter dirigent Marin Alsop, Baltimores Symfoniorkesters nya musikchef och konstnärliga ledare. Den första kvinna någonsin i en sådan position i en stor symfoniorkester i USA. Alsops mentor var dirigenten, tonsättaren och musikern Leonard Bernstein. - Bernstein lärde mig vad berättelsen betyder för varje musikstycke. Han uppmuntrade mig att vara mig själv och genom honom förstod jag vad integritet är, berättar Marin Alsop för Birgitta Tollan, som producerat programmet. Marin Alsop föddes 1956 i New York, och utbildade sig vid Yaleuniversitetet och vid Juilliard School of Music . Sedan 2002 är Alsop chefsdirigent för Bournemouth Symfoniorkester och 2006 blev hon vald till årets musikpersonlighet i England. Marin Alsop gästdirigerar regelbundet hos New Yorks filharmoniker, Philadelphias symfoniorkester, Chicago Symphony och Los Angeles Filharmoniker. Alsop är en av få dirigenter som varje säsong leder både Londons symfoniorkester och Londons filharmoniska orkester. I programmet presenteras Marin Alsops för

  • P2 Musikmagasinet Konsten att Humla Del 6 20070217 1400

    P2 Musikmagasinet Konsten att Humla Del 6 20070217 1400

    17/02/2007 Duration: 42min

    P2 Musikmagasinet Konsten att humla - del 6. Tonsättaren Elzbieta Sikora, lever i Paris, uppvuxen i Warszawa. -I min kompositionsklass var vi 3 - 4 flickor och 5 pojkar. Men jag är den enda som blev tonsättare. -Det var först när jag kom till Frankrike som jag blev medveten om kvinnors och mäns olika villkor, berättar Elzbieta Sikora. Paula af Malmborg Ward har kallats en av våra mest drivna operakompositörer. -Jätteviktigt med kvinnliga förebilder, säger Paula. De som tror att tonsättare sitter i lockliga peruker i guldram på väggen - de tror fel. Jag får ta emot gliringar och goda råd som manliga tonsättare slipper. Danska saxofonisten och kompositören Pernille Bévort: Kvinnliga jazzinstrumentalister i Danmark har på tio år försvunnit från musikutbildningarna. När nån säger att du spelar som en man så tänker jag att jag måste repa mer, det här går ju inte, skrattar Pernille Bévort. Manus och produkiton: Birgitta Tollan.

  • P2 Musikmagasinet Konsten att Humla Del 5 20070210 1400

    P2 Musikmagasinet Konsten att Humla Del 5 20070210 1400

    10/02/2007 Duration: 38min

    P2 Musikmagasinet Konsten att humla - del 5. Vi är i Oslo. Att humla - vad är det? Norska tonsättaren Synne Skouen: -Det sägs om humlan att hon inte är konstruerad för att flyga. Men det vet hon inte och därför flyger hon ändå. Möt Synne Skouen, som utbildade sig till tonsättare i Wien. -I starka organisationer krävs kvotering. Om vi tror att förändringar sker via evolution så kommer vi att få vänta alltför länge. Tonsättaren Cecilie Ore: Det är mycket svårare att vara medelmåttig kvinnlig tonsättare än att vara en manlig medelmåttig komponist. Och det går inte alls an att vara dålig kvinnlig tonsättare. De kvinnliga tonsättare som godkänns har en mycket hög konstnärlig nivå. Tonsättare Maja Solveig Kjelstrup Ratkje: Min Voice-platta, som gjorde succé på noice-scenerna världen över, osynliggjordes i gubbkulturen i samtidsmiljön. Vi startade improvisationsgruppen SPUNK efter Pippi Långstrumps nonsens-ord: Det enda säkra är att SPUNK inte betyder dammsugare. Manus och produktion: B

  • P2 Musikmagasinet Konsten att Humla Del 4 20070203 1400

    P2 Musikmagasinet Konsten att Humla Del 4 20070203 1400

    03/02/2007 Duration: 36min

    P2 Musikmagasinet Konsten att humla - del 4. Vi är i Wien. Wienfilharmonikerna har världsrekordet i könsmaktsorning inom den klassiska musiken: en familjär tradition där söner ärver fäders och manliga släktingars plats i orkestern. Bland de kvinnliga tonsättarna finns ingen Fransisca Schubert, Wolfgangina Mozart eller Gustava Mahler. Möt två vikarierande slagverkare i Wienfilharmonikerna: Margit Schoberleitner och Karin Meissl. De blev aldrig ordinarie. Mia Zabelka gör musik som är en estetisk motvikt till det musikaliska etablissemanget. Hon använder extremviolin och elektronik. -Det finns ingen plats för kvinnor på orkestermarknaden. Att vara vid sidan av kan ha sina fördelar, säger Zabelka. Thereminspelaren Dorit Chrysler tröttande på Wien och flyttade till New York där gränserna mellan klass och kön suddas ut. Jørgen Fog, cellist i Wienfilharmonikerna, har en våt dröm: en helmanlig symfoniorkester - som en slags gimmick. Manus och produktion: Birgitta Tollan

  • P2 Musikmagasinet Konsten att Humla Del 3 20070127 1400

    P2 Musikmagasinet Konsten att Humla Del 3 20070127 1400

    27/01/2007 Duration: 39min

    P2 Musikmagasinet Konsten att humla - del 3. Vi är i Prag, som är Europas mest symfoniorkestertäta stad om man ser i relation till invånarantalet. Möt: tonsättaren Ivana Loudová, första kvinna någonsin som studerade komposition vid akademin i Prag, tonsättaren Sylvie Bodorová, som anser att kvinnors svårigheter inom den klassiska musiken varken handlar om bristande begåvning eller svagt intellekt, utan att det är ett socialt problem. Cellisten Jitka Vlachankova i Martinukvartetten var första kvinna någonsin i en professionell tjeckisk stråkkvartett. 26-åriga dirigenteleven Andrea Krausová, hörde en manlig dirigent säga att kvinnliga dirigenter endast bör leda SMÅ kammarorkestrar p g a svaghet. ArteMiss Trio: vissa manliga professorer vägrade undervisa kvinnor, eftersom de inte ansågs ha rytmkänsla. Möt även den manlige feministen och tonsättaren Mirek Vodrázka, sociologen Marcela Linková och genusprofessorn Vera Sokolová. Manus och produktion, Birgitta Tollan.

  • P2 Musikmagasinet Konsten att Humla Del 2 20070120 1400

    P2 Musikmagasinet Konsten att Humla Del 2 20070120 1400

    20/01/2007 Duration: 37min

    P2 Musikmagasinet Konsten att humla - del 2. Att humla - vad är det? Norska tonsättaren Synne Skouen: -Det sägs om humlan att hon inte är konstruerad för att flyga. Men det vet hon inte och därför flyger hon ändå. Möt två pionjärer: violinisten Helga Hussels, f d Göteborgssymfonikerna, och dirigenten Kerstin Nerbe, tidigare på Folkoperan. Helga Hussels kommer från en tyskjudisk familj där kvinnors yrkesidentitet är viktig. Hennes mormor, Natalie Ferchland, var den första kvinnliga läkaren i Tyskland. 1953 tog Helga Hussels examen vid Mozarteum i Salzburg. Efter solistverksamhet i Europa fick hon avslag hos flera stora europeiska orkestrar, t ex Berlinfilharmonikerna, p g a att hon var kvinna. Svenska orkestrar har lägst andel kvinnliga dirigenter i hela Europa. Efter Elfrida Andé och Ortrud Mann blev Kerstin Nerbe den tredje kvinnan i Sveriges historia som dirigerade opera och symfoniorkestrar. -Som dirigent måste man slå till. Ett fortissimo är en aggressiv handling, säger Kerstin N

  • P2 Musikmagasinet Konsten att Humla Del 1 20070113 1400

    P2 Musikmagasinet Konsten att Humla Del 1 20070113 1400

    13/01/2007 Duration: 37min

    P2 Musikmagasinet Konsten att humla - del 1. Att humla - vad är det? Norska tonsättaren Synne Skouen: -Det sägs om humlan att hon inte är konstruerad för att flyga. Men det vet hon inte och därför flyger hon ändå. Ja, kvinnliga tonsättare, men även dirigenter och musiker har under historien ofta fått höra just detta: kvinnor kan inte! Klassisk musik är en konstform som tystar kvinnor, skriver den engelske författaren, musikkritikern och radiomannen Norman Lebrecht. Det handlar ofta om fördomar och omskrivningar som kvinnors tonsättningar har inte samma höga kvalitet eller kvinnors hjärnor passar inte till att komponera. I de sex heltimmesprogrammen kommer kvinnor inom konstmusiken själva att komma till tals - i Wien, Prag, Oslo, Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. Kvinnorna är mellan 76 och 26 år gamla. Spänner över ett halvt sekel. I det första programmet möter vi tonsättarna Karin Rehnqvist i Stockholm och Olga Neuwirth i Wien. Manus och produktion: Birgitta Tollan.

page 11 from 11